fredag 7 april 2017

Dystert och ofattbart


Den här dagen slutade inte precis som vi önskade. Vi är nog många varit klistrade vid nyhetsrapporteringen och sociala medier. På förmiddagen såg det ljusare ut. Solen sken och hunden och jag tog en lång promenad. På hemvägen hittade jag den första utslagna vitsippan. Den lyste som en stjärna bland gräset.


Vi gick hela hundrundan på 55 minuter. Annat var det förr. Då gick det betydligt fortare, men man får vara glad att man orkar överhuvudtaget. Veckan har annars inte varit så bra, men idag hade jag bestämt mig för att utmana mig med hundrundan. Jag vilade några minuter i Skogsbiblioteket innan vi fortsatte hela vägen hem.


Så på eftermiddagen hände det förfärliga. Vi blev nog alla bestörta när vi fick veta att ett misstänkt terrordåd utförts i Stockholm. Sen har vi följt händelserna hela kvällen. Vi som har anhöriga i området blev förstås oroliga, men ganska snart kunde vi se att sonen var i alla fall i säkerhet. Under kvällen hade jag kontakt med honom. Han var kvar på jobbet eftersom inga kommunikationer funkade. Han har ju en bit att åka ut till Salem. Vid halv tio meddelade han att han satt på ett tåg på väg hem. Andra släktingar i Stockholm var också i säkerhet, men visst förändrades livet helt plötsligt. Det som värmer är all omtanke som stockholmarna visar varandra i denna svåra situation. Det är det vi alla får göra.


Den här veckan har, som sagt, varit lite tuff. Helgens magproblem har påverkat mig även under veckan. Ändå har jag lyckats genomföra en del roliga aktiviteter.


I onsdag ville min kollega fika tillsammans med mig när hon skulle stan och handla garn. Det är ju alltid trevligt. Vi träffades och pratade i en och en halv timme. Sen tog vi oss till Tine i garnaffären och handlade lite garn. Jag har länge velat sticka en islandströja och nu köpte jag isländskt ullgarn till en sådan. Det ska bli roligt att sätta i gång.


Dagen efter var det dags att ta prover på sjukhuset. Sen köpte jag lite fika och åkte hem till Zack och hans matte och husse. Det var ju ett tag sedan vi sågs. Vi har varit i Rom och sen har de varit Spanien. Zack hade också varit på semester i Halmstad. Det var kul att ses igen.

Nu är det dags att gå och lägga sig. Tankarna rör sig förstås i huvudet, men vi får hoppas att det blir en lugn natt. Nu är det helg. Det kommer nog att bli en annorlunda helg. Vi ber för alla som drabbats så grymt. Vi ber för Sverige.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar