söndag 29 november 2015

Första Advent


Då var den första söndagen i Advent här. Den började ju ganska hyfsad med bara lite fuktighet i luften, men sedan har det tilltagit. Nu viner det om husknutarna och regnet piskar mot fönsterrutorna. Stormen Gorm ryter och gormar, men vi har det nog lindrigt jämfört med de som befinner sig i stormens centrum Vi har ett varmt hus och fungerande elförsörjning än så länge.


Det som inte fungerar så bra längre är min bil. Den slurpar i sig olja som en törstig kamel i öknen. Jag fyllde på för ett tag sedan och nu ville den ha mer. Lampan började lysa när jag åkte till gudstjänsten på förmiddagen. Vi fyllde på innan jag åkte hem igen, men det är illavarslande och kanske måste jag hitta en annan bil snart.


Gudsjänsten var välbesökt som det brukar vara vid Första Advent, men det var nog nästan rekord. Kyrkan blev fullsatt. Vi var nämligen bjudna på Festgudstjänst. Vi sjöng förstås Adventspsalmerna och sedan medverkade barnen och ungdomarna med sång och med ett uppskattat drama. Efter gudstjänsten var det tårtbuffé. Det var gratis men vi fick lägga en slant till SAM:s insamling för flyktingar. Tårtorna var väldigt goda. Jag smakade nog fyra eller fem.


Sen åkte vi hem och tog det lite lugnt några timmar. Jag gick en runda med hunden innan stormen väntades anlända. Maken fixade en soppa till lunch. På eftermiddagen var det julmarknad i hembygdsparken. Vi hoppade över tomtetåget och åkte dit lite senare.


Det började bli mörkt men granen var tänd och det lyste i husen och bodarna. De är föreningar, företag och skolklasser som säljer olika saker och lotter.


Vi från Missionskyrkan hade ett hundralotteri med vinst på alla lotter. Det var redan slutsålt när vi kom. Vi brukar inte köpa lotter, men det finns ju annat att handla också.


Inne i stugan brann brasan för fullt. Folket trängdes kring borden med varor att handla till sig själv eller som julklappar.


Den som var frusen kunde värma sig vid brasan. Maken brukar passa på att tina upp sina kalla fingrar.


Jag kollade in de fina sakerna. Det fanns en hel del kakor och bröd, godis, marmelad och annat ätbart. Jag hade gjort örtsalt som såldes till intresserade köpare. Sen fanns det kakfat, blommor och böcker.


Jag köpte en kruka med en julros. Den tyckte jag om. I ett annat hus fanns Arabusta och sålde sitt julkaffe. Det brukar jag handla till jul så det fick bli ett par paket. Det är tur att många har Swish för så mycket kontanter har vi ju inte i planboken längre.


Det blev en sak till som fick följa med hem. Herregud & Co gillar jag. Jag delar gärna  bilderna på Facebook. Nu har det kommit en bok med en bild för varje dag på året. Många har jag sett, men det finns några nya som jag kan glädjas åt under det kommande året. Frågan är om jag kan hålla mig så länge.

Förberedelse för firande


Nu är det klart. Imorgon kan vi tända det första ljuset och fira Advent. Den här dagen har ägnats åt förberedelser. Först städade eller började åtminstone. Det blev inte riktigt klart innan nästa aktivitet. Så jag fick fortsätta när vi kom hem igen. Men nu ligger den rätta duken på bordet, adventsljusstakarna lyser i fönstret och lyktan är tänd på verandan.


En liten hyacint köpte jag för et ttag sedan. Nu har den slagit ut ordentligt och doftar jul i huset. Jag kan inte ha så många hyacinter åt gången för då storknar maken. Jag får väl skaffa en i taget.


Vi åkte in till stan för maken behövde införskaffa lite prylar. På förmiddagen bytte han till vinterdäck på min bil. Det blev lunchbuffé på Österport innan vi handlade mat och åkte hem. Som vanligt vill ögat mer än magen.


När vi åkte hem, gick solen ned och himlen färgades rosa. Kvällen kommer fort så här års. Det var en vacker kvällshimmel. I stugorna tändes ljusstakarna och ljusslingorna. Nu behövs de verkligen, särskilt på landet där vi bor. Annars skulle de vara kolmörkt.


När städningen var avklarad förutom köket som är makens avdelning, satte jag till en saffransdeg till de traditionella bröden. Jag brukar alltid baka Drottning Kristinas julbröd till första advent.


Medan saffransbröden jäste blandade jag till fyllningen. Den består av smör, socker och mald mandel. Inga märkvärdigheter, men det blir så gott.


Förr gjorde jag två bröd av en sats, men numera gör jag tre för annars blir de så stora. Ytterdelen består av två klumpar som jag rullar ut, snor om varandra och formar till en ring. I mitten lägger jag en tredje klump som en rund platta. Sen får de jäsa under duk. Innan de åker in i ugnen penslar jag dem med ägg och strör pärlsocker på ytterringen. I mitten trycker jag ner fyllningen i gropar och strör mandelspån över.


Sen åker de in i ugnen för att gräddas gyllenbruna. De får svalna lite under en duk. Vi provsmakade faktisk ett av bröden, men egentligen är de godare imorgon. Det blir förstås en fika då också.


Takko vill också smaka, men han hjälpte inte till ett dugg med bakningen. Då låg han i sin bädd och sov. Städa kan han hjälpa till med. Han jagar moppen men han gillar inte dammsugaren. När den är framme och låter, gömmer han sig under bordet.


Vi var ute två rundor idag. Först blev det en lång skogsrunda på förmiddagen. Sen blev det en mörkerrunda runt byn. Det verkar som om alla i byn är klara att fira advent. Det lyser i gårdarna och stugorna. Det är väl vi också och nu är vi färdiga för sömnen också.

tisdag 24 november 2015

Den stora skillnaden


Det blev verkligen stor skillnad på morgonrundan med hunden när det blev lite minusgrader. Det var kallt om öronen även om solen var på väg upp i öster. Minus 12 grader var det igår morse. Då är man glad att man inte har utomhustjänstgöring på måndagar. Det var kallt även inomhus i skolan. Värmesystemet hade väl inte riktigt hängt med i växlingarna.


På eftermiddagens tur var det lite varmare ute även om det fortfarande var under nollan. Hunden skuttade glatt omkring bland de frostiga löven och nosade upp spår. Själv skuttade jag inte så mycket. Jag var trött och hängig efter en dag i skolan. Fredagens magsjuka hade väl bidragit till orkeslösheten. Jag missade årets skridskoåkning. Den saknade jag men simhallen var jag mest glad att slippa. Den hade jag inte klarat av i mitt tillstånd.


Det var många borta i klasserna efter helgen. Förkylningsvirusen slår till med kraft ibland. Om eleverna blir dåliga, brukar jag också drabbas. Mitt immunförsvar är ju inte så effektivt. Det var svårt att sova den gångna natten då jag hade problem att få luft. Det är tur det finns lite medicin som kan vidga luftvägarna. Nu går det bättre att andas.


Takko är väldigt tålig, när jag inte orkar aktivera oss. Han kryper intill mig i soffan och borrar ner sig bland kuddarna. Sen tar han en liten lur.



"Va? Hände det något?"


"Nä! Det ser väl ut som vanligt. Inget nytt på TV heller."


"Det var nog bara mattes mobil som plingade. Det kom väl några nya gömmor, men gav sig inte ut på jakt efter dem. Då kan vi sova vidare."


I söndags var det lite mer på programmet. Först predikade jag på förmiddagens gudstjänst. Det finns en länk till predikan längst ner i inlägget. Efter kyrkfikat åkte vi direkt in till stan. Maken hade lite ärenden som vi uträttade. Sen åt vi söndagslunch på hotellet vid Bredasten. På eftermiddagen var det dags för körövning igen. Det var sista övningen innan genrepet och delar av kompet var med. Vi blir riktigt många i kören. Nu är det knappt två veckor kvar till konserterna. Förra året blev jag sjuk lagom till konserten. I år hoppas jag att jag hinner bli frisk.

Predikan 2015-11-22

lördag 21 november 2015

Frostigt och frikostigt


I morse var det vitt på marken men inte av snö. Det var minusgrader och frosten hade lagt ett tunt lager iskristaller på allt. Vi tog i alla fall en liten hundrunda. Det var inte så kallt som det såg ut. För mig får det gärna bli lite minusgrader ett tag innan snön kommer.


Vattnet i pölarna hade frusit till is. Nu är det dags att skifta till vinterdäck igen. Ambjörn kom ut på förmiddagen och fixade sin bil. Våra bilar får vänta tills imorgon. Maken höll på att fixa och dona i den gamla tvättstugan som ska bli vårt nya duschrum. Förhoppningsvis är det klart till jul.


Solen visade sig men bara bakom diset mellan molnen. Det var en vit och grå dag. Vi gick tillbaka till stugan, hunden och jag. Maken hade lovat fixa middagen så jag bestämde mig för att åka en runda och serva några av mina gömmor. Sen behövde jag uträtta lite ärenden i stan och kanske kunde jag ta en liten tur till några nya gömmor.


Innan jag berättar vidare om dagens upplevelser, hoppar vi tillbaka till gårdagen. Då samlade vi ihop alla jackor som bara hänger i våra garderober utan att någon använder dem. Sen åkte vi till Allianskyrkan i Kärda där de hade en insamling av kläder till flyktingar. Det fanns redan högar med kläder och skor från frikostiga människor, men våra jackor kommer nog också till användning.


Vi hörde att det har kommit 48 flyktingar till Herrestad. Fler lär väl komma och då behövs mycket varma kläder. Särskilt som vintern nu verkar vara på gång åtminstone ett tag. När vi lämnat av vårt bidrag, åkte vi hem. Det blev en kväll i soffan. På Spåret vill man ju inte missa.


Tillbaka till dagens äventyr. På vägen in till stan fick jag placera ut en ny burk vid Forsheda Missionskyrka. Den gamla hade blivit oåtkomlig av någon anledning. Sen blev det en runda bland affärerna i stan. När alla ärendena var uträttade så gott det gick, valde jag att köra gamla riksettan söderut. Det hade kommit tre nya gömmor nere vid Sundet i södra änden av Vidöstern. Där har jag loggat gömmor förut men detta var en ny utläggare.


Jag parkerade vid den mittersta gömman, men sen gick jag först till Sundet 1. Den fanns vid badplatsen. Det såg lite väl kallt ut för ett dopp så jag avstod.



Det var inga barn ute och gungade heller. Det såg kallt och isigt ut på sitsen. Inte en människa var ute så jag kunde agera ostört. Idag hade jag flyt för jag gick rakt på gömman och fann den på det första ställe jag fingrade på. Förutom FTF:aren hade två andra bekanta nick besökt platsen. Nu finns även mitt alias med i loggboken.


Jag lämnade badplatsen för att dra mig tillbaka till bilen som jag parkerat vid hembygdsgården. Det var inte jag som tappat skorna. Det är inget för mig att ha en sula av is. Jag är ju så frusen om fötterna. De kanske blev kvar efter den sista badgästen.


Bilen var kvar på samma ställe och stod bara några meter från Sundet 2. Jag hade gissat rätt även här och kunde snabbt plocka fram den lilla burken. Jag brydde mig inte om att besöka hembygdsgården den här gången. Det är vackert där. Det vet jag från tidigare besök. I stället tog jag bilen över bron till andra sidan ån.


Sundet ligger precis där Lagan rinner ut från Vidöstern. Här finns en båtklubb men det fanns inte många båtar. De flesta var nog upplockade för vinterförvaring. Redan innan jag åkte över till den här sidan hade jag spanat häråt och gissat vart jag skulle ta vägen. Jag hade helt rätt och snart kunde jag plocka fram en något större burk den här gången. Jag loggade och lämnade av en TB som ville besöka broar i Sundet 3.


Sen var det dags att åka hemåt och se om maken fixat stekt strömming med potatismos. Jag åkte över Vittaryd, Dannäs och Hjälmaryd. Vid Södra Vadet stannade jag till för att kolla till min egen gömma. Jag hade fått indikationer på att den var blöt. Det kan man lugnt säga. Hela gömman var frusen så den fick följa med hem för upptining. Den står nu i köksvasken och tinar. När jag klev ur bilen här hemma, luktade det stekt strömming på gårdsplanen. Jag kom hem lagom till middagen och jag hade efterrätten med mig i matkassen. Jag hann med ganska mycket på några timmar.

söndag 15 november 2015

Underhåll och nytillverkning


Varje helg tänker jag att nu är det nog sista sköna höstdagen. Nu kommer nog vinterkylan. Men än har det inte blivit så även om det var riktigt kallt om öronen vid sista hundrundan igår kväll. Än har fuchsiorna klarat sig och fortsatt att blomma, men idag förbarmade jag mig över dem och vi bar ner dem i potatiskällaren. Lite bar det emot eftersom  de fortfarande hade knoppar.


Malvorna blommar också liksom kauksiskt förgätmigej. Jag klippte ner de höga överblommade stänglarna men behöll de lägre som fortfarande hade blommor.


Jag städade av på verandan och bar in min gunga för vinterförvaring. Snart är det dags att tända ljusslingan och dekorera inför advent. Idag blev det bara lite mossa i kransen tillsammans med några röda äpplen.


Lördagen var vikt åt värdgruppen i kyrkan. Det var vår vecka att ta ansvar för det praktiska. På förmiddagen städade vi hela kyrkan. Sen åkte jag hem och bakade kärleksmums eller vad de nu kallas. Kärt bakverk har många namn. På kvällen hade vi församlingsafton och då hade vi hand om fikat. Vi åkte tillbaka i god tid för att bre frallor och koka kaffe. Det blev en trevlig samling då vi fick besök av Bengt Åkesson från Rickarum som berättade om hur deras församling jobbar med en själavårdsgrupp. Vi fick många tankar och frågor att fundera över. När de andra gick hem, hade vi disken kvar men det gick snabbt att fixa.


Maken hade sitt eget lilla köksprojekt, men det lite hemligt.


Han trängdes med mig i köket när jag bakade.


I eftermiddags gav jag mig ut på en liten underhållsrunda till några av mina gömmor. Äntligen kunde jag placera ut Rondellmyst #13 Hundkoja igen. Den har varit inne ett bra tag därför att någon ändrat koden till hänglåset. Vi fick såga av bygeln och skaffa ett nytt lås. Det fixade Katrin och Fredrik åt mig i torsdags. Så nu kunde jag återställa denna.


Jag bytte ut de spårbara resekrypen som fanns i gömman mot andra som jag fick med mig från Örebro. Ronnie hade det bra i sin hundjoja men han fick sällskap av en liten katt.


Medan det var ljust fortsatte jag söderut. Mina planer var att besöka min mamma, men jag tog en liten omväg och åkte Getaryggarna mellan Ed och Rydaholm. Den gamla landsvägen går uppe på en rullstensås.


Vid Kroppsjön stannade jag till. Här hade det ändrat sig sen jag var här sist. Här skulle dessutom passa bra att lägga ut en ny gömma. Sagt och gjort, jag hade en färdigpreparerad lock&lockburk i bagaget på bilen så den hämtade jag och hittade ett gömställe för den. Det finns en liten parkering vid informationstavlan och där finns också en rastplats med en utsiktsplattform. Där kan man både fika och studera fåglarna.


Kroppsjön är en liten fågelsjö som jag besökt många gånger förr om åren. Den hade blivit alldeles igenvuxen och fåglarna ville inte längre rasta eller häcka här.


För några år sedan började man restaurera sjön. Nu har man grävt bort vegetation för att skapa öppna vattenytor. Samtidigt skapade man några öar av de överblivna jordmassorna. Det syntes inte så många fåglar den här dagen, men det kan nog vara gott om dem framåt vårkanten när flyttfåglarna återvänder.


Plötsligt medan jag stod där och väntade på att min GPS skulle ta ut koordinaterna fick jag syn på sex svanar som flög på andra sidan sjön. Det var lite svårt att se men jag tror det var svanar. Sångsvanar brukar hålla till här liksom grågäss, brunänder och vattenrall. Andra fåglar som trivts här är rödbena, sothöna och sumphöna.


När jag var klar, fortsatte jag vägen söderut längs Getaryggarna. Alla träd stod kala och marken var täckt av rostbruna boklöv. Den här vägen gillar vi att köra inte minst med motorcykel. Det brukar bli några vändor varje år.


När jag passerade den gamla kvarnen, fick jag för mig att stanna till och gå en runda bland de gamla byggnaderna. De förfaller mer och mer. Här finns en gammal gömma som jag letat upp för flera år sedan. Den låg kvar på samma ställe som den ska göra.


Den gamla dekorerade dörren var öppen, men jag gick inte in. Jag fortsatte till Rydaholm där jag svängde av vid Nederled och körde förbi kyrkan med de två tornen över till Upplid. Sen var det inte långt kvar till min hemby Kolvarp.


Det började redan skymma så smått när jag kom fram till mamma. Hon satt vid köksbordet och pysslade lite. För henne är det trevligt när någon dyker upp och hälsar på. Då går tiden lite fortare.


Vi pratade en stund. Sedan bryggde jag te till oss. Nu är det gott med en varm kopp te när höstkvällarna kommer. Hon hade tänt ett ljus på bordet när skymningen kom.


Det var mörkt ute när jag åkte hem från mamma. De sista bilderna är från en eftermiddagsrunda med hunden tidigare i veckan. På hemvägen stannade jag för att handla lite och för att kolla upp ett par andra gömmor som jag har i stan. Båda burkarna var borta, men jag hade med ersättningsgömmor att placera ut. Nu får jag hoppas att de kan få vara kvar. Det är inte roligt när gömmor mugglas.


Det var den här helgen. Den försvann snabbt. Nu är det bara två veckor till Advent och sen är det snart Lucia och därefter jul. Men det är mycket som ska hända innan dess. I skolan är vi mitt uppe i de muntliga nationella proven med sexorna. Jag har bara två grupper kvar att bedöma i matematik. Sen ska jag ägna mig åt engelskan. Det finns alltid mer jobb när man klarat av en sak.