söndag 27 april 2014

Provpromenad på Blå Rundan


En helt underbar helg har vi haft. Naturen har tagit stora skutt framåt mot sommaren. Sommarvärmen har livat upp både växter och människor. Min lilla magnoliabuske hade slagit ut sina stora vita blommor. Så många blommor har jag nog aldrig haft på en gång. Den verkar visst trivas här i Rannäs. 


Igår hann vi med en hel del. Först kunde vi äntligen skifta hjul på bilarna så vi slapp köra olagligt. Maken skruvade och jag bar däck. Sen åkte vi till stan och handlade en del nödvändigheter. Medan maken klöv lite ved, grillade jag några grillbitar, ugnsrostade lite rotfrukter och blandade till en sweetchilisås. Enkelt men gott särskilt när man sitter ute på den soliga altanen och njuter. 


Framåt den sena eftermiddagen tog vi hunden med oss och åkte en liten bit söderut. Vi parkerade vid Torskinge kyrka. Sen följde vi den blåmarkerade vandringsleden, som vi sett men aldrig tidigare vandrat. Först blev det en liten bit på den belagda torskingevägen.


Sen skulle vi vikit av uppför sluttningen under bokarnas skugga, men vi hittade inte de blå duttarna på träden så vi gick lite för långt. Hunden och jag gick tillbaka en liten bit och då såg vi några blå märken på träden. Det fanns en stig att följa. Maken fortsatte på vägen, men vi ropade på honom så han kom upp till oss längre fram.


Det är så vackert i bokskogarna som just har slagit ut. Än har inte lövverket brett ut sig till ett täckande tak, så än är det ljust och luftigt. Det fanns gott om torra lövdrivor på marken.


Vi kom upp till en skylt som talade om att här var den bästa utsikten. Vid klart väder ska man kunna se till Bolmen och det gjorde vi faktiskt. Ute på åkern lär det ha funnits ett röse som kallades Gummarps spis. Sägnerna säger att det har funnits ruiner efter forntida byggnader där. Det kanske var en kultplats. En annan sägen säger att här fanns en gjutugn där man göt kyrkklockorna till Torskinge kyrka. Röset är borta men de stora bokarna vid åkerkanten lär vara väldigt gamla.


Vi fortsatte vandringen länga den blå stigen och kom till en gammal hålväg. Dessa vägar bildades där man red nerför sluttningar. Vatten tog sedan med sig den jord och de stenar hästarna rev upp så att det bildades en hålväg. Vi följde den nedåt men det skulle vi inte gjort. Blå leden fortsatte längre upp så vi fick gå tillbaka.


På ett av träden växte flera tickor under varandra. Det såg riktigt häftigt ut med flera tickor som stack ut som balkonger på ett höghus.


Vitsipporna blommade för fullt i hagarna vi passerade. De täckte marken som vita drivor och lyste i solskenet. Det var så vackert. Vitsippan är makens favoritblomma. Här kunde han njuta för fullt.


Gräset frodades och blev allt grönare. Björkarna hade musöron och skimrade i ljusgrönt. En stor blommande lönn lyste i gulgrönt. Om vi hade gått lite närmare, hade vi säkert hört surret från insekterna bland lönnblommorna.


Vi såg lämningar efter husgrunder på avstånd. Där fanns en torpskylt men vi var en bit ifrån så vi kunde inte läsa. Men vi vet ju att i de här trakterna har det bott folk länge som odlat marken.


Så småningom kom vi ner till Liljenäsvägen. Där kunde man välja att gå en lite längre tur ner till Vitarör eller ta den kortare vägen tillbaka. Vi valde den längre. Vitarör har jag ju besökt tidigare under en FTF-jakt. Så mycket jakt blev det väl inte. Jag var ganska ensam på den i vintras, men jag loggade burken när den kom. "Kiltmannen" studerade berättelsen om Vitarör.


Burken fanns kvar och mitt namn stod fortfarande överst. Nu fanns det fler namn på listan. Jag hade ju berättat för maken om den här platsen så han ville gärna se den. Den såg lite annorlunda ut nu mot i vintras. Stenröset var det inte mycket kvar av. Det lär ha hamnat som vägfyllnad när de byggde den nya vägen till Liljenäs.


Vi fortsatte efter de blå markeringarna nerför sluttningen. Det var därifrån jag kom i vintras över hygget. Det var inte lättare nu när snön var borta och allt ris låg fullt synligt. Men vi kom ner och kunde fortsätta på skogsvägen ut till Liljenäsvägen. Där hittade vi en stor sten och några stubbar som passade bra att duka upp vårt fika på.


Det var en lätt och behaglig vandring egentligen, men vätska behöver man.Vi hade både vatten och kaffe med oss. Hunden ville ha lite vatten också.


Därifrån gick vi norrut igen och kom tillbaka till vägskälet där vi valde den längre rundan. Nu gick vi in på den gamla Liljenäsvägen som gick lite väster om den nya. Jag kände igen mig på ett ställe. Där var jag bara för en månad sedan och FTF:ade en annan gömma. Det var den som kompletterade hela min kalender. Platsen såg annorlunda ut med all nyutslagen grönska.


Vi följde den gamla sträckningen genom skogen. Här i skuggan under träden blommade harsyran. Det var kanske här jag kom åt någon av knapparna eller rattarna på kameran så att inställningarna ändrades. Härefter blev bilderna lite softade och färgerna lite intensivare.


Den gamla vägen förde oss till Mattlabackarna. Det är också ett gammalt spännande ställe. Där finns en äldre cache som heter just Mattlabackarna. Det var den tredje cachen jag hittade för snart tre år sedan.


Det var vackert så här års vid Mattlabackarna. Vitsipporna bredde ut sig och ormbunkar rullade ut sina stjälkar.


Under de stora ekarna var det en vit matta av blommor. De syns knappt på bilden men det är så otroligt vackert i verkligheten.


Nu kom vi ut på vägen som går från Torskinge till Slättö Sand. Här finns en gammal informationsskylt, men den hade nog behövt förnyas. Det var solblekt och gul. Hela leden skulle behöva förnyas lite. På vissa ställen var det glest mellan markeringarna. Här kunde sättas upp stolpar som tydligare utmärkte vandringsleden som man gjort på många andra ställen.


Nu var vi nästan tillbaka vid kyrkan. Det var bara en liten bit att gå på vägen sedan skymtade vi bilen på parkeringen. Det var skönt att komma tillbaka, men det var en härlig promenad vi fick. 1000sjöar har ju aviserat cachesläpp här i slutet av månaden. Det ser vi fram emot. De lär redan vara på plats. Jag tänker inte avslöja här om jag hittade någon av burkarna, men jag kan säga så mycket att jag inte loggade några FTF:er. Det hade inte varit lönt då CO hotat med att radera alla förtida loggar. Vi har i alla fall en fin runda att se fram emot, när den väl släpps.


Idag var vi i missionskyrkan på gudstjänst på förmiddagen. Några av de yngre förmågorna ledde lovsången. Bert Axklo predikade. Efteråt var det sopplunch. Det fanns många olika soppor att välja bland. Jag provade två olika och de var båda goda.


Senare i eftermiddags satt jag en stund ute på altanen. Jag brukar inte sitta och sola, men det var skönt att bara vara. Lite glass i värmen och sen kaffe satt bra. Hunden njöt också av solen och värmen. Framåt kvällen tog jag bilen till några av mina gömmor för lite service. Den ena har jag haft inne för torkning av loggbok. Nu placerade jag ut den igen. Den andra kollade jag upp efter larm om att den blivit begravd under en nygjord väg. Jag kunde konstatera att så nog var fallet. Jag fick avaktivera den och så får jag lägga ut en ny burk senare.


Det händer så mycket nu i naturen. Egentligen vill man ju inte jobba de närmaste veckorna. I stället är det fullt upp på jobbet. Nu ska vi avsluta alla nationella prov. Imorgon ska jag bara syssla med muntliga delen av engelskaprovet. Sen är det bara två dagar till att jobba den kommande veckan. Så nästa helg blir lång.


Jag gick en fotorunda i trädgården. Då upptäckte jag att smörbollarna vid husknuten snart slår ut. Bollarna börjar övergå i gult. Vid den andra knuten har doftolvonet också slagit ut och det fyller luften med sin härliga doft. Jag önskar man kunde spara den, men vissa saker går inte att spara mer än som minnen. Det är i alla fall tur att de återkommer varje vår.

fredag 25 april 2014

Fredagsmys för geocachare

Fredagen kom fort den här veckan. På fredagar ska man ju ha fredagsmys. Vad passar bättre som fredagsmys för en geocachare än att det släpps en hel hög med cacher i närheten.

Fredagar börjar jag lite senare och ibland kan jag kompa ut lite tid på morgonen. Idag var jag ganska trött efter gårdagens mastiga jobbardag så jag råkade sova lite för länge. När jag steg upp kollade jag mejlen och såg fem nya gömmor i trakterna. Jag insåg att det inte skulle bli någon FTF-jakt för mig. Jobbet kallade alldeles för fort så jag skulle inte hinna ta en enda. jag laddade i alla fall ner dm i GPS:en innan jag åkte till skolan.

I skolan var det lektioner och planering som vanligt. Dagen flöt på och snart kunde jag packa ihop och åka hem. Det var en solig och skön dag som gjord för geocaching och promenader. Hunden hade varit hemma och sovit medan jag jobbade så han ville gärna ut en runda. Han fick följa med när jag åkte för att leta burkar.

Jag hade ju sett att andra hittat de fem morgonburkarna, men nu hade kommit ytterligare fyra cacher och en till var på gång. Sandhäll lade tio nya gömmor på samma dag. De är hennes första egna gömmor så det var inte dåligt med så många i ett svep.


 Hunden var förstås nyfiken på vart vi skulle. Jag såg att det fanns några gömmor åt Dannäs kyrka till och eftersom vi kom från Hjälmarydshållet var det nära dit. När jag passerade kyrkan såg jag två bekanta bilar på parkeringen. Den ena var en Geely och tillhörde 1000sjöar. Den andra var en Yaris och rattades av klokare och pjf70. Alltså måste de vara i närheten.

Sen skymtade jag några individer inne bland buskarna och jag hörde en hund skälla. Det måste vara Tess. Takko lystrade också och viftade på svansen. Vi hoppade ur bilen och tog oss närmare buskarna. Där var de och letade för fullt efter en multi. De hade letat väldigt länge utan resultat. Jag fick ta del av deras uträkningar och letade tillsammans med dem en stund.

Sen gick vi tillbaka till kyrkan och kollade alla siffrorna igen. Vi var inte helt säkra på hur vi skulle tolka en del uppgifter. Katrin fick kontakt med Sandhäll som kunde bekräfta våra uträkningar. Fast två bokstäver hade bytt plats med varandra i beskrivningen. Då var det inte så konstigt att vi kom lite fel. men nu visste vi att vi hade rätt siffror.Det var bara att fortsätta att leta efter burken.
 Några små tips fick vi av CO men vi letade och letade. Sen utökade vi sökområdet ännu mer. Vi visste ju att en del av de andra gömmorna hade haft koordinater som varit lite off. CO hade bara en Iphone och tog ut koordinaterna med appen. Då är det inte alltid så exakta koordinater.

Till slut hörde vi 1000sjöar jubla. Han hade hittat den lilla burken och hinten stämde även om vi inte tänkte att den skulle vara i den storleken. Så är det ibland. Man tänker lite annorlunda än CO och då blir det svårare. Ibland krånglar man till det också i stället för att ta den enkla och mest uppenbara lösningen.

Nu kunde vi i alla fall signera en tom loggremsa. En FTF lyckades vi knipa. Multin hette Los gemelos. Jag gissar att det betyder Tvillingarna och syftar på en bildsten som står vid kyrkan. Multisar är ofta roliga men de kan vara svåra. Därför hoppar många över dem. Det tar ju lite tid att klara av dem.
 Efter det första fyndet fortsatte vi i tre bilar till nästa gömma. Den fanns vid ett gravfält på vägen mot Gavlö. Sådana gömmor gillar ju vi. 1000sjöar följde med fast han redan FTF:at den. Vi stannade på vägkanten och började söka efter burken. Här var det en vanlig tradd som hette Sökresultat.

Jag nollade nere i diket vid vägen och det gjorde Katrin också. Vi trodde inte att den skulle vara bland gravhögarna. Då skulle den aldrig blivit godkänd av en reviewer. Så vi letade på andra sidan vägen i stället. Till och med 1000sjöar hade svårt att hitta den igen, men plötsligt ser jag något som skulle kunna vara en gömma. Där var burken och vi kunde logga ytterligare en gömma.

Takko var glad att få komma ut tillsammans med Tess till nya spännande jaktmarker. Men ingen av dem gillade att bli bundna och lämnade vid ett träd medan vi gick för att leta. Då skällde de tills vi blev lomhörda och gav upp. De vill ju vara med och leta förstås.

Därefter lämnade 1000sjöar sällskapet. Han hade ju redan loggat alla gömmor. Vi andra tänkte fortsätta till ett par till.

Vi fortsatte vägen mot Gavlö, men vi körde förbi den första gömman och fortsatte till Gavlö City. Så står det på skylten vid vägen. Jag har sett den förut och den framkallar onekligen ett leende. Gavlö är ingen stor ort snarare en liten by. Det kanske är samma humorist som gett badplatsen namnet Gavlö Havsbad. Bolmen må vara stor, men något hav är den ju inte. Gömman fanns vid en busshållplats med brevlåda och kallades följaktligen City Mail. Ganska fyndigt tycker jag.


Bilarna vändes sedan och vi körde tillbaka till Vackert minne, gömman som vi passerade på vägen till Gavlö City. Vi parkerade vid en liten väg där man inte fick köra in varken med bil eller mc. Sen började vi leta men vi gick på 1000sjöars koordinater i stället för originalkoo. Här hade det funnits ett sågverk. Nu fanns det en porlande bäck och några gamla stenmurar. Innan vi hann mer kom det en bil farande på den förbjudna vägen. Vi fick rusa tillbaka till bilarna och flytta på dem. Under tiden hade klokare letat upp gömman och loggat den. Det var ett fint ställe att stanna och fika på, men nu hade vi inget fika med oss. Katrin och Fredrik tänkte åka hemåt i stället medan jag återvände till Dannäs för att leta upp resterande gömmor. De hade redan tagit en av de andra.


Först hade jag tänkt logga en cache mitt i byn, men den stod ett helt gäng ungar, så då fortsatte jag mot Hångerhållet. Jag stannade till vid hembygdsparken. Hunden och jag tog en liten promenad genom parken och fram till Happy cow. Även här använde jag 1000sjöars koordinater och då hittade jag gömman direkt.


Sen gick vi tillbaka genom hembygdsparken. Jag tror att jag har varit här en gång för längesen. Det måste ha varit när jag jobbade i Dannäs skola. Vi var nog på utflykt hit. Numera är skolan nerlagd, men hembygdsparken finns kvar och verkar välskött.


Det fanns flera trevliga gamla hus och parken omgärdades av smålandsgärsgårdar. Här var också ett bra ställe för en fikapaus.


På parkeringen blommade maskrosorna. De tar sig upp var som helst. Jag såg nyligen en bild på en maskrosplanta som skjutit upp en kulle i asfalten. Det var en häftig bild som påminde mig om uttrycket maskrosbarn. Egentligen tycker jag maskrosor är ganska vackra, men många ser dem bara som ogräs. På samma sätt ser många också på maskrosbarnen.


I Dannäs har man en egen ljusstake. Den är som en symbol för samhället och socknen. Därför står en stor ljusstake vid alla infarter och välkomnar alla besökare till Dannäs. Ljusstaken vid Hånger/Värnamovägen har numera en egen cache, Välkommen till Dannäs. Gömman var enkel och jag hoppas den får vara kvar när de städar bort alla gamla färdigbrunna marschaller.


Det var den sista gömman åt det hållet så jag fick vända bilen och åka tillbaka mot Dannäs samhälle. Varenda litet samhälle har förstås en egen fotbollsplan. Så fanns det även här. Eftersom jag är totalt ointresserad av fotboll brydde jag mig bara om att leta upp gömman. Annars var planen redo för säsongens matcher. Gömman hette Soccer.

Sen var det bra Barnens cache kvar. Den hette så den gömman där barnen stod tidigare. När jag kom tillbaka, var alla borta och jag kunde stanna bilen vid busshållplatsen och logga. Det är nog tur att invånarna i husen bredvid vet om gömman. Annars skulle de nog undra över alla som letar där. Efter den gömman var jag klar och kunde åka hem och fika på den soliga altanen.

Det fanns en ny gömma till och den var vid macken i Forsheda. Där har jag funderat på att lägga en enkel gömma som kunde locka fler besökare till mitt TB-hotel som finns längre in på vägen  till Myggavallen. Nu finns där en lockfågel. 1000sjöar loggade den på förmiddagen. Senare på kvällen åkte jag för att plocka in en av mina egna burkar som blivit blöt. Det var knappt jag hittade den, men nu är den här hemma så att jag kan torka loggboken. Då passade jag på att åka till macken och logga cachen Gazoline. Jag hittade den i skogen. Det var inget trevligt ställe att leta på. Det påminde om en sunkig rastplats men burken kom fram och loggremsan fick en signatur till.

Detta var allt från fredagsmyset hos mig. Både hunden och jag var nöjda med dagens äventyr. När jag satte mig för att nätlogga alla fynd, kom ytterligare en gömma neråt Gavlö, men den lämnade jag till någon annan. jag får väl logga den när jag har vägarna förbi. 

Imorgon är det event  i Läckö/Mariestad. En av dem som ska dit hade lagt upp en bild på sina nygjorda naglar på FB. De ser rätt häftiga ut med geocachingloggan på. Min kommentar blev Läck(ö)ert! 

torsdag 24 april 2014

Gamla elever och nya gömmor


Efter helgens varma och soliga väder blev det lite kyligare lagom tills vi började jobba igen. Det är lite kallt om öronen på morgonen, när hunden och jag tar vår morgonpromenad. Eftersom det oftast blåser, är det kallt på dagarna också även om solen skiner.


Vitsipporna verkar inte bry sig. De blommar mer och mer. Så nu är det vitt igen på marken. Den här gången består drivorna av vitsippor i stället för snö.
 

Arbetsveckan började med ett studiebesök på räddningstjänsten i Bredaryd. Det är femmorna som brukar besöka det stället och lära sig lite om bränder. Vi åkte med länstrafikens buss från stationen i Forsheda till Bredaryd. Framme vid brandstationen delades vi in i fyra grupper som fick pröva olika saker. De fick se vad som fanns i brandbilen och provsitta den.


På en annan station fick de kväva en brand på en docka med hjälp av en filt. Här träffade vi på en gammal elev som gått på vår skola. Nu var han brandman och hade hand om den här övningsstationen.


Alla fick prova att släcka en brand med bradsläckare. Det var roligt tyckte grabbarna i min grupp. De ville pröva flera gånger. De var kanske mest imponerade av att  det brann i vattentråget.


De fick också prova på att spruta vatten med den stora vattenslangen kopplad till brandbilen. Det var lite blött men kul, tyckte de. De sprutade både med en tjock stråle och en skydsstråle som skulle skapa en barriär mot elden.


Sen fick vi gå in och fika på brandstationen. Där blev eleverna förhörda på brandkunskap som de jobbat med i samhällskunskapen innan besöket. Det sista de gjorde var att åka nedför brandstången. Sen tog vi bussen tillbaka till skolan. Jag fick slänga i mig lite mat innan det vardags för engelskalektion i fyran. Det var fullt ös hela dagen och lika bra det. Då hann jag inte känna mig trött efter helgens aktiviteter.


På eftermiddagen åkte jag till Bredaryd igen. Jag behövde inhandla lite till ett projekt i No. Jag trodde att Smålänningen skulle ha vad jag behövde, med så var det inte. De har inte allt de heller. Men på vägen ut träffade jag en gammal elev till mig. Han kände igen mig som sin gamla fröken i fyran läsåret 84/85. En kram fick den gamla fröken av sin gamla elev som ju nu är 40 år. På hemvägen åkte jag för att logga en gömma strax söder om samhället. Hyresledig etta utan kokvrå stod det i beskrivningen. det fanns många lediga "ettor", men jag vet inte vem de var tänkta för.


Den "etta" jag letade efter var tänkt att hittas av geocachare. Det gjorde jag också. Holken var inte svår att hitta, men loggboken var klurigt gömd. Ändå tog det inte så många sekunder innan jag hade den i handen. I påskägget fanns det kolor som man kunde mumsa på medan man loggade.


På kvällen var det så dags för malmösonen att återvända till Skåne. Jag skjutsade in honom till stationen i Värnamo lagom till tåget 20:13. Sen åkte jag upp till södra parkeringen uppe vid sjukhuset. Där fanns också en ny gömma. jag ställde bilen längst in på parkeringen och gick mot den. Inte visste jag att det fanns en liten skog här. Det fanns julgranar i många olika storlekar och björkar med vita stammar.


Även här var det en holk jag hittade. Det hade jag redan gissat på så jag blev inte förvånad. Gömman var utlagd av Stampis för att fira hennes och Sandhälls 30-åriga vänskap och kallades Las amigas. Det var en jättefin gömma värd sitt favvopoäng.


Det hade börjat skymma rejält när jag återvände till bilen och körde hemåt. Himlen färgades rosa framför mig. När jag kollade mejlen upptäckte jag ytterligare en gömma av Team Fridhem bara 3-4 km hemifrån. Nu var det nästan helt mörkt så jag tvekade om jag skulle åka. Sen gjorde jag det i alla fall. Det var eländig terräng att leta i när det var mörkt trots att ficklampan var med. Jag letade en bra stund utan resultat. Sedan åkte jag hem och gick och lade mig. 


 Under onsdagen fick jag rapporter om att 1000sjöar och Ploffe inte heller hade kunnat hitta gömman. Den verkade vara borta. Triple X hette gömman, men den verkade vara ett trippelmysterium. På eftermiddagen satt jag ute och fikade på altanen. Jag hade en watch på gömman ifall koordinaterna skulle uppdateras eller något sådant. Men mobiltelefonen plingade inte till som den var tillsagd så jag upptäckte inte direkt att det kommit ett nytt meddelande. När jag väl såg det, skyndade jag mig att knappa in de nya koordinaterna och hoppa i bilen. 1000sjöar var redan på plats och hade letat en stund, när jag anlände. Sen  letade vi en bra stund till innan han kunde plocka fram den fint kamouflerade burken. Det var en riktigt klurig gömma som fick mitt sista favvopoäng. Men den av mig en delad FTF i alla fall.


Idag var det en riktigt lång arbetsdag. Först hade jag lektioner som vanligt hela dagen. Jag var hemma hos hunden på min lunchrast. Sen fortsatte eftermiddagen med fler lektioner. Den sista fick jag avsluta några minuter tidigare än vanligt för att hinna till ett möte på Campus i Värnamo. Vi har varit ett gäng mattelärare som gått igenom de olika uppdragen i NTA_temaladan Mönster & Algebra och jämfört dem med LGR11. Vi blev klara lite tidigare än planerat, men jag kunde inte åka hem ändå. Jag fick åka direkt tillbaka till skolan för en kvällskonferens och kom inte hem förrän framåt sjutiden. Då kändes det att dagen varit lång. Kvällen blev därför lugn och det hände inte så mycket mer. Imorgon är det fredag igen. Arbetsveckan blev ju kort. Helgen är snart här.