söndag 28 augusti 2016

Möte i Ohs


Den här helgen var det mycket på gång i trakterna. I Värnamo fortsatte väl Värnamodagarna. På helgen brukar vi inte åka på dit. Det är oftast trevligare på vardagskvällarna. Då håller sig folk i alla fall nyktra. I Fänestad hade Hushållningssällskapet sitt sommarmöte på lördagen. Vår församling hade hand om hamburgeriet så maken var där hela dagen och grillade. Själv tänkte jag följa med Katrin och Fredrik på geocachingevent på eftermiddagen. Rusken Runt pågick också och några geocachingvänner hade ordnat ett enkelt event i Ohs.


Jag tog bilen in till stan och åkte sedan med de andra ut till Ohs. De flesta hade anlänt när vi kom strax efter utsatt tid, men några kom efter oss. Det var förstås flera gamla bekanta men även några nya ansikten. Det är alltid trevligt att träffas och pratas vid en stund.


Vi höll till intill fotbollsplanen. En del hade fika med sig. Jag hade en bulle och lite kaffe i termosen. Alla åldrar var representerade. Här träffade jag kosovoper och hans barn, Team Pheet, som var först att logga min nya gömma tidigare på dagen.


Zack var förstås också med. Hana tog det lite lugnt medan vi umgicks med de andra. Efter en halvtimme skulle det bli cachesläpp. Problemet var att de flesta inte hade någon mobiltäckning. Det brukar vara stora problem med det i Ohs. Det har jag varit med om tidigare. Några fick i alla fall mejlen och stack iväg på FTF-jakt runt Rusken.


Vi tog det lugnt först, men sen sa vi att vi kan ju i alla fall logga den närmaste som ju var på gångavstånd. Det blev en liten karavan som promenerade bort till Elastiskt och FTF:ade den som eventsgänget.


Sen gick vi tillbaka till eventsplatsen och fortsatte att snacka med de andra. Zack ägnade sig åt att leta upp bollar. Han älskade att kasta sig iväg efter dem och helst fånga dem i luften. När vi tröttnade på det, gick han över till att bli mossrivare. Till slut tackade vi för oss och fortsatte färden.


De nya gömmorna fanns både på västra och östra sidan om Rusken. Vi valde att ta den västra sidan norrut och tänkte att vi kunde ju logga de gömmor vi passerar. Stickan hakade på efter oss så vi blev två bilar som stannade för att leta upp burkarna.


Vid nästa gömma blev vi upphunna av Robogus som också hakade på ett tag. Vår karavan bestod nu av tre bilar. Vi mötte en del andra bilar som förmodligen besökt aktiviteterna runt Rusken. De som for förbi oss tittade lite konstigt på oss när vi klev ur bilarna och ut i grönskan.


Det satt lite skyltar här och där som visade var man kunde besöka hantverkare och lokala odlare, men vi ägnade oss bara åt att leta burkar. Det gick smidigt när vi var fem personer som kunde leta. Vi var förstås inte först, men det hade vi inte räknat med. Det roliga var att i en av burkarna var det inte någon av eventsdeltagarna som loggat först. Det var två bekanta geocachare från trakterna som råkat passera förbi under sin tur runt Rusken och plötsligt fått syn på att det fanns en ny gömma. Där hade de riktig tur. Det tyckte jag var kul.


Fem gömmor loggade vi längs vägen upp mot Nydala. Robogus lämnade oss innan den sista men vi andra fortsatte tillsammans. Det var dessa vi hittade:
Nano nano
Kuben
Brunst
Får får får?
Möte


Den sista av dem fanns vid ett gammalt missionshus, tror vi att det var. Vi diskuterade i bilen på vägen dit om det skulle vara en mötesplats eller ett missionshus. Det såg inte ut att användas längre, men gömman hittade vi enkelt.


Det hade nog använts för inte så längesen trots allt för möblerna såg inte så urgamla ut, när vi kikade in genom fönstren. Det finns många gamla missionshus som inte längre används. Det är tråkigt om de får förfalla. Då är det bättre att de byggs om till sommarställen eller något annat.


När vi kom upp till RV127 var planerna att svänga höger mot Vrigstad. Den här helgen hade vi det sista uppdraget i sommarutmaningen att klara av. Det innebar att vi skulle logga en myst under helgen. Då skulle vi få en ny souvenir. I Vrigstad finns många mystar och Katrin och jag har löst en del av dem. Därför valde vi att åka åt det hållet och försöka logga åtminstone en av dem.


Vi hamnade på en trevlig liten väg med vackra miljöer. Det slutade med att vi loggade fyra mystar. Vi hade fler på lager, men vi sparade dem för nu var vi ganska trötta och lite hungriga.


En del av mystarna var ganska svåra att lösa men det var inga problem att hitta burkarna. Som vanligt samarbetade vi bra. Det var dessa mystar vi loggade den här gången:
Hard ROCK
Buffécache
Globalt
Some dots


Kvällen hade inträtt och vi vände hemåt igen. Min bil stod kvar i Värnamo och snart var jag på väg hem till Rannäs nöjd med dagens upplevelser. Det blev en trevlig runda med härliga kompisar, ett mysigt event och flera nya gömmor loggade.


När jag parkerade hemma på gårdsplanen, kikade ett rådjur fram bara några meter ifrån mig. Vi tittade på varandra en bra stund innan vi gick åt olika håll. Jag gick in till maken och hunden och en kopp te med en macka. Katrin hittade några kantareller vid en av gömmorna. Eftersom hon inte äter svamp så fick jag dem. Det fanns inget bröd hemma, men som tur är sitter scouttakterna i. jag svängde snabbt ihop lite mjöl, salt, bakpulver och vatten och stekte några chapati i stekpannan.


Sen satte jag mig för att logga dagens fynd. Om jag orkar gör jag helst det samma dag medan jag har upplevelserna färska i minnet. Det gav mig den här nya souveniren.


Dessutom fick jag ytterligare en souvenir eftersom jag klarat av alla tre uppdragen. Det får jag vara riktigt nöjd med med tanke på omständigheterna. Det var en rolig dag. Vi får väl se om det blir fler roligheter. Det är visst ett nytt event redan nästa helg i Sävsjö. Det kanske blir en utflykt åt det hållet då.

Gömma burkar


Det känns som om j ligger lite efter i rapporteringen så jag får väl försöka uppdatera er på läget. Det har varit en solig och varm vecka, men idag avslutades den med regnväder och lite kyligare luft. Annat var det i fredags när jag tänkte ge mig ut i skogen för att lägga ut lite nya burkar. Hunden och jag tog en promenad mitt på dagen och då förstod jag att det inte var lämpligt att ge sig till skogs i den värmen som var då. Jag fick vänta till lite senare på eftermiddagen.


Vid femtiden sjönk temperaturen lite och jag kunde packa väskan och ge mig av. Hunden fick stanna hemma. Jag hade fullt upp med att ta hand om mig själv och burkarna jag tänkte placera ut. Bilen rullade mot trakterna kring Källundasjön. Det är i de trakterna jag håller på att lägga ut en serie gömmor, en varje månad, i ett årshjul. Septembergömman fanns redan ute, men nu var det dags att lägga ut oktober och november månaders burkar. Jag behöver ha lite framförhållning eftersom jag inte vet riktigt var jag kommer att befinna mig framöver och vad jag kommer att klara av. Sedan är det bara decembergömman och en bonusgömma kvar.


Det blev ganska mycket traskande den här eftermiddagen/kvällen. Jag rekade på flera olika skogsvägar. De flesta hade bommar så man kunde inte köra in på dem. Det var apostlahästarna som gällde som transportmedel.


Mina stavar var med och gav mig lite stöd och balans. Men burkarna skkulle ju inte ligga mitt på vägen så ibland fick jag ge mig in i grönskan eller uppför en liten slänt. Svårare terräng fick jag givetvis hoppa över.


Solen hade sjunkit på himlen men skickade sina kvällsstrålar över trädtopparna ned på ormbunkarna vid vägens kanter. De hade redan börjat att bli höstbruna.


Det var inte mycket djurliv som syntes till, men en och annan skalbagge kravlade runt i gruset på vägen. Det glänste och skimrade från deras svarta skal.


Det var inte bara de två månadsburkarna som jag ville få ut. Jag har också planerat en annan serie gömmor som ska få ingå i årshjulet. Det är fyra stycken letterboxar. Serien ska heta Gårdarna runt sjön och var och en av de fyra cacherna ska berätta om en av de stora gårdarna som finns runt Källundasjön. Det blir en egen serie som samtidigt ingår som ekrar i det stora årshjulet. Alla fyra burkarna var med, men jag orkade bara lägga ut tre av dem. Sedan blev jag för trött och tiden gick ju dessutom så fort. Jag behövde åka till affären innan den stängde. Den sista får jag lägga ut en annan dag. Det blev i alla fall fem burkar utplacerade.


På sådana här strövtåg får man se många fina ställen. Här fann jag en spännande sten mitt bland mossa, blåbärsris och granar. Det växte ingen mossa på den som på ed andra stenarna.


När jag tittade närmare på den, skymtade jag ett litet ansikte. Ser ni ansiktet i stenen?


Det var inte överallt som jag hittade bra ställen att lägga burkar på så man skulle kunna säga att det blev en hel del traskande i onödan. Men jag ser det inte så. Jag har märkt att motionerandet gör nytta. Höften gör inte lika ont om jag rör lite mer på mig. Samtidigt blir jag förstås ganska trött av att traska runt med mina stavar. Jag fick ändå se många fina ställen som jag inte varit på förut trtos att de inte är långt hemifrån. Illveden ligger på andra sidan Rannäsasjön, nära men ändå känns det långt borta.


Mitt ute i skogen såg jag plötsligt kungsljus sticka upp ur gräset. De verkade inte riktigt höra hemma där. Jag vet att det har funnits många torpställen i de skogarna. De kanske är reliker från torparnas tid. När jag kom hem var jag för trött för att göra så mycket mer. Det blev vila resten av dagen, men igår skrev jag klart den första beskrivningen av gårdsgömmorna och skickade in den. Det var Källunda - Gårdarna runt sjön #1. Reviewern måste ha suttit vid datorn för jag fick svar direkt. Det var något som jag var tvungen att ändra på den men sen kom den snabbt ut för loggning. Den blev också loggad ganska snart. Det var skönt att se att allt funkade. Jag träffade FTF-arna lite senare på ett event, som jag ska berätta mer om i ett annat inlägg. Resten av gårdsgömmorna får jag skicka in allt eftersom de blir klara. Månadsgömmorna kommer enligt planerna. Det är kul att ha något att pyssla med när man går sjukskriven här hemma. Det var allt om detta äventyr.

torsdag 25 augusti 2016

Nytt rekord och ny kur


Hunden och jag har börjat den här veckan med att träna upp oss på hundrundan. Oftast blir det först en kort tur ner till postlådan efter lunch. Sen tar vi en längre sträcka på hundrundan.


Takko är inte så pigg på att gå så långt. Han vänder gärna så fort vi stannar till. Men igår utvidgade vi träningen och gick hela vägen ner till kanalen. Det var längesen jag var där till fots i alla fall. Det kanske var i jultid senast.


Längs sluttningen ner mot kanalen växer det gott om rönnar. De har massor av bärklasar nu som lyser i rött. Det kanske blir en kall vinter. Det sägs ju att mycket rönnbär förebådar en kall vinter.


Rönnbären är i alla fall vackra att titta på. Jag trodde att asparna skulle ha tappat lite höstfärgade blad men jag såg inte så många på marken än. De brukar annars börja tidigt.


När vi kom in i skogen vid kanalen, blev det genast lite kyligare i luften och fuktigare. Här växer det kaveldun. Annars har vädret var underbart de här dagarna. Jag har kunnat sitta på verandan och njuta för fullt.


Vi vände här vid kanalen men rekordet på hundrundan hade vi slagit. Nästa etapp blir fram till krysset. Vi får se när vi kan ta oss dit.


I tisdags kväll började Takko skälla för fullt. Han var kopplad ute på verandan. Maken stack ut huvudet, vände sig sedan om och sa: "Det är en av dina". Det visade sig vara Hembygden som var ute på en geocachingtur och tänkte logga en del av mina geocacher här i byn. Jag hade ju angett gårdsplanen som parkeringskoordinat på den ena av gömmorna. Jag följde med honom en bit. Då fick hunden en liten kvällstur också. Vid den närmaste, Homemade in Rannäs, fanns det getingar i ett hål i trädet bredvid. Inte så bra för den som vill logga. Det blev några stick i nacken för Hembygden, men vi andra höll oss på behörigt avstånd. Vi fortsatte mot Rannäs kyrka, där vi stannade på vägen medan han loggade burken. Sen vände vi tillbaka och han fick fortsätta på egen hand. Det kom några trevliga loggar senare. Det är alltid trevligt att träffa på några andra geocachare. På lördag är det event igen i Ohs. Det har jag tänkt försöka hänga med till.


Igår var det så dags för ett läkarbesök på sjukhuset. Provsvaren visade att jag svarade väldigt bra på behandlingen. I fredags hade läkaren kontakt med Linköping som ska boka in en tid då de kan ta emot mig. Alla remisser är skickade men det kan dröja 3-4 veckor innan det blir dags att packa resväskan. Därför får jag en ny kur för att inte tappa den goda utvecklingen. Förhoppningsvis blir detta den sista.

Efter sjukhusbesöket och påfyllning av mediciner på apoteket, åkte jag ner till stan. Där pågår värnamodagarna så det var avstängt på vissa gator. Jag handlade lite pennor av den bästa sorten. Det går åt en del både till korsordslösningen och till geocachingen. Sen var det dags att fika på Espresso House. Det blev som vanligt en latte och den här gången provade jag en fylld croissant. Det var gott och precis lagom mycket för mig.



På kvällen åkte maken och jag in till värnamodagarna. Vi brukar ta en tur in för att äta lite god kvällsmat åtminstone en av dagarna. Vi kom på att maken hade fullt upp på kvällarna resten av veckan så det var bara onsdagen som vi kunde åka in. Det var rätt gott om folk. Det mesta var sig likt.


Maken bjöd på mat. I år blev det grekiska grillspett med tillbehör. Annars har vi oftast tagit indisk mat, men variation förnöjer och vi gillar verkligen grekiskt.


Köttet var lite segt men det var inget fel på kryddningen. Tsatsikin var jättegod till liksom salladen och pommes friten. Jag orkade inte med riktigt allt. Jag hade ju ätit soppa innan till lunch. Fast det var ett tag sedan.


Det var kul att komma ut lite. När vi gick tillbaka mot bilen, träffade jag på en kollega, som ibland har ersatt mig, när jag varit borta. Det var kul att ses och få en kram. Vi stannade inte länge på stan trots att det var Så ska det låta i det stora tältet. De höll på att släppa in publiken när vi gick förbi, men vi valde att åka hemåt i stället.


Det var en fullspäckad dag så idag har jag mest vilat och stickat lite. Nu ska jag ta mina piller och äta lite mera soppa innan jag sätter mig på verandan med stickningen.


Takko gillar att ligga i solskenet ute på gräsmattan. Eller så ligger han en stund i skuggan på verandan. Det är i skuggan jag håller till också. Jag bör inte sitta i solen. Vilken tur då att jag inte gillar att sola.


söndag 21 augusti 2016

Firat i dagarna tre


Den här veckan har vi firat i flera dagar. I tisdags inföll den rätta dagen att fira makens 60-årsdag. Han jobbade förstås men jag bakade en kaka och köpte lite jordgubbar så vi kunde fira när han kom hem. Mer blev det inte för vi firade ju lite i förskott tillsammans med pojkarna innan de åkte.


I torsdags skulle jag in till vårdcentralen och lämna lite prover som vanligt. Det går på rutin numera. Just nu är det paus i cellgiftsbehandlingen men nästa kur startar nog på onsdag då jag ska träffa läkaren igen.

Utmed RV27 mellan bron över Lagan och avfarten till sjukhuset hittar man detta fält med solrosor. Det är så vackert och jag har beundrat blommorna varje gång vi passerat. I år har jag inga solrosor i rabatterna. Jag hade en i en kruka men den har blommat över för längesen. Det finns en självplock av solrosor vid Voxtorps kyrka. Där borde man kunna plocka en bukett, om man passerar.


Efter provtagningen gick jag en runda på stan. Då gick jag förbi denna skylt vid en handikappruta på gatan utanför Espresso House. Man läser så många historier på nätet om lata människor som struntar i skyltarna och parkerar på handikapprutorna utan att ha tillstånd. Det måste väl bero å lathet och bristande respekt inte bara för regler utan också för andra människor och deras behov. Hoppas någon får sig en tankeställare av denna skylt.


Det blev en enkel lunchmacka på Espresso House. En levain med kyckling och mozarella och en liten latte räckte gott och väl att mätta mig. Sen tog jag mig stapplande bort till Kapp-Ahl för att komplettera garderoben med några nya byxor. De flesta av mina gamla byxor är för stora och päsiga numera. Det visade sig att jag gått ner två storlekar. Julia hjälpte mig att hitta tre nya par som satt perfekt.


Nu när hunden och jag är ensamma hemma på vardagarna, måste jag ta ut honom på lite promenader. Vi har faktiskt gått första etappen på hundrundan flera gånger. En dag tog vi oss till och med lite längre bort till nästa backkrön innan vi vände. Det funkar ganska bra att gå med stavarna. Förhoppningsvis kan jag träna upp rörligheten lite mer nu.


Säden mognar nu på åkrarna längs vägen. Det är ibland lite fuktigt i luften och inte lika varmt, speciellt inte på morgnar och kvällar. Men ibland är det riktigt varmt ute när solen kommer fram.


Den första tomaten har avsmakats. Den var väldigt söt och god. Jag hoppas de andra mognar snart för det gav mersmak.


Jag hittade en potatisplanta som satt sig själv intill syrenbuskaget. Jag undrar om det finns några små knölar i jorden. Vi får väl undersöka det senare.


Höstblommorna slår ut och låter oss njuta av deras prakt. Höstanemonerna är några av mina favoriter.


Två fuchsior har jag kvar i krukor på trappan. De kom ju ut från potatiskällaren lite sent, men nu har den ena slagit ut sina blodsdroppar och den andra är på gång. På kvällen doftar det av kaprifol när jag går ut på verandan. Hunden bryr sig nog inte om den söta doften. Han nosar efter andra lukter och gör sina behov innan det är dags att natta oss. Det är bra att ha lite rutiner även om man är ledig och bara går hemma och drar. Jag försöker stiga upp rätt tidigt, äta frukost och ta medicinerna. Sen kan jag vila en stund innan det är dags för fika. Förmiddagen kan bli ganska lång annars. Vi har tittat lite på OS även om det inte är mitt största intresse. Lite senare fixar vi mat. Tiden går lite fortare när jag stickar. Det har blivit några sockar och ett par vantar.


I lördags var det dags att fira igen. Då var det Internationella Geocachingdagen. Om man loggade antingen ett event eller en gömma, skulle man få en souvenir och jag har ju loggat alla de andra åren så det är klart att jag ville det. Jag valde att åka till Smålandsstenar på eftermiddagen och besöka ett event som några österrikiska geocachare ordnade där. Det var tredje året i rad som de samlade oss till event. Jag glömde förstås att ta kort fast kameran fanns i fickan. Jag lånar en bild av GSK-nisse som kom ihåg att ta fram kameran innan alla hade försvunnit. Vi var åtta deltagare som fick en trevlig pratstund. Jag hade träffat alla utom en förut. Det var kul att en nybörjare vågat sig dit.


Souveniren var bärgad när jag loggat eventsbesöket. När jag kom hem, åkte maken och jag till sommarhemmet i Fänestad. Det var avslutning på säsongen där. Kenneth Enberg, som är pastor i Smyrnakyrkani Värnamo, predikade. Efteråt serverades hamburgare så kvällsmaten var räddad. Det börjar bli tradition att avsluta sommaren med grillning på sommarhemmet.


Idag var det ingen gudstjänst i kyrkan så vi kunde ta lite sovmorgon. Maken hade fått ett presentkort på Alebo Pensionat i Unnaryd från sina jobbarkompisar. Vi bestämde oss för att ta söndagsmiddagen där.


Pensionatet ligger vackert med utsikt över sjön Unnen. Det finns en geocache där vid Alebo Hälsokälla, men när jag läste de senaste loggarna såg jag att den verkade vara borta. Annars kunde jag gjort ett försök på den.


Maken beställde Aleboschnitzel. Här serverades den med de rätta tillbehören, citron, kapris och ansjovis. Till det fick han stekt potatis och gröna ärter.


Jag valde en annan delikatess, gösfilé. Den var fiskad i Bolmen och smakade jättegott. Det är inte så ofta man får äta gös så då får man passa på när det finns på menyn.


Till dessert blev det en kula vaniljglass från SIA och kaffe. Sen var jag i alla fall rejält mätt. Det var en solig och fin söndag. Vi njöt av det vackra vädret när vi åkte tillbaka.


På hemvägens stannade vi till vid vårt skogslott i Stubbhult för att kolla om de gallrat där som de skulle. Det hade de, men de hade inte kört ihop det än.


Vi har en liten markbit där på andra sidan mossen som tillhör vår gård. Det har funnits ett torp på platsen. Senare bröt man torv ute på mossen och då fanns det torvlador där i närheten, men nu finns bara rester av grunden kvar.


Det blev en liten sväng hem till makens syster och svåger innan vi åkte hem till Rannäs. De bor ju numera i makens föräldrahem. Hon ville ha lite hjälp med att rita hur uterummet ska se ut när de bygger om det. Där frodades lite större tomatplantor än de vi har här hemma. Hon har verkligen gröna fingrar och ett stort trädgårdsintresse.

Då var denna veckan slut. Som vanligt kontaktade jag pojkarna för att få lite rapporter om hur de har det. De hade det bra på sina olika håll. Imorgon börjar en ny vecka.