torsdag 30 juni 2016

Måsar, sprutor och italienska smaker


Då var det torsdag igen. Som vanligt var ett återbesök på sjukhuset inbokat. Maken jobbade men pojkarna och jag åkte in till stan till klockan ett. Det var dags för den andra sprutan i den sjätte kuren. Den går ganska fort att injicera. Sen fick jag en massa tider inbokade. Så nu vet jag lite vad som ska hända framöver. Vi fick vänta en stund på läkaren som ville prata med mig. Medan vi väntade spanade vi ut genom fönstret och sonen upptäckte en fiskmås som låg på ägg på taket en bit bort. Där hade den bra utsikt.


Det kan vara lite tröttsamt att vänta, men till slut kom läkaren. Jag fick skriva på lite papper inför transplantationen av stamceller. Nu är det ju på gång. I måndags fick jag en kallelse till Jönköping. Jag ska läggas in fredag 15 juni för mobilisering av stamcellerna. Jag får sprutor som ska stimulera produktionen av stamceller och se till så att de kommer ut i blodet. Förmodligen kommer jag hem dagen efter. Tio dagar senare ska jag till Linköping för skörd av stamcellerna. Då ska de plocka ut dessa ur blodet. Det kan ta två till tre dagar beroende på hur mycket de får ut vid första försöket. Det kanske krävs två försök för att kunna spara stamceller så att det räcker till två transplantationer. Efter det ska jag få en behandlingskur till av samma sort som jag har nu innan det blir dags för de starkare cellgifterna. Någon gång i slutet av augusti eller början av september ska jag sedan få tillbaka mina stamceller. Nu vet jag att planerna kan ändras. De kanske upptäcker något vid nån provtagning som gör att de måste skjuta på behandlingen, men det känns bra att ha en preliminär plan i alla fall.


Efter sjukhusbesöket passde vi på att äta lunch på stan. Jag hade sett att det pågick en italiensk matmarknad på Flanaden så vi åkte dit. Där fanns flera stånd med mat men också lite andra varor. Man kunde köpa blommor, smycken och stråhattar. Men mest var det mat som serverades. Det fanns korvar, ostar, sötsaker med mera.Kaffe fanns förstås också.


Vi ville ha något att äta på platsen. Man kunde köpa med hem också, men vi bestämde oss för att sätta oss vid ett av borden, när det blev några stolar lediga. Det fanns fyra olika stånd där man kunde välja olika rätter: pizza, pasta, risotto och italiensk streetfood. Det sista bestod av bröd med fyllning eller risbollar. Till risotton kunde man få kyckling. Pastan serverades med olika smaksättningar. De flesta var vegetariska.


Vi valde olika rätter alla tre. Jag tog en pizzabit med prosciutto och spenat. En av sönerna tog risotto med kyckling i vitt vin. De smakade bra båda rätterna och vi blev mätta.


Den andre sonen valde pasta med bacon och parmesan. Den smakade mycket parmesan men var god. Till rätterna var det kolsyrade drycker som serverades. Jag tror inte det fanns tillstånd att servera några italienska viner. På marknaden var det kontanter som gällde. Annars försvinner ju dessa mer och mer. Tur det finns automater i närheten. Priserna var humana.


Ganska mycket folk passerade förbi och många handlade. En del tog med hem, andra satte sig och åt på platsen. Mitt emot oss satte sig en pappa med två små barn för att äta pizza. Han tyckte väl att det var ett bra sätt att ge dem lunch. De åt med god aptit. Det gjorde vi också.


Lite efterrätt måste vi ju ha också. Det fanns gelato, den iskalla italienska glassen i olika smaker. Vi tog varsin våffla med en kula. Mer orkade vi inte med. Jag tog citronsmak, de andra prövade mango och mörkchoklad. Vi blev alla nöjda med våra val. Sen var vi mätta och kunde fortsätta. Vi tog bilen upp till nästa parkeringsplats för att jag skulle slippa gå så långt. Jag ville in på bokhandeln och kika lite. Om det behövdes kontanter på marknaden så slipper man det numera i parkeringsautomaterna. Nu har man infört SMS-parkering i stan. Det är smidigt bara man inte glömmer att avsluta innan man åker hem. Nej, vi kom ihåg. Annars kunde det blivit dyrt.


Sen kom vi hem till en skällande hund som väl kände sig ensam och övergiven. Det var gott att komma hem och vila ett tag. Det kom lite regnstänk på hemvägen och senare regnade det rejält i byn. Parabolen hade svårt att få tag på signalerna från satelliterna. Vi får hoppas att de snart är klara att gräva ner lite fiberkabel i byn så vi slipper dessa tråkiga avbrott.


För ett par dagar sedan hittade sonen årets första kantareller. Jag brukar kunna plocka de första veckan innan midsommar, men i år har jag inte varit så långt upp i skogen. Jag kunde förstås tagit bilen dit men sonen hittade några när han var ute på promenad. Ikväll stekte han dem till kvällsmat. Det var tur att det bara var han och jag som gillar svamp i familjen för anmars hade det inte blivit så många till oss var. De andra nöjde sig med toast fylld med ost, skinka och ananas. Det var gott det också.

Imorgon är det ny månad. Vi går in i juli månad och halva året är redan passerat. Det är dags att försöka knåpa ihop några nya mystar för de kommande månaderna och lägga ut några burkar som jag kan publicera längre fram. Det är ett av mina mål att bli klar med innan jag ska läggas in. Jag hade ett annat mål också, men det klarade jag av tidigare i veckan. Jag sorterade in alla kläder i skåp och lådor. Innan har jag inte riktigt orkat göra det. Nu ser det lite trevligare ut på sovrummet. Men imorgon ska jag ut på lite trevligheter med Anna-Lena. Då hoppas jag att vi kan komma iväg på en liten runda, fast de har lovat lite regnskurar. Det får väl inte hindra oss om det nu inte blir åska och störtregn. Det kan ju bli sol också. Vädret kan man aldrig lita helt på.

lördag 25 juni 2016

Braai i Kolvarp


Midsommardagen var varm redan från början. Jag var uppe vid sjutiden och redan då kändes det att det skulle bli en svettig dag. Våra planer för dagen var att åka till mamma i Kolvarp. Min bror skickade ut en förfrågan för några dagar sedan om vi ville grilla tillsammans antingen där eller hemma hos dem i Möcklehult. Det blev Kolvarp så att mamma kunde vara med.


Det droppade in folk på gräsmattan med matkassar och grillar i händerna. Vi hade med oss lite var att lägga på grillen. Nästan alla mina syskon var med utom min syster i Malmö som hade annat för sig. Hon hälsade i alla fall till oss via sociala medier. Det går åt lite picknickbord till gänget, men det fanns det tillgång till på platsen.


Pojkarna fick ladda vår lilla grill som vi hade med och se till så att glöden tog sig. Vi andra satte oss i skuggan och pratade med varandra.


Systerdottern och hennes fästman kom med jordgubbar plockade från landet hemma hos hans föräldrar. Det var tur det för de jordgubbar som mamma skickat bud om med min syster hade ruttnat bort. De råkade väl ut för samma sak som vi med dåliga jordgubbar. De kan inte ha varit dagsfärska. Syrran hade bakat en tårta i stället, men lite jordgubbar skulle vi få smaka.


Snart kunde vi lägga på grillskivorna på gallret. Sönerna var dagens grillmästare i vår familj. Vi plockade fram lite chips och bröd som försnacks. Man kan ju bli hungrig av att vänta på köttet, när man känner den goda doften från grillarna.


Dricka gick det också åt den här varma dagen. Man blir inte bara törstig av värmen utan också av den välkryddade maten.


Grillröken lade sig tät över gräsmattan. Tre grillar var igång, men ändå var det en del som fick vänta lite på att få plats på gallret. Arton personer var vi med lille Noah, som sov det mesta av tiden. Han vaknade lagom till kaffet.


Min bror grillade förstås boerewors. Det är en sydafrikansk korv som de stoppar själva. Det brukar bli ganska många kilon innan grillsäsongen. De träffas ett gäng och gör den tillsammans. Det är andra kompisar som har bott i södra Afrika eller har rötter därifrån. Grillfest på afrikaans heter braai och det var just det vi hade.


När våra grillskivor var färdiga kunde vi lämna över grillen till andra och hugga in på tillbehören. På förmiddagen fixade jag en potatissallad, mitt vanliga recept. Det blev faktiskt riktigt god den här gången, men det brukar den bli. Sen gjorde jag en rödgrön sallad med röd paprika, körsbärstomater, vattenmelon och isbergssallad. Ett litet vitt inslag utgjordes av fetaost som jag älskar i sallad. Sen blev det lite vitlökssmör med persilja till köttet.


Så här såg resultatet ut på tallriken. Den röda salladen uppskattades av familjen. Den var läskande med vattenmelonen i. Maten smakade väldigt gott eller så var vi riktigt hungriga. Det kunde ha varit en kombination också.


Snart hade de andra också fått på sina grillbitar på gallren och kunde börja äta. Några hade valt andra alternativ som sill och potatis. Det går ju bra när man har knytkalas och plockar med sig valfri mat.


Vi satt i skuggan vid den murade betongringen på gräsmattan. Den ringen murade min pappa för längesen. Det var när han tröttnade på att gräva upp rötter från de stora lönnarna i alla rabatter. Det fanns två stora lönnar vid grindstolparna ute vid vägen och deras rötter fanns i hela trädgården. Sedan dess har vi varje år planterat blommor i den murade ringen. Numera är både lönnarna och grindstolparna borta men ringen finns kvar.


Mamma kunde också vara med ute, men hon satt på verandan så slapp hon ta sig nedför trappan. Hon har lite svårt att andas just nu och värmen gör det inte bättre. Fötterna svullnar och det gör de nog på de flesta såna här dagar. På verandan fläktade det lite och det var riktigt skönt.


Hon hade fina blommor i sina krukor. Mina fuchsior är inte så stora pch fina som hennes var. Men så kom ju mina fram väldigt sent från potatiskällaren. Jag misstänker att mammas är nyinköpt för året.


Efter ett tag var det dags att plocka fram tårtan, jordgubbarna och kaffet. Vi var fortfarande mätta efter grillningen, men lite jordgubbar direkt från landet säger man inte nej till. De smakade jättebra, söta och goda. Lagom tills vi var klara började det mörkna på himlen österut. När det började mullra hade vi plockat ihop våra pinaler och var beredda att åka hemåt. Ett åskväder var nog på gång och det behövde komma regn också. I Kolvarp var det ännu torrare än hemma hos oss. Gräsmattan var gulare, men vår har ju tagit sig efter de senaste regnen.

Vi åkte hemåt och nu var det den äldste sonen som övningskörde. Den yngste körde på ditvägen. Det går riktig bra för dem båda, men lite har de att lära och så behöver de erfarenhet. När vi kom hem hade åskvädret följt med oss. Det började mullra här också och efter ett tag kom dessutom regnet. Det blev inte så mycket men även några droppar räknas. Åskan drog vidare och det blev lite svalare i luften. Det tackar jag särskilt för. Jag mår lite bättre när det inte drar sig uppåt trettiostrecket.

Den här helgen har varit en bra helg. Jag har varit riktigt pigg och orkat mycket. Imorgon får jag nog vila lite mer. Vilken tur att det finns en dag kvar på helgen. Fast jag är ju ledig hela veckan som kommer förutom ett sjukhusbesök som vanligt på torsdag.

fredag 24 juni 2016

Glad midsommar!


Alldeles lagom till midsommar har min egensådda dill vuxit sig lagom stor att skörda. Det var väl bra tajmat. Persiljan och de andra kryddorna har vi skördat ett tag, men de köpte jag klara att plocka av. Det är roligt med lite odlingar även om det bara är några krukor på trappan.


Tatsoien har också vuxit bra och är klara att skolas ut i nån bänk som jag inte har än. Jag kanske får fixa en pallkrage att odla i. De andra asiatiska bladen hade tagit sig bra, men när jag var lite krasslig förra veckan var det ingen som pysslade om dem. Så då torkade de bort. Synd, men sånt är livet ibland. Alla behöver vi bli lite ompysslade då och då.


På förmiddagen idag på midsommarafton var det skönt att sitta ute på verandan. De fläktade lite men det var lite fuktig värme som klibbade mot huden. Då var det gott att svalka sig lite med några saftiga körsbär. Det såg ut att kunna bli en helt underbar dag.


Yngste sonen skulle fira midsommar med sina kompisar enligt traditionen i killgänget. De har hängt ihop sedan gymnasiet och en del sedan högstadiet. De andra skjutsade honom till kompisen där de skulle hålla hus. De blev lite övningskörning på köpet. Nu har även äldste sonen blivit klar att övningsköra med sin far. Så han fick köra hem. Jag ägnade mig åt lite pyssel i stället. Jag hade en fjärilslavendel som jag ville fixa en ny kruka till. Det blev en kruka/påse av kaffepåsar. Jag förenklade beskrivningen till min kasse av kaffepåsar. För att den ska stå stadigt även när det blåser så la jag en betongplatta i botten. Det verkar i alla fall funka någorluinda. Modellen kan nog utvecklas något. Om jag orkar ska jag lägga ut en beskrivning på min pysselblogg.


Krassen hade slagit under dagen. På morgonen var det bara knoppar men nu var det utslagna blommor på plantan. Jag gillar krassen och speciellt när den blir översållad av färgglada blommor på långa revor. Man kan då lätt få lite Monetkänsla när man passerar krukan.


Ett av bladen hade fått ett snirkligt mönster. Det såg rätt häftigt ut, men jag undrade vad det var d
för något. Kunde det vara en larv som gjort det. Varken sonen eller jag kunde lista ut vad som orsakat ornamentet. Kanske någon vet.


Dagen till ära och enligt tradition blev det sill och potatis till lunch. Det är enkel mat, men så gott. Speciellt som vi inte tjuvstartat på färskpotatisen. Det var premiär för oss och då smakade det extra gott med matjessill, gräddfil, dill och en gurksallad som min mamma brukade göra den. Det mullrade lite på avstånd men något åskväder dök inte upp hos oss. De små stänken ökade inte heller utan upphörde med en gång. Vi kunde sitta ute och äta i lugn och ro.


Efterrätten hade tyvärr blivit dålig. Det skulle ha blivit jordgubbar förstås. Många av dem var så dåliga att vi måste kassera dem. Sonen räddade en del och fixade till en smoothie tillsammans med lite frysta bär. Det var inte helt fel det heller. Efter lunchen passade jag på att vila en stund. Det var fler som gjorde det på olika sätt.


Framåt kvällen tog vi en liten runda så att sonen fick övningsköra igen. Det var några år sedan han körde med oss. Förr övningskörde jag en hel del med honom. Nu är det maken som har gått kursen som får ta det ansvaret. Sonen hade inte glömt så mycket som tur var så det går riktigt bra.


Vi åkte till Gamla Åminne och Bestorpasjön där jag släppte en gömma igår. Det var min junimyst som publicerades då. Den heter Juniblomster och idag var det några som hade löst den. 1000sjöar var den som hittade den först. När han öppnade lådan fattades loggboken. Vilken fadäs! Jag kan inte skylla på någon annan än mig själv. Loggboken hittades i röran på skrivbordet. Jag fick agera sekreterare och fylla i FTF-loggen åt honom.


Den här gömman visste jag inte exakt var den fanns. Den var yngste sonen som lade ut den redan i början på maj. Jag hade lite svårt att gå i sådan här terräng då, men idag gick det ganska bra med hjälp av gåstavarna att ta sig fram på mattan av gamla boklöv. Vi hittade lådan till slut och kunde placera loggboken där den hör hemma.


Bildbeviset finns här. När jag tittade på fotot upptäckte jag att jag stavat fel på midsommarafton, men det bjuder jag på. Jag har kastat alla rödpennor. Just nu jobbar jag inte med de arbetsuppgifterna. Det är fler som har löst mysten så nu kan jag bara vänta på fler loggar. Det är alltid roligt att få ett mejl och läsa om geocacharnas upplevelser. Förhoppningsvis skriver de lite också och inte bara TFTC, som ju betyder Thanks For The Cache.


Det var gott om tickor på stubbarna och de nedfallna träden. På tillbakavägen hittade sonen en riktigt stor som ramlat av en låga. Den var häftig. Vi lämnade förstås kvar den där den hörde hemma.


Det var skönt att kunna rätta till fadäsen, men det var också gott att komma hem till stolen på verandan. Dår satt jag och njöt av den fina kvällen en bra stund. Sonen skalade potatisen till kvällens meny. De tar lite längre tid i ugnen. Det skulle bli hasselbackspotatis. Sönerna har bestämt matsedeln den här helgen.


Sen tände vi grillen på trappan så att glöden skulle bli lagon varm för grillköttet. Jag fixade lite svampsås och gurksallad igen. Det var bara att fylla på lite gurkskivor.


Röken från grillen spred sig över nejden. Katterna var framme och luktade lite. Det luktade nog gott. Det tyckte vi andra också.


Sonen var grillmästare och det skötte han med bravur. Maken grejade en del med Petra, vår gräsklippare, som vill stanna lite då och då. Förhoppningsvis fixade det sig. För övrigt sköter hon sig bra.


Maten blev jättegod och vi kunde sitta ute även den här gången. Inga mygg och inga knott hade tittat fram. Det vara bara några envisa flugor som ville vara med på festen. Men dem har vi inne också. Det blir så på landet där det finns djur runt omkring och där de gödslar på åkrarna. Regnet borde ha sköljt undan det mesta av det de spred ut efter första höskörden, tycker jag. Vi får kämpa lite med flugsmäckorna.


Nöjda och mätta kunde vi avsluta kvällen. Det är fortfarande varmt och skönt men nu börjar det bli lite skummare både inne och ute. Inne går det ju lätt att ordna ljus. Men för min del är det bäst att snart krypa till kojs. Det är en dag imorgon också och då ska vi åka till mamma i Kolvarp och grilla med de flesta av mina syskon och i varje fall delar av deras familjer. Maken får åka och hämta sonen när han vill komma hem. Ha en fortsatt trevlig midsommar, alla vänner!

torsdag 23 juni 2016

Då börjar vi om igen



Torsdagar brukar innebära sjukhusbesök åtminstone två veckor av tre. Så var det idag i alla fall. Efter en veckas uppehåll, var det dags att starta upp den sjätte kuren med cellgifter. Pojkarna och jag gav oss av in till stan till klockan elva. Mitt frikort har gått ut så nu får jag betala besöken ett tag. Men jag kommer snart upp i maxbeloppet igen. Då blir det ett nytt frikort.

Min vanliga läkare var inte där utan det var den andra läkaren jag träffade. Hon bekräftade det de sa förra gången att de vill byta ut kapslarna mot en annan sort. Annars får jag sprutan som vanligt. Alla läkemedel har biverkningar och därför fick jag ytterligare en medicin mot blodproppar.

Eftersom jag var kallad till Jönköping igår, trodde jag att de hade lite datum att berätta om åtminstone preliminärt. Så var det också. Det kanske inte blir någon sjunde kur. Efter denna, som startade idag, kanske det blir mobilisering av stamcellsproduktionen i mitten av juli redan, preliminärt den 15 juli. Det är Jönköping som ska göra det, men om de inte kan, så gör Linköping det. Någon vecka senare är det sen dags att skörda stamcellerna. Så om tre veckor kanske det är i gång.

Det var positiva besked jag fick för just nu är jag mest uttråkad av att bara gå hemma och ibland må lite halvdåligt. Det enda negativa är väl att vi inte får några semestredagar tillsammans hela familjen, som det ser ut. Maken jobbar ända fram tills jag ska in. Den här helgen är vi förstås hemma för det mesta, men de två kommande är inte alla hemma. Yngste sonen ska titta på boende i Stockholmstrakten helgen därefter och sista helgen jobbar den äldste sonen på äldreboendet i Forsheda. Vi får klura ut någon trevlig lösning tillsammans. Vi kanske drar till Stockholm allihopa, vem vet.


Efter besöket på dagsjukvården hämtade vi ut medicinen på apoteket men läkaren hade inte skrivit recept på båda medicinerna jag skulle så jag fick ringa upp dem. Det ordnade sig medan vi åt lite lunch på caféet. Jag åt en tonfisksallad och pojkarna åt kycklingwraps. Sen åkte vi för att bunkra upp lite inför midsommarhelgen. På vägen ringde sjuksköterskan och sa att nu kunde vi hämta ut medicinen. Det gjorde jag på apoteket vid Kvantum. Vi skulle ju ändå dit.

Innan vi handlade tänkte jag att vi kunbde leta upp en gömma vid Rörstorps station. Där har Katrin haft en gömma tidigare men den var ofta borta och därför arkivrade hon den och lade ut en ny på ett annat ställe. Kalmarsonen fick ta hand om min GPS och han visade oss in i en liten dunge. Med gåstavarna i händerna funkade det bra att ta sig fram där, men det var ändå hans om hiottade burken till sist.


Jag fick nöjet att signera loggremsan. Sen gick vi tillbaka till bilen. Det var riktigt varmt och nästan kvalmigt i luften. Jag blev rätt svettig av att promenera. Vi gick förbi den lilla dammen som  inte hade så mycket vatten efter försommarnes torrperiod. Däremot fanns det en hel del skräp att ploka upp. Det kanske skulle passa att ordna ett CITO här.

Nöjda med resultatet fortsatte vi till affären. Vi hade en lista och efter en stund kände jag att pojkarna fick plocka varor själva. Jag behövde sätta mig och vila. Dessutom behövde jag uppsöka affärens toalett. Det var inte det enklaste. Dörren visade rött men det tog en evighet innan någon kom ut. Sen kunde jag ta mig in efter att ha betalat en femma. Pojkarna hann bli klara och hade betalat när jag kom ut så då kunde vi åka hemåt igen.


Hunden blev förstås glad när vi kom tillbaka. Jag var ganska trött så det blev till att vila trots att värmen stod alldeles stilla i rummet. I natt får jag nog använda min fläkt om jag ska kunna sova. Lite senare kom maken hem och pojkarna lagade till grönpepparfilé med pasta.

Imorgon är det ju midsommarafton och jag passar på att önska alla en riktigt skön midsommar. Min junigömma ligger hos reviewerna för granskning så vi får väl se om den dyker upp snart. Nu måste jag sätta igång med kommande mystar om jag ska hinna fixa till dem innan jag blir inlagd. Då har jag något att pyssla med.

onsdag 22 juni 2016

Besök i Jönet, sen hem till stock och grus


Efter en ganska eländig vecka så började den här veckan lite bättre. Jag mår i alla fall lite, lite bättre. Orken har ökat något och magen har börjat stabilisera sig. I måndags hade vi planerat in en geocchingdag. Jag skulle åkt till Vrigstad tillsammans med Anna-Lena, Katrin och Camilla, men de flesta av oss var lite krassliga så vi sköt upp resan på obestämd tid. Det var förstås en besvikelse Jag hade sett fram emot denna utflykt, men hälsan går före allt annat. Igår kom Katrin på besök och fiakde tillsammans med mig och pojkarna. Det är kul att få besök ibland. Annars blir det ibland långtråkigt att gå och dra här hemma.


Idag blev det en lite längre utflykt. Jag hade fått en kallelse till Länssjukhuset på Ryhov för en ultraljudsundersökning av hjärta och lungor inför min transplantation. Eftersom denna inte bör göras för långt i förväg så anar jag att det nu kanske finns datum i planeringen, åtminstone preliminära sådana. Vi åkte strax efter åtta och kom fram i god tid. På förmiddagen var det först undersökning av hjärtat. Jag kunde se hur det jobbade på en skärm när den biomedicinska analytikern Anna undersökte min blodpump. Det verkade ha gått bra och vi blev utsläppta. Lite senare skulle vi komma tillbaka för lungundersökningen hos samma tjej. Klockan var bara elva men vi gick till matsalen och åt fläskkotletter. Maten var hyfsad, men salladsbaren var nog det bästa.


Det var fortfarande väldigt gott om tid när vi ätit klart. Jag ville inte ge mig ut i affårer, men maken hade lite ärenden. Jag skickade iväg honom upp till A6. Själv satte jag mig i väntrummet och läste lite.


Det fanns en trevlig bok om svenska prylar bland tidningarna på bordet. Den studerade jag en bra stund och hann läsa det mesta. I alla fall de mest intressanta sidorna. Det var många saker som hade svenskt ursprung.

Maken kom tillbaka i tid för nästa undersökning. Nu fick jag andas i ett rör med en klämma över näsan. Först satt jag inne i en bur. Anna instruerade mig hur jag skulle andas. Ibland skulle jag andas in jättemycket och hålla andan innan jag blåste ut luften igen. Sen fick jag kliva ur buren och andas in luftrörsvidgande medicin innan vi gjorde om övningarna. Jag har nog aldrig haft särskilt stor lungkapacitet och det märktes på resultaten men de funkar nog ändå som de ska.


Efter undersökningarna var jag ganska trött, men en kopp kaffe ville vi ha. Vi åkte bort till Espresso House för där visste jag att man kunde parkera alldeles intill. Då behövde jag inte gå så långt. Det var en hög trappa att ta sig uppför, men det fixade sig med gåstavarna. Vi fick vårt kaffe och våra kakor som egentligen var helt onödiga. Maken summerade besöket så här: Gott kaffe, men dåliga kakor. De föll oss inte riktigt i smaken. Sen åkte vi raka vägen hem. Jag slumrade lite i bilen på hemvägen medan maken rattade Kian söderut.


När vi kom hem, mötte vi killen som kör ut vår avverkade skog. De hade börjat lägga upp de olika travarna på åkern nedanför trädgården. Vi insåg att maken inte skulle varken hinna eller orka sköta om skogen, så vi har lejt bort gallringen till Södra. Det var nog ett klokt beslut, tror jag. Nu när vi har bergvärmen behöver vi inte så mycket ved heller.


Det hände mer saker i Rannäs den här dagen. Jag gick upp och vilade en stund. Sen kom maken in och sa att nu hade de lagt på det sista ytlagret på vår väg. Det har vi väntat ett bra tag på, men de kunde inte lägga på det förrän det hade regnat en del, sa de. Nu var det tydligen rätt tid.


Maken fotade en del när grusbilen släppte sin dammiga last på vägen. Det dammade bra efter lastbilen. Nu regnar det så då borde dammet lägga sig.


Onsdagen var alltså en ganska händelserik dag. Imorgon blir det sjukhisbesök igen. Den här gången ska jag till Värnamo. Sen är det midsommar och lite planer finns väl för de dagarna också.