lördag 30 april 2011

Välkomnar våren

Magnolian blommar
 Det blir inga bilder på vårbrasor eller körer som sjunger in våren, inte heller något referat från vårtalet. Jag kom aldrig iväg till valborgsmässofirandet i hembygdsparken. Maken jobbade och det kan man säga att jag också gjorde. Hela dagen var jag ute och rensade rabatterna. På södersidan var det svettigt även i linne och shorts. Jag gick inte in förrän det började bli lite kyligt om armar och ben. Då upptäckte jag att klockan var över sex. Den enda brasa jag sett idag var den jag tände i pannan för att få varmt duschvatten. Jag var lite dammig efter dagens arbete. Så Takko och jag stannade hemma och fixade oss lite kvällsmat i stället för att sjunga in våren.
Rosa vitsippa
 Den blommande våren firade vi med att ta en lite fotorunda i trädgården och markerna runt omkring. De rosa vitsipporna har kommit fram. Blåsipporna blommar fortfarande men de överglänses av vitsippornas myckenhet.
Plommonblom
Blodhägg
  Plommonträden är översållade av blommor och blodhäggen har klasar med rosa små blommor. Det är ganska stora knoppar på klematisen. Till och med syrenerna har fått små knoppar.
Liljekonvaljerna på ekekullen
 Vi gick våra rundor i skogen flera gånger idag, hunden och jag. Det var skönt även om vinden var lite kall på morgonen. Varje gång vi passerar liljekonvaljerna har de blivit lite större. De kanske stannar i växten nu när vädret ska bli lite kallare, annars får vi snart njuta av deras underbara doft.
Takko bland vitsippor och konvaljer
 På påsklovet sådde jag salladsfrön i min drivbänk. Jag fick en påse plocksalladsfrön, som min bloggkompis A-L köpt i England. Det var de fröna jag sådde plus lite isbergssallad. Nu har det kommit upp små gröna blad. Om någon vecka sår jag nästa omgång.

Det gror även inomhus. Där har jag chilipeppar som jag tagit från egen skörd förra året. Det blir små bruna, starka frukter av dem. Ett par sorters tagetes har jag också börjat förodla.

Det är lite för tidigt att plantera sommarblommor i amplarna hur gärna man än vill. Det ser lite tomt ut på verandan, men min hängande makraméstol har kommit fram så jag kan sitta där på förmiddagarna och både fika och äta frukost om vädret tillåter.
Sallad på gång
I något tidigare inlägg berättade jag om min chokladkaka som jag svängde ihop till filmkvällen på jobbet. Recept efterlystes. Här kommer det. Jag har tyvärr ingen bild. Kakan försvann innan kameran kom fram.

Ingas chokladkaka med citronkräm
Vispa 200 g smör, 4 dl socker och 2 msk ljus sirap pösigt. Rör ner 4 ägg ett i taget. Blanda i 3 dl vetemjöl, 1 tsk salt, 3 tsk vaniljsocker och 2 dl kakao. Jag brukar sikta ner de torra ingredienserna så blir det inga klumpar. Bred ut smeten i en långpanna med bakplåtspapper i. Grädda i 175 grader ca 20 min. Vänd upp kakan och dra av pappret. Låt svalna under långpannan.

Till krämen vispas 3 dl vispgrädde. Klicka i 250 g philadelphiaost och 1 dl lemon curd. Vispa till krämig konsistens. Bred krämen på den kalla kakan.  Dela 2-3 passionsfrukter, gröp ur dem och droppa innehållet över kakan. Hacka 50 g mörk choklad, gärna 70%, och strö över.  Om man inte vill ha så stor kaka, kan man halvera receptet och grädda i en rund springform. Lycka till!

torsdag 28 april 2011

Filmmys och kreativitet

Med den värme som kom under påsklovet kännes det som att sommarlovet är nära förestående. Det är trots allt ett antal veckor kvar på terminen, men den första är snart slut. Det är ju bara en dag kvar på kortveckan. Det är roligt att träffa elever och kollegor igen och höra vad de gjort på lovet. Vi delar ju faktiskt en hel del tid tillsammans.

Igår stannade de flesta i kollegiet kvar på jobbet. Vi brukar träffas ibland och ha det lite trevligt ihop. Det var vårt arbetslag som bjudit in det andra arbetslaget till mat och film. Vi började med pajbuffé. Det var gott och vi fick smaka på tre olika sorters pajer. Sedan tittade vi på film nån timme innan vi pausade för att hämta kaffe. jag hade bakat kakan till kaffet och den blev väldigt uppskattad. Det är tur att det lyckas ibland när man försker svänga ihop något.

Filmen vi tittade på heter Mitt namn är Khan. Det var verkligen en sevärd film som berörde oss. Jag kan absolut rekommendera den. Den hade så många bottnar. Vi fick följa huvudpersonen  från barndomen i Indien till livet  som vuxen i USA. Han var annorlunda och så småningom får vi veta att han har Asbergers syndrom. Men den största behållningen av filmen är den känsla av kärlek och gemenskap över alla gränser som den förmedlar. Det är en Bollywoodfilm, men den har ett fantastiskt budskap som berör. Den borde alla se, inte minst de som jobbar eller på annat sätt möter annorlunda människor. För vem bestämmer egentligen vad som ska vara normalt? Alla är vi unika varelser. Är vi inte alla normala?


Jag kan inte låta bli att reflektera över detta med normalitet när jag läser kunskapskrav och kunskapsmål i de nya kursplanerna. Finns det egentligen något utrymme för de som inte faller in i ledet? Jag säger inte att det är fel med varken mål eller krav, men vad gör vi med dem som inte når målen och inte klarar kraven? Grundinställningen måste ändå vara att alla har rätt att vara sig själva och bli bemötta med respekt av andra.

Det var många tankar som surrade i huvudet igår kväll. Inte underligt att det var svårt att somna. Dessutom hade jag huvudvärk. Så i morse var det betydligt svårare att stiga upp och ge sig iväg till jobbet. Huvudet klarnade lite efter en lite kyligare promenad med hunden, men tröttheten fanns kvar hela dagen. Det blev inte bättre av att jag ställde min matlåda på altanbordet. Det är tur att affären har matlådor att sälja. Men det blev lite stressigt för lunchrasten är kort på torsdagar.

Efter lunch startade vi ett nytt arbetsområde i teknik hos mina sexor. De fick i uppgift att konstruera/rekonstruera, designa eller hitta ett nytt användningsområde för en klämma typ gem eller klädnypa. Alla verkade gå in för uppgiften med liv och lust. I varje fall efter ett tag när de funderat och resonerat med varandra. Det ska bli spännande att se deras kreativa idéer när de ska redovisa för varandra. Några ville tillverka prototyper fast jag sa att det räckte med skisser och muntliga eller skriftliga beskrivningar. Det är härligt med kreativa och engagerade människor, stora som små.

måndag 25 april 2011

Påskgodis

Kungsängsliljor
Lite vanligt påskgodis har det väl blivit, men inte så mycket. Inte har vi ätit så mycket ägg heller. Det blev bara inte så. Men vi har ätit annat gott i stället. Godis kan ju vara annat än snask. Jag tänkte berätta om andra godbitar från påskhelgen.
Tulipa tarda
Vädret har ju varit riktigt gott. Sommargarderoben har åkt fram. Byxlängden har åkt upp och solbrillorna på. Härliga promenader har det blivit och många fina bilder. Ett irritationsmoln på den klarblå påskhimlen har dock varit vårt internet som strejkat. Därför har jag inte kunnat uppdatera varken mig själv eller bloggen. Nu passar jag på att skriva lite när jag ändå är i skolan.
Blå backsippor
 En fördel med att inte vara uppkopplad är att man får umgås med familjen i stället. Pojkarna har varit hemma. De kom i torsdags kväll. Fredagen var hela familjen samlad. Vi passade på att göra en liten utflykt. Maken fick äntligen besöka cykelutställningen på Vandalorum. För mig var det tredje besöket på mindre än en vecka. Men jag går ju in gratis. Påskafton och påskdagen jobbade maken. Vi andra fick roa oss själva.

En av de bästa dagarna på hela året tycker jag är påskdagen. Det är en riktig glädjedag. Då vill jag vara med på en gudstjänst och fira Jesu uppståndelse. Så blev det också. Vi firade i missionskyrkan i Forsheda. Barnen kom in med påskliljor i händerna och sjöng. Vi lyssnade till Torbjörn Helmner som predikade utifrån texten om emmausvandrarna. Mitt i sin sorg kunde de inte se klart och tydligt. Det var när Jesus gjorde något vardagligt, som han säkert gjort många gånger förut, som att bryta ett bröd och be tacksägelsen, som deras ögon öppnades och de förstod. Så är det nog ofta för oss också. Mitt i det vardagliga finner vi undret.
Magnolior
 På eftermiddagen åkte malmösonen och jag ut till min mamma för att fika. Vi lämnade av karlskronasonen vid stationen i Värnamo. Han skulle träffa lite kompisar nu när alla var hemma. De fina magnoliaträden vid stationen var alldeles översållade med vita blommor. Min egen magnoliabuske har bara knoppar. Jag hoppas de slår ut snart.




Vitsippsdrivor i hagen
 Påskvärmen har drivit på växtligheten. I lördags kunde man följa hur björkarna skiftade över i grönt mer och mer för varje timme som gick. Vitsippsmattorna bredde ut sig i hagarna. Jag var lite orolig att det skulle bli ett dåligt vitsippsår, men det hade jag inte behövt oroa mig för.
Citronfjäril på sälg
 Fjäärilarna flyger runt och jagar varandra. Ibland sätter de sig på en blomma så att man kan fånga dem åtminstone på bild. Jag har sett både citronfjärilar och blåvingar. Fåglarna fortsätter att drilla i buskar och träd. Min favoritfågel är nog koltrasten. Den sjunger så vackert. Den är svart men sången är inte sorglig.
Liljekonvaljespjut
Igår kväll upptäckte jag att liljekonvaljerna skjutit upp sina spjut längs stigen över kullen. Jag kunde till och med se några knoppar. Det hände bara på några timmar. Allt går så fort nu. Imorgon är det skolan igen. Det är inte så många veckor kvar av terminen men det är mycket på gång. Det finns många roligt dagar framför oss.

fredag 22 april 2011

Skärtorsdag med roadtrip och drama

Röd backsippa i min trädgård
 Skärtorsdagen började med behagligt väder. Morgonpromenaden var skön. Allt växer så det knakar. Fåglarna sjunger öronbedövande. Vi såg både tranorna, koltrastar, ormvråk, bofinkar och hackspettar på vår runda. Ibland har vi skrämt upp duvorna också, men inte idag. För några dagar sedan skrämde vi en spillkråkehane som uppvaktade sin hon. Vi får be om ursäkt för att vi störde leken.

Efter frukost var det dags att ge sig ut på dagens uppdrag. Min mor ringde häromdagen och gav mig i uppdrag att åka till morfars och mormors grav och sätta dit lite påskliljor. Granriset och vinterns dekoration behövde plockas bort och ersättas av vårens blommor. Om det skulle bli fint till påsk var det lika bra att ge sig av.
Vitsippshage
 Jag gled fram på vägar kantade av vitsippshagar. Det är så vackert i Sverige när vitsipporna blommar. Här och var lyste det gult i dikena av hästhov. I byar och trädgårdar blommade påskliljor och scilla. Träd och buskar sprider pollen i stora moln till allergikernas förtret. Löven ligger i startgroparna och man kan ana de små gröna bladen på vissa björkar och rönnar.
Anemone nemorosa

Tussilago farfara
 Jag tog det ganska lugnt och körde lite mindre vägar över Bor, Gällaryd och Ohs bruk upp till Nya Hjälmsryd. Det är där graven finns. Det var så gott som tomt på kyrkogården. De flesta hade redan planterat sina blommor. Nu blev det lite färggladare på vår släktgrav också.
Morfars och mormors grav
 Först hade jag tänkt ta samma väg tillbaka, men jag ångrade mig när jag kom till Sandvik och svängde höger upp mot Svensbygd i stället. Jag stannade till vid utsikten över Rusken. Där är så vackert och när lövträden inte har några löv kan man se ännu bättre.
Utsikten i Svensbygd

Vy över Rusken
 Färden gick vidare upp till Nydala där jag tog vänster mot Värnamo. Den vägen är i vanliga fall ganska tråkig, men nu lyste det av vitsippor här och där. Solen sken och det var skönt med en liten roadtrip genom Småland när våren är som bäst. Det hade förstås varit ännu skönare om bilen bytts ut mot motorcykeln. Vi har inte kommit ut på första turen än, men den kommer allt närmare. Om det inte blir i helgen får det bli nästa vecka. Maken jobbar påskafton och påskdagen.

Pojkarna har kommit hem för att fira påsk med oss. Malmösonen fick lift med min syster och karlskronasonen kom med tåget ikväll. Maken hämtade dem i stan. Själv var jag upptagen med kvällens ekumeniska gudstjänst. Numera är det en tradition att vi börjar samlingen i missionskyrkan och sedan vandrar över till Svenska kyrkan för nattvardsfirande.

I år hade vi ordnat ett litet påskdrama som jag hade en liten biroll i. När besökarna kom, fick de inte gå in i kyrksalen. Dramat började ute i foajén som förvandlats till trädgården i Getsemane. Jag var en av lärjungarna som satt och sov i stället för att be tillsammans med Jesus. Vi spelade upp hur soldaterna kom tillsammans med Judas för att gripa Jesus. Lärjungarna flydde. Först därefter fick besökarna gå in och sätta sig i kyrksalen. Där blev det sång och pastorn talade om påskens budskap. Samlingen fortsatte med de dramatiska händelserna hos översteprästen där Petrus förnekade Jesus tre gånger innan tuppen gol precis som Jesus hade sagt. Jesus blev dömd och fick bära korset ut ur kyrkan och alla följde efter.
Påskdrama

Jesus vandrar Via Dolorosa
 I vanliga fall brukar vi ha facklor vid tåget men i år var det så ljust så de hade allt varit lite malplacerade. Tåget gick genom samhället upp till kyrkbacken. Vid pizzerian orkade Jesus inte bära korsets tvärbjälke längre. Jag fick ta över precis som Simon från Cyrene gjorde och bära den sista biten. I backen dramatiserade vi korsfästelsen på Golgata och sjöng "Korset där Jesus gav sitt liv".
Korsfästelsen
Efter dramat i backen var det nattvardsgudstjänst i Svenska kyrkan. Det känns alltid lite extra högtidligt att fira nattvard på skärtorsdagens kväll. Det är ju den rätta dagen då nattvarden instiftades av Jesus. "Gör detta till minne av mig", sa han. Det är därför vi fortsätter att fira nattvard tillsammans. Det känns extra bra att kunna fira tillsammans med alla kristna vid en ekumenisk samling.

Sedan fick vi gå tillbaka till missionskyrkan och hämta våra saker där. Maken hade varit i stan och hämtat malmösonen. De kom precis så jag mötte dem. Vi var alla hungriga så det blev en pizza från pizzerian som vi tog med hem.

Imorgon är det långfredagen eller "Good Friday" som engelsmännen säger. Då ska jag ta det lugnt och umgås med familjen. Maken jobbar ju sedan i två dagar.

måndag 18 april 2011

Våren, veterinären och Vandalorum

Våren visade sin bästa sida idag och jackan åkte av i sommarvärmen, 19 grader i eftermiddag. Det var skönt redan på morgonen, när hunden och jag tog vår morgonpromenad. Det blev långa rundan redan innan frukost.  Klockan 10 hade vi tid hos veterinären. Takko skulle bli av med gummislangarna. Såren såg fina ut och det var säkert skönt att slippa dränaget.

Efter veterinärsbesöket åkte vi hem. När jag tittade ut genom fönstret i arbetsrummet fick jag syn på tranorna. De stod på andra sidan staketet. jag greppade kameran och tänkte smyga mig ut. Då lyfte de med ett skriande och bredde ut sina magnifika vingar. Så var det med det. De flyttade sig lite längre ner. Jag gick ut och smög mig ner efter dem bakom stenmurarna. Några bilder fick jag men inte så bra. Jag hoppas på bättre lycka en annan gång.

Efter lite fika gav jag mig ut igen och fotograferade i vårsolen. Värmen driver fram alla vårblommorna. Idag hittade utsslagna vitsippor som lyste vitt bland buskarna. I år tror jag blåsipporna slår rekord. Det lyser verkligen blått på kullen. Vårlökarna nere vid den gamla brunnen hade också tittat fram. I trädgården kommer tulpaner och backsippor. Det knoppas lite överallt. Imorgon ska jag vara ute och jobba i trädgården har jag tänkt. Jag satte ihop mina bilder till en liten film. Det var ett tag sedan sist.


På eftermiddagen åkte jag in till stan. Bloggvännen A-L och jag hade bestämt träff på Vandalorum. Idag var det betydligt färre besökare än i lördags. Vi tittade på cykelutställningen och den andra utställningen också. Sedan köpte vi fika och satte oss vid borden utomhus. Det var lite annorlunda fika men väldigt gott. Stället kan verkligen rekommenderas. Dessutom är det alltid trevligt att fika tillsammans med en god vän.

Takko blev så glad nr jag kom hem och tog med honom ut på ytterligare en promenad. Det var riktig sommarvärme så jackan fick stanna hemma. Det är dags att plocka fram min hängande stol och kroka upp den på verandan. Det får bli en av morgondagens uppgifter. Det kan vara klart lagom till förmiddagsfikat. På eftermiddagen är det bättre att sitta på missionshusabänken på andra sidan.

lördag 16 april 2011

Vandalernas rum

Vandalorum
 Idag var det dag. Alla vallfärdade till Vandalorum, Värnamos nya konst- och designmuseum. Det var dags för invigning. Många från stan cyklade ut till Skulpturvägen, passade bra eftersom första utställningen hette just Cyklar. Vi andra som som inte hade cykelavstånd fick försöka hitta en plats att ställa bilen på.
Sune Nordgren

Poul-Erik Tøjner
 Maken hann inte hem i tid från kursen han var på idag, men jag tog svärfar med mig och åkte. Vi kom lagom till invigningen. Vi hann precis hämta ut våra medlemskort i föreningen Vandalorums vänner innan talen började. Vi hamnade på första parkett. Först pratade Sune Nordgren, som är Vandalorums projektledare. Utan honom hade det nog inte blivit något, i varje fall inte idag. Det är roligt att vi har kommit så långt som vi är i projektet.

Invigningstalare var Poul-Erik Tøjner, som till vardags är chef för Louisiana i Danmark. Det var där vi var förra lördagen. Det var kul kunna jämföra de båda ställena. Louisiana har många fler år på nacken och mycket att erbjuda, men jag tror Vandalorum kan bli lika stort. Det finns en fördel med det senare - inte så många trappor.


   
 Mycket folk hade slutit upp. Det var fullt i foajén, där invigningstalet hölls. Det var lika fullt i utställningslokalerna. Vi besökte cykelutställningen och tittade på alla fantastiska cyklar i olika modeller. Det fanns modeller från olika länder och olika epoker, bästsäljare liksom unika exemplar. 

Den modell, som maken varit mest intresserad av att se och gärna prova, hängde på väggen. Det var nog många som var lika intresserade för det fotograferades mycket vid den. Den såg nästan lite futuristisk ut. 
Då fanns det andra som jag blev glad av. Den rosa och blommiga damcykeln i lite hippiestil tyckte jag var häftig.
 För att inte tala om den instickade. jag gick just och funderade på om de skulle ha med någon sådan, när den hängde där framför mig på väggen. Det vore kanske ett projekt att ge sig på.
 Sen fanns det förstås flera varianter av kristianiacyklar med flak där fram där passagerarna kunde sitta. En del var elegantare än de andra.

Efter cykelutställningen fortsatte vi till Smålands konstarkiv som också hade en utställning. Deras första utställning i Vandalorum heter Bäcken av Göran T. Karlsson. Konstverken var inspirerade av bäckens ljud som man kunde höra från högtalarna om inte allt sorlet dränkte det ljudet.

Vi nöjde oss med detta. Man kunde också titta på bilder som funnits i Bulletinerna och i Värnamo Nyheter. Vi tog en runda genom caféet och butiken på vägen ut. Jag får titta mer det på måndag. Då ska jag ju tillbaka dit för att träffa bloggvänner där.
Maken var ju på kurs idag. När han kom tillbaka till bilen som han parkerat vid macken i Forsheda, var batteriet helt dött. Så när vi återvände fick vi plocka upp honom. Vi åkte hem och lagade middag för vi var båda hungriga. Det blev fjärilskotletter med ugnsrostade rotfrukter och falska sniglar. Senare fick vi ta startkablar med oss och hämta hem den andra bilen. Min lilla Fabia brukar starta i alla lägen. Det har varit lite värre med Saab:en ibland.

Ikväll har vi tittat på Körslaget. Som gammal körsångare vill man ju inte missa detta. Synd bara att det är så många reklamavbrott. Alla körerna var duktiga men någon måste bli utslagen. Min favorit gick i alla fall vidare.

fredag 15 april 2011

Punk/rock-dagen på Hanahöj

Hanahöjskolans punk/rock-personal
 Varje termin brukar elevrådet på vår skola anordna en speciell dag. Vi har avverkat rosa dagen, svarta dagen och blå dagen liksom tomtedagen och bakvända dagen. Idag hade vi kommit till punk/rock-dagen. Det hela går ut på att alla som vill får klä sig efter dagens tema. Givetvis hakar skolans personal på, åtminstone de som kommer ihåg vilken dag det är. Det var i alla fall många av eleverna som hade klätt sig i punk- eller rockstil. Det kunde vara några detaljer eller hela outfiten. I en del klasser utser man dagens vinnare bland de som anammat stilen, men i andra klasser blir det bara lite uppmärksammat.

Uppmärksammat blir det i alla fall av besökare på skolan. Just idag hade vi Mikael Wahl med fru och nyfödd dotter här. Han skulle presentera Bibeläventyret i klass 4. Till klass 6 kom två tandsköterskor för att fluorlacka elevernas tänder och jag tyckte mig se hörselpedagogen också. Så nog blev det uppmärksammat och uppskattat. Jag tror att eleverna uppskattar att personalen hänger på deras initiativ. Dagen avslutades med en påsksamling i gympasalen. Det var Mikael som höll i den och fyrorna fick var med på ett hörn och visa vad de lärt sig under dagen. Vi lärde oss bl  a en låt om den gyllene regeln som passade stilmässigt med dagens tema. Då blev personalen uppkallad på scenen för att vara med.  Det blev en kul avslutning på veckan.

 Nu är påsklov och det började bra med härligt soligt väder. Jag hoppas det håller i sig så man kan vara ute och fixa en del i trädgården. Idag hittade jag de första små vitsipporna på kullen. Blåsipporna har spridit sig ännu mer än förr året och nu lyser det blått ända fram till gräsmattan. Jag kan se dem från köksfönstret.
 Rådjuren har inte kommit tillbaka så penséerna har klarat sig. Visst är de vackra med sina små "ansikten". Om jag hade råd skulle jag köpa massor i olika färger bara för att de är så söta. Det är väl snart dags att så lite för sommarens rabatter.
För er som undrar hur det har gått med hunden kan jag meddela att han mår bra. Redan i onsdagskväll var han ute och sprang en runda. Han sov hela eftermiddagen/kvällen i sin bädd, men innan det var dags att sova släppte jag ut honom. Han stapplade fram till dörren men väl ute blev det fart på honom. Sedan har han varit ungefär som vanligt. Han verkar inte ha ont av gummislangarna men han gillar inte riktigt när jag tvättar såren. Han får lite antibiotika och smärtstillande. Det kanske är därför han klarar sig så bra. Schäfern har vi inte sett igen.

Imorgon ska jag gå på invigning av vår nya konsthall, Vandalorum. Jag hade en inbjudan till kvällens förhandsvisning, men maken jobbade och jag hade ju en hund att ta hand  om, så jag hoppade över den begivenheten. Vi får se utställningarna imorgon i stället. Det blir säkert fler besök också. Som medlem i Vandalorums vänner går jag ju in gratis.

onsdag 13 april 2011

Hundarnas kamp

 Får man vara hemma för vård av liten hund? Tror inte det, men önskar att man fick. Min stackars parson russell terrier ligger här hemma i sin bädd alldeles utmattad efter dagens eskapader.

På morgonen var allt som vanligt. Maken åkte före mig idag. Takko och jag gick vår lilla morgonrunda. Sedan åkte jag till jobbet. När jag kom till skolan , fick jag veta att klass 4 skulle åka på teaterföreställning inne på Kulturskolan. Det blev alltså varken matte eller engelska som jag hade planerat för. Det kan ju vara trevligt att se en föreställning med kulturskolans teaterelever som byggde på Jan Löws bok Morfar är sjörövare. Vi kom tillbaka och fick en senare kafferast. Lunch åt jag med femmorna i matsalen innan jag åkte hem på lunchrasten för att gå ut med hunden. Både maken och jag jobbade längre idag. Men jag hinner ju hem på min rast så jag kan ta ut hunden en liten liten runda.

Takko blir alltid överlycklig när jag kommer och tar med honom ut på promenad. Vi gick stigen över kullen för att ta oss ut på grusvägen upp mot skogen. Precis när vi skulle svänga ut på vägen dök det upp en jättestor schäfer. Det var de nya grannarnas stora hanhund. Jag tror både han och Takko blev så överraskade av att se en annan hund. Ingen av oss hade lagt märke till de andra. Inte mattarna heller. Hundarna rök ihop och började slåss. Det är klart att min lilla kaxiga parson inte kunde klara av en bautastor schäfer, som satte sina käftar över nacken på honom, även om han gjorde ett tappert försök. Schäferns matte kastade sig över sin hund och jag slet i min som var kopplad. Med gemensamma ansträngningar lyckades vi slita isär dem. Takko stod där och darrade medan jag undersökte honom. Det såg inte så farligt ut.

Schäfern kopplades och vi kunde fortsätta vår promenad. Lite skakade var vi, men ändå på benen. När vi kom hem undersökte jag såren. Det fanns tre märken efter schäferns tänder som blödde lite. Jag var tvungen att återvända till skolan och ytterligare en lektion i sexan.  Efter den ringde jag för att rådfråga veterinären. Vi har ju veterinärmottagning i Forsheda, nära och bra. De tyckte att jag skulle komma in med honom. Det kan bli stora bölder om man inte får såren riktigt rena. Först var jag tvungen att vara med på möten om två elever. Vi hade kallat ihop både föräldrar, rektor, skolpsykolog m.fl. så det gick ju inte att ställa in mötet. Jag gick lite tidigare för att hinna hem och hämta hunden.

Veterinären undersökte de tre hålen i halsskinnet efter bettet. De var betydligt djupare än man kunde ana. Hon kunde sticka in en sond 5-6 cm under huden. De fickorna måste rengöras och dräneras med hjälp av gummislangar. Takko sövdes och rakades på halsen. Han rengjordes och dränaget monterades. Han fick flera sprutor. Vi passade på att klippa klorna så att han inte skulle kunna klia för mycket. Någon krage gick inte att sätta på honom. Den hade skavt för mycket på såren och inte gjort någon nytta. Sedan undersökte vi och rengjorde öronen som han har haft problem med klåda i. Till sist tog de bort lite tansten när han ändå var i beskedligt skick. Det blev en "helrenovering".

Han såg så ynklig ut, när han väl vaknade och försökte ställa sig upp på benen. Det är tur att han är en liten hund. Då kan man bära honom till bilen och in i huset. Han kunde inte ha halsbandet på sig så veterinären snodde ihop en sele av gasbindor. Det blev som ett handtag på ryggen, men jag tog honom i famnen. Nu ligger han och sover i sin bädd efter den uppskakande upplevelsen. Det sticker ut lite gummislangar här och var på halsen på honom. Dem får han ha några dagar. På måndag ska veterinären ta bort dem. Då hoppas vi att han har repat sig.
Innan var det jag som hade mina krämpor. Nu är det hunden som mår mest dåligt. Än så länge verkar nog de smärtstillande medlen han fått. Det kanske blir värre sen, men då har jag piller att ge honom. Själv mår jag lite bättre. Det kanske är homeopatikan som börjat ge resultat. Jag har inte så kraftiga attacker längre och inte lika ofta. Tänk om jag kan få slippa hostan snart. Det vore jätteskönt!

tisdag 12 april 2011

Marodörernas framfart

 Förra veckan planterade jag penséer och påskliljor i några krukor på olika ställen i trädgården. Det är så roligt att få plantera de första blommande plantorna för året. På väg till bilen i morse upptäckte jag att trädgårdsmarodörerna slagit till igen. En av mina penséer låg lemlästad och uppryckt, utslängd på gräsmattan. Nej, det var inte Carola som varit i farten. Det var rådjuren som besökt trädgården under natten. Vidare undersökningar gav vid handen att de också mumsat på tulpanernas uppstickande blad. När jag kom hem i eftermiddag plockade jag fram antirådjurskitet, läs hinken med blodmjöl och ammoniak i vatten.
 De flesta tulpanerna hade klarat sig i alla fall. Jag upptäckte också att gullvivorna i rabatterna börjat visa lite gult och en tidig röd tulpan slår snart ut. Värmen som kommit och nu det fina vårregnet gör att allt exploderar. Man kan redan nu skönja det gröna gräset som är på väg upp genom de bruna stråna från i fjol.
 Det är inte bara blommor som kommer nu. Nässlorna skjuter upp sina späda skott. Snart kan jag plocka de läckra primörerna till en riktig vårsoppa. Jag får nog behålla den för mig själv. Av de andra är det bara malmösonen som förstår sig på denna delikatess och han är ju inte hemma.
Ikväll har jag suttit klistrad framför datorn, men det var varken Facebook eller några spel som lockade. Jag har deltagit i en tweetup om den senaste tidens debatt kring skolan som utlöstes av jan Björklunds artikel i DN. Det är spännande och intressant med de möjligheter som de nya sociala medierna ger oss lantisar. Även vi som inte kan ta oss till Lärarnas Hus i Stockholm kunde vara med via Bambuser och Twitter. Jag skapade ett Twitterkonto förra året någon gång, men det är inte förrän nu jag riktigt förstått möjligheterna. Via Twitter kan man både följa och delta i debatten kring skolan och det Björklund kallade katederundervisning. Det skapades snabbt en hashtag, #merkateder, som gjorde det möjligt att följa vad som skrevs i ämnet. Vid kvällens möte kunde man konstatera att den hashtagen troligen spelat ut sin roll. Vi kanske borde gå vidare och ta diskussionen till ett annat plan. En annan hashtag som skapades som motvikt är #skollyftet. Det finns också en blogg med det namnet. Jag skrev om detta i mitt förra inlägg.

En intressant kommentar i kvällens tweetup var att alla säger att skolan är så dålig, men det gäller inte vår egen skola. Om alla säger så, kanske inte skolan är så dålig ändå. Dessutom sades det att alla drömmer sig tillbaka till en skolan man inte vill återvända till. Alltså, nostalgi. Men vi behöver se framåt. Det handlade en del av sändningen om. Det som lyfts fram är mycket av det som finns i våra styrdokument, språket, kreativiteten, entreprenörskapet och de digitala resurserna.

Skolan har fått många påhopp de senaste veckorna. Trädgårdsmarodörerna har fått sällskap av skolmarodörerna. Visst, vi får tåla lite kritisk granskning. Den är bara bra, men inte om den som granskar redan har sin uppfattning klar innan granskningen startar. Då hittar man säkert det man vill se. Men man får inte samtidigt blunda för allt det positiva och upplyftande som också finns i skolans värld. Det positiva av debatten kan man väl ändå säga är att det som startade som "skolraset" har övergått i "skollyftet". Lärare har gått ihop och startat något positivt som att visa på de goda exemplen som faktiskt finns. Jag önskar bara att fler ville delta aktivt. Jag gick "lärarlyftet" för några år sedan. Nu lyfter vi hela skolan.

söndag 10 april 2011

Blåsippan ute i backarna står

...niger och säger att nu är det vår.
 I måndags hittade jag EN blåsippa på vår kulle bakom huset. Idag lyste kullen blå. De har fullkomligt exploderat i vårvärmen. Vi hade 18-20 grader i eftermiddags (hur mycket man nu kan lita på termometern i bilen). Skönt var det. Kändes nästan som sommar.
 På förmiddagen vilade vi oss efter gårdagens danmarksresa. Ja, hundpromenaden får ju inte inhiberas men för övrigt blev det inte mycket gjort. Det blev en enkel lunch innan det var dags att duscha och göra sig i ordning inför gudstjänsten i missionskyrkan.
 Det var min tur att leda mötet och då behöver man vara på plats i god tid så att man kan prata med pastorn, ljudteknikerna, musikerna och sångarna. Det blev en bra samling som avslutade våra "40 dagar i Jesu fotspår". Nu går vi vidare tillsammans med Jesus. Efter gudstjänsten åt vi kvällsmat tillsammans.
Det var fortfarande varmt och skönt ute när vi kom. Hunden ville ta en runda och det fick han. Vi gick lilla hundrundan. Det doftade vår. Ja, jag menar koskit. Gödselspridaren hade varit framme. jag fick ha noga koll på var jag satte ner fötterna så att inte skorna skulle bli nerskitade. Hunden var väldigt intresserad och nosade i alla högarna. Jag väntade bara på att han skulle lägga sig ner och rulla runt, men det gjorde han faktiskt inte den här gången. Det är inte så kul att behöva släpa in honom i duschen och spola av honom.

En vecka kvar innan det blir påsklov. Vi jobbar på för att hinna lära eleverna det de ska kunna. Ändå verkar det inte räcka till. Skolan har varit med en hel del i mediedebatten de senaste veckorna. Det är förstås DN:s artikelserie om skolan som vållat stor debatt just nu. Tidigare var det Jan Björklunds utspel om katederundervisning. Även Aftonbladet har hakat på skoldebatten genom att starta Skolraset. Namnet fick genast kritik. Media skriver bara om skolan i negativa termer. Det kan jag hålla med om. Man får mest läsa om hur dålig svensk skola är, Och även om artikelförfattarna har goda avsikter och vill väcka debatt om angelägna saker så blir det så fel. Bilden av skolan som rasar utför vänder inte trenden i rätt riktning. Den spär bara på. Om man vill vända en trend måste man anlägga moteld.

Som motvikt mot alla negativa skriverier har det på Twitter skrivits om Skollyftet. Det har till och med startats en blogg med det namnet där man kan lägga in goda exempel från skolans värld. Det tycker jag är ett bra initiativ av Anna Kaya. Vi behöver få läsa mer om de goda exemplen som kan inspirera andra till bra undervisning. Jag tror mer på goda förebilder än varnande exempel.

Om man vill läsa mer om debatten på Twitter kan man hitta den under hashtaggen #skollyftet. Några andra bra inlägg i debatten hittar man här:
Svavelosande skolskildring - vem behöver fakta?
En skolas kamp mot överheten?
Det behövs allt lite mer nyanserade inlägg som inte ser allt i svartvitt eller som inte bara skildrar skolan från en sida. Fakta och statistik kan man tydligen vrida och vända på precis som man vill. Nu stänger vi skolan för idag och säger: Slut för idag! Tack för idag!