Livet har många sidor

Nu kan jag ju lägga ut några av de bilder jag tog när syrran och jag besökte Two Faces för några veckor sedan. Vi var där för att inhandla presenter till vår lillasyster femtioåringen. Nu har presenterna överlämnats och festen är över. Jag missade alltihopa.

Allt berodde på det som hände i torsdags kväll. Strax efter fem tänkte jag laga mat tills maken kom hem. Jag gick ut på verandan för att plocka lite örtkryddor i krukorna. När jag vände mig om, tappade jag balansen, tog tag i en stol som stod där. Stolen välde och jag föll med den och hamnade på verandagolvet. Där låg jag och hoppades att det inte skulle vara så allvarligt trots allt. Men jag hade ju landat på höften. Jag kunde inte ta mig upp utan fick ligga och vänta på att maken skulle komma hem.

När han kom hem, ringde han 112 och de skickade en ambulans. När de anlände tog de hand om mig och gav smärtlindring. Sen var jag inte riktigt medveten om vad som hände. Jag hamnade på båren och kördes förstås in till akuten. Det blev undersökning av en ortoped och ett besök på röntgen innan det kunde konstateras att jag brutit lårbenshalsen.

Det var inte det jag ville höra. Livet har många sidor. Alla är inte lika roliga. Nu har jag varit här på Ortopedavdelningen i en vecka. I fredags opererades jag. Man skruvade ihop benet. Eftersom mitt skelett är så skört var det nog lite knepigt. Jag har fortfarande inte fått stödja på vänstra benet men idag har jag suttit på kanten av sängen.

Jag har inte kunnat träna så mycket för jag fick feber och det konstaterades att jag hade en elak tarmbakterie. Så jag har behandlats med antibiotika. Nu är jag väl på bättringsvägen. Då kanske träningen kan komma igång på allvar. Vi har haft en vårdplanering. Det är en del som måste ordnas hemma innan jag kan komma hem. Men det blir nog en mellanlandning på korttidsboende först.

De senaste dagarna har jag fått lite besökare. Annars kan det bli lite tråkigt att bara glo ut från ett fönster på molnen på himlen. Maken har varit här varje dag. Igår kom Katrin och idag stod de i kö. Först kom Marita, min kollega, och sen kom Lennart och Anita från församlingen. Det var roligt med alla besök.

Så ser livet ut för mig just nu. Livet har många sidor. De bästa väntar förhoppningsvis framöver.