söndag 22 februari 2009

Nya glasögon

Jag fick nya glasögon för någon vecka sedan. (Fick och fick - jag fick betala dem och det är inte billigt med glasögon, men nödvändigt.) Nu ser jag skarpt igen. Man märker inte alltid hur skärpan förändras. Man ser sämre och sämre. Plötsligt en dag upptäcker man att det inte hjälper att putsa glasögonen. Man ser inte helt klart ändå. Det blir jobbigt att läsa eller jobba vid datorn. Ögonen blir ansträngda och huvudvärken lurar i bakhuvudet. Då förstår man att det är dags att byta till andra starkare glasögon.

Ibland är det på samma sätt i livet. Man kan behöva putsa livets glasögon då och då. Det är så mycket elände som fastnar. Ibland måste man rensa bort sådant som solkar ner livet. Först då kan man se klart på saker runt omkring och situationer man hamnar i. Det är inte alltid man klarar av att själv upptäcka det solkiga. Det kan behövas någon annan som kan se med andra ögon. Själv är det lätt att man blir hemmablind.

Jag tror att det behövs människor som ser på saker och ting med andra ögon. Min stora förebild, Jesus, var en sådan människa. Han såg ofta andra saker än de människor han mötte. Men han hade också förmågan att få andra människor att se, både rent fysiskt genom att bota blinda och bildligt genom att förklara livet på ett helt nytt sätt. Han berättade ofta i liknelser. En liknelse handlar om ögat som kroppens lampa. "När ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men när det är fördärvat är det mörkt i din kropp. Se alltså till att ljuset inom dig inte är mörker." (Luk 11:34-35) Ljuset hör ihop med det goda, mörkret med det onda och det själviska. Jag tror att Jesus menar att vi ska vara öppna för det goda och inte låta det onda grumla vår sikt.

Ögat är själens spegel brukar man också säga. Våra ögon kan avslöja hur vi mår. Den som inte är helt ärlig, kan ha svårt att se andra i ögonen. Han irrar runt med blicken eller slår ner den. Ögonen avslöjar honom. Men den som inte har något att dölja, kan se på livet med öppna och klara ögon. Det är väl så vi önskar att det ska vara i alla relationer. Som Johannes skriver i sitt första brev: "Om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, då har vi gemenskap med varandra." (1 Joh 1:7) Gemenskap är ett bra ord, gemenskap vill vi ha. Men all gemenskap förutsätter öppenhet och ärlighet. Kom ut ur skuggorna! Vandra i ljuset!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar