Äppelmos och trogna vänner

Mumsigt äppelmos

Jag måste skryta lite grand. Så här såg det ut på köksbordet när jag kom hem från skolan idag. Det var ingen hemma, men jag kunde se att maken varit flitig under dagen. Kassarna med äpplen var borta.  De hade blivit äppelmos att frysa in och sedan smaska på längre framåt vintern. Härligt! Äppelos och trogna vänner

Samwise Gambi

Sammy den store är hemma och hälsar på ikväll. Han har några år på nacken men är still going strong. Lite grå, men det har han ju alltid varit. Egentligen heter han Samwise Gambi, uppkallad efter den trogne följeslagaren till Frodo i Sagan om ringen. Våran Sammy är också trogen. Han ger sig ut på sina strövtåg men kommer alltid tillbaka. Då kommer han och jamar samtidigt som han stryker sig runt benen på oss.

Trogna vänner är bra att ha, följeslagare genom livet likaså. De delar både glädje och sorg, medgång och motgång. De bär en när man inte orkar att ta sig fram själv. De kan lyssna och tar en på allvar. Inför dem kan man vara sig själv.

Min hosta håller i sig, men hostattackerna kommer kanske något mer sällan. Jag hoppas verkligen att den är på väg att ebba ut. Det är så tröttsamt att hosta sig genom dagarna och ibland även nätterna. Det är många som är förkylda nu. Det märks i skolan också. Det är alltid några borta. Fast denna veckan har en del varit borta för älgjakt. Det är jobbigare än man tror att hålla koll på vilka som inte varit med på genomgångar och diagnoser och när de ska ta igen det de missat.

Imorgon ska vi ha avslutning på vårt engelsktema World Tour. Eleverna ska framträda med olika programinslag och jag ska dela ut utmärkelser till lagen. Några tjejer har bakat så vi ska fika tillsammans. Då hoppas jag att de flesta är med så att det blir ett riktigt avslut innan vi börjar med något nytt.