torsdag 5 januari 2017

Ibland är det förkylt


Redan i mellandagarna kände jag hur förkylningen kom smygande på mig. Även om jag försökt hålla mig undan från dem som hostat och snorat, så kan man inte alltid värja sig mot virusangreppen. Det blev till att hosta upp slem ett tag. Sen kröp förkylningen upp i de övre luftvägarna och täppte igen alla gångarna. När jag skulle försöka somna, pep det så om andningen att det var svårt att få ro. Det lät antingen som en flock flygande gäss eller en gnällande trädgårdsgrind. Det är tur det finns nässpray och hostmedicin. Men feber har jag inte haft så ont av. Nu gäller det bara att ta sig igenom eländet. Det går ju över så småningom.


Igår var det så dag satt lämna lite blodprover igen inför nästa veckas läkarbesök. Jag bestämde mig för att åka in till Dagsjukvården i stället för Vårdcentralen. Jag gissar att det är många snoriga och rossliga personer som söker sig till vårdcentralen nu i influensatiderna. Jag ville inte sitta i väntrummet och bli smittad av ytterligare virus. På dagsjukvården kan jag gå direkt till ett eget rum.

När vi skulle åka iväg, spärrades vår lilla väg av en skogsmaskin som höll på att köra ut virke och trava upp det i högar. Vi väntade på att han skulle bli klar så vi skulle kunna åka iväg. Det var då det hände en malör. Maskinen trasslade in sig i vår telefonledning. Där rök nog vår uppkoppling, sa jag. Det visade sig att jag hade rätt. Både telefonen och Internet var stendöda när vi kom hem. Det fick bli felanmälan. Nu får vi bara vänta på att felet ska åtgärdas. Tur att vi har ett mobilt bredband också.


Sonen följde med in till stan. Eftersom det var lunchtid och vi var hungriga så åkte vi först till Vandalorum för att äta rapsgris. Det var riktigt gott och fint kött. Vi blev snabbt mätta och nöjda.


Sen tog vi en titt på utställningarna också. Snart ska de inviga den tredje ladan, men vi kollade in vad som fanns i de båda gamla ladorna. I den första visades verk av Ingegerd Råman, keramiker och glasdesigner. Hon hade många fina skapelser att visa upp. Jag gillade bäst de grårandiga vaserna.


I lada två fanns det färgsprakande tavlor av Roger Svensson. Hans bilder var detaljrika och spännande. Det är sådana tavlor man blir glad av. Det kanske gäller speciellt det solgula verket nedan. Solen sken faktiskt lite, när vi gick därifrån. Det var lite kyligare nu än i helgen. Vintern har kommit.


Provtagningen gick snabbt och vi kunde fortsätta hemåt till hunden och katterna. Rådjuren välkomnade oss nere på ängarna. Och Internet var dött.


I morse var det ännu kallare. När vi satte oss i bilen vid halvelvatiden, visade instrumentpanelen att det var minus 11 grader ute. Det kändes inte så kallt trots allt. Maken och jag åkte till Dannäs för att vara med på en begravning. Det var makens ingifta faster som gått bort precis innan jul.


Kyrkoherden var officiant och berättade om Sonjas engagemang. Jag minns henne mest som en trevlig person som verkligen kunde hålla igång ett samtal vid släktkalasen och som fick alla att känna sig delaktiga. Det är en konst att göra det utan att ta över föreställningen. Det kunde Sonja.


Det var inte många jag kände igen. Vi fick en klassisk söndagsmiddag med stek, sås, potatis och grönsaker. Det var gott och samvaron vid borden var trevlig. I vår ålder är det oftast just vid begravningar man träffar sina släktingar. Det var många kusiner som hade en hel del att prata om. Ljudnivån steg allt eftersom. Några grannar spelade några musikstycken på fiol och piano innan det var dags för kaffe och frukttårta. Det var precis en sådan tårta maken gillar. Sen var jag ganska så trött. Vi åkte hem och vilade.


Ikväll skulle sonen ge sig av mot Kalmar. Tågen var inställda så han skulle få åka ersättningsbuss. Det var ännu kallare när vi skjutsade in honom till stan. Det kommer nog att bli en riktigt kall natt. Vid stationen fick vi vänta en bra stund på bussen. Den kom en halvtimma efter utsatt tid. Ingen information fanns att tillgå så det var bara att sitta i bilen och vänta tills den kom. Nu är väl sonen på väg. Förhoppningsvis är allt okej i hans lya. Det har ju varit storm och översvämningar i Kalmar de senaste dagarna. Nu har det nog lugnat ner sig.

Det blir tomt när de ger sig av. Allt återgår till det normala. Julen är över, men först har vi trettonhelgen. Nästa vecka ska jag rensa ut julen. I helgen tar vi det lugnt och försöker bli av med förkylningen.

1 kommentar:

  1. Så tråkigt. Både med förkylning och uppkopplingstrassel. Jag var ju förkyld precis före jul... men jag kan kosta på mej sådant. Tycker att du skulle skonas, med tanke på annat elände som du råkat ut för. Var 18 grader kallt när vi körde hem i kväll. Lite för kalt för att riktigt njuta av. Vandalorum.... är väl risk för att det inte blir så ofta besökt framledes. Numera för vi ta vägen över Vråen när vi ska åk till Johanna och Martin. I morgon blir första besöket där. Ska åka på julkonsert i Gällaryd. Krya på dej!

    SvaraRadera