lördag 26 oktober 2013

Höstpyssel i skolan




Som omväxling kommer här ett inlägg som inte handlar om geocaching utan om skolan. Just nu har ju höstlovet börjat, men innan dess jobbade vi på för fullt. De senaste veckorna har vi dessutom haft utvecklingssamtal.


Femmorna fick bygga mosaikmönster på några mattelektioner. Det gällde att kunna se mönstret och bygga vidare. I vårt matterum finns många bra materiel som vi kan använda. Vi köpte ju in en hel massa under vårt matteprojekt. Nu gäller det att använda det. 


Eleverna byggde mönster av de kvadratiska markörerna och räknade hur många markörer det gick åt av varje färg. Sedan gällde det att se hur mönstret ökade för varje steg. De dokumenterade i en tabell och försökte komma på hur man skulle kunna räkna ut nästa steg eller ett steg längre bort.


Det blev väldigt vackert när mönstren  växte fram på bänklocken. Gången efter samtalade vi om resultaten och jämförde våra tabeller.


En del valde att rita och måla på rutiga papper. Hur de än gjorde så märktes det att tankarna snurrade. De undersökte och tänkte. Och alla var med och fick bra resultat.


I sexan har vi jobbat med temat Energi. Vi använde oss av naturskyddsföreningens material Energifallet. Då kom vi bl a in på att vi kastar så mycket. Vi visade exempel på hur man kan göra nya saker av gamla förpackningar. Jag hittade några roliga saker i somras som vi försökte oss på. Eleverna tog med antingen en aluminiumburk eller en mjölk/juice-kartong.


Min kollega och jag gjorde en prototyp och samtidigt fotograferade vi processen. Sen var det enkelt att göra en powerpoint av bilderna. Burken blev en ljuslykta för värmeljus. Kartongen blev en börs/portmonnä/plånbok, kalla det vad du vill. Originalet hade tryckknapp, men vi lät eleverna själva fundera på hur de skulle kunna stänga den. När jag hinner, kanske jag lägger ut beskrivningarna på hur vi gjorde på min pysselblogg.


Det ska bli spännande att se resultatet av elevernas arbete med återbruk. Vi kanske gör en utställning i skolans bibliotek.

Det var en liten rapport från skolans värld. Vi gör många roliga saker även om inte alla gillar allt. Men så är det ju med allting. När vi pratar med eleverna vid utvecklingssamtalen, kommer vi ofta in på att allt kan inte vara lika roligt. Ibland måste man göra de mindre roliga sakerna också. Men nu har vi lov och det har vi förtjänat allihop. Sen kommer de mörka och jobbiga veckorna i november då vi bara väntar på advent och alla julförberedelserna. Sexorna har redan börjat fundera på lucia.

tisdag 22 oktober 2013

Höstbesök i Malmö


Helgen som gick åkte maken och jag till Malmö. Hunden blev inackorderad hos en kompis och han var glad för det. Vi åkte på lördag förmiddag med min systers motorcykel på släpet. Därför gick det inte så fort. Det blev ett fikastopp vid Skåneporten som vanligt och vid tvåtiden anlände vi till syrran. Hon och hennes man bjöd på lax till lunch. Sen lämnade vi dem för att åka till sonen.


Jag hade tänkt ta med min stickning, men den glömde jag hemma. Som tur var fanns det garn och rundsticka att köpa på Mobilia. Sonen bor på andra sidan gatan från det stora köpcentret. Så jag traskade dit för att inhandla lite garn. i flera år har de byggt om köpcentret. Nu verkade det vara klart och i mittenhuset fanns hur många spännande affärer som helst. jag var inne hos Systrarna Grene, Olssons tyger, Panduro och Lagerhaus. Det blev några påsar som följde med ut därifrån.


De andra är ju måttligt intresserade av geocaching, så jag passade på att leta efter några nya burkar i området, när jag ändå var ute. Det blev en rejäl promenad, men inte så många burkar. På hela helgen blev det två, en om dagen. På lördagen hittade jag som omväxling en lite större burk. Annars är det mest filmburkar och nanosar i Malmö. Därför är jag inte så förtjust i den staden som cachingmetropol. Söndagens burk var ett rör i ett träd. Där fick jag leta upp en gren som kunde hjälpa mig att få ner det. Terrängrankingen verkade vara helt annorlunda i Malmö än hemma. Den första gömman var en T2,5. Visserligen var det lite buskar att forcera men så svår var den då inte. jag hade nog satt T1,5. Den andra däremot var bara T2 på och den kunde jag inte ta utan hjälpmedel och knappast en normallång man heller. Där hade jag satt minst T2,5. Så olika kan det vara. jag letade efter två till i samma serie, men där var det för mycket mugglare.


På kvällen gick vi ut på stan för att fira. Det är snart min födelsedag. Maken firade vi visserligen lite  när han fyllde år i mitten av augusti, men han fick hänga med på ett hörn. Sonen däremot fyllde år i slutet av augusti och det var verkligen dags att fira honom.


Vi åkte till Jensens Böfhus. Det verkade vara damernas favoritställe. Det var gott om tjejer i olika åldrar som åt där. Men vi lyckades få ett bord och kunde beställa lite gott från menyn.


Där fick vi grillad biff med pommes och grillade grönsaker och en mycket god pepparsås till. Det smakade förträffligt och mätta blev vi. Kaffet på maten blev det också. Det var gratis precis som på Max. men vi hoppade över desserterna fast de såg goda ut.


Sen åkte vi tillbaka till Eriksfält där sonen huserar för att installera oss för natten på en madrass på golvet. Det går väl an en natt, men tacka vet jag min egen säng. Sonens lägenhet är ju inte heller så stor, bara 19 kvadratmeter, så lite trångt blir det för tre personer. Vi överlevde i alla fall natten och vaknade till en ny dag. På förmiddagen åkte vi till Immanuelskyrkan för att vara med på den första gudstjänsten där. Sedan någon månad har de två gudstjänster varje söndag, kl. 11 och kl. 16. Det var som vanligt trevligt och vi träffade också en del bekanta. Dagens predikant var Hans Jansson från Kungsportskyrkan i Huskvarna som predikade över Markusevangeliets kapitel 12. Han var intressant att lyssna på.


Efter gudstjänsten var det kyrkfika då vi kunde prata lite med våra bekanta. Sen åkte vi hem till sonen innan vi promenerade över gatan till Mobilia. Där finns ju inte bara affärer utan också flera restauranger. Vi hittade ett ställe där fyra olika matställen samsades. Där valde vi att beställa från mellanösternmenyn. Sonen och jag tog Shish BBQ, grillspett på lamm med pommes och en massa sallader och såser. Det var jättegott.


Helgen närmade sig sitt slut och maken och jag tog farväl av sonen för att åka norrut mot Småland igen. Sista biten valde vi att köra på småvägar. Vi hörde nämligen på radion att de asfalterade mellan Värnamo och Kärda. Det var nog ett klokt beslut för i Kärdakrysset var köerna långa. Vi kom hem och kunde hämta hunden, som förstås blev väldigt glad när han såg mig. Han ville åka hem direkt. Det gjorde vi också. Efter en trevlig helg kommer det som regel en vanlig arbetsvecka. Men efter nästa helg är det en veckas lov. Det ser vi fram emot.

måndag 21 oktober 2013

Turen gick till Växjö


Fredagar brukar det kunna bli en liten geocachingtur. Så blev det även i fredags. jag hämtade upp Katrin, Fredrik och Tess i stan och sen åkte vi mot Växjö. Det är en mycket trevlig cachingstad. Det var lite kyligt i luften, men vi fick ändå en skön promenad.


Vi började med en julkalendercache som fanns vid en telefonkiosk. Trots att telefonkiosken var upptagen, lyckades vi logga burken. Ja, det var förstås ingen riktig telefonör utan en installation av något slag.


Katrin hittade gömman och satte sig på marken jämte de söta cacheväktarna. Gäss är ju kända för att kunna varna för inkräktare, men de här höll sig tysta och lugna. Däremot såg vi en del av deras fränder som flyttade söderut. Nu drar fågelsträcken mot varmare trakter.


Det blev ett gäng cacher loggade på vår lilla promenad bland höstlöven. Solen tittade fram mellan de kala stammarna. Tess skuttade glatt runt bland lövhögarna.


Hon hjälpte också till att leta upp burkarna. Vi hittade två cacher med sportanknytning, den första till den vita sporten och den andra till de gröna mattornas sport. Den senare råkade bli min #2500. Sen fortsatte vi till de inhägnade hästhagarna och  den vackra Arabyskogen.


Vägarna vi gick på var populära bland växjöbornas och deras hundar. Vi både mötte och såg en hel massa hundar. Några av cacherna vi siktat in oss på ingick i en serie kallad Chiccas dogwalk. Det fanns fem gömmor i serien. Vi hann med att ta tre av dem och de hörde verkligen till dagens favoriter. Det var välgjorda och roliga cacher.
Chiccas dogwalk #5
Chiccas dogwalk #4
Chiccas dogwalk #3


En gömma hittade jag finurligt gömd bakom en stor barkbit.


En annan gömma var en kamouflerad grankotte upphängd i en tall tillsammans med ett helt gäng andra grankottar.



Men dagens absoluta favorit var förstås Kakmonstret, som sjöng för oss, när vi tryckte på hans fötter.


Vi hittade förstås lite fler gömmor längs vägen, men efter ett tag blev vi både hungriga och trötta. Vi åkte in till max och åt en hamburgare. Sen fortsatte vi med några cacher längs Växjösjön. Det hann förstås bli riktigt mörkt innan vi var klara. Vi tog bl a tre cacher med namnet Strandbjörket och en Earth Hour Memorial-cache.


Så småningom blev vi nöjda och körde hemåt över länsgränsen. Det blev nog 19 loggade burkar på den här resan. Det var nog inte sista resan till Växjö. I december är det dags för Luciaevent igen. I år har vi tänkt att delta.

tisdag 15 oktober 2013

Höstvandring på Hofsnäs


En fantastisk höstdag denna brittsommar gav vi oss av på en härlig tur till Västergötland. Det var Katrin och Tess och så jag. Det var en tjejrunda så Takko fick stanna hemma ho maken. Här var vi för 1,5 år sedan och vandrade ungefär samma stigar. Då var det vår och cacherna var betydligt färre men vårblommorna desto fler.


Vi började med att fika i solen. På väg till Hofsnäs hade vi loggat en cafécache vid prästgården i Länghem, men det caféet var stängt. Tur att vi hade eget fika med. Vi tog med matsäcken till ett picknickbord på den stora gräsmattan vid parkeringen vid Hofsnäs. Platsen ligger på ett näs mellan Åsundens två stora vikar. Det var många som ville ut och gå här den här dagen. Det var ju perfekt väder för en promenad.


Medan vi satt där och njöt började Tess skälla så mycket hon orkade. Det visade sig att en häst hade tittat upp bakom stenmuren bakom oss. Tess är lite rädd för hästar, men vi kunde lugn henne att det var en snäll häst.


Efter fikat började vi vandringen för att logga de femton cacherna på rundan. Den första gömman hette Eken och fanns i en stor ihålig ek. Den hittade jag enkelt. Alla gömmorna på rundan var ganska enkla och rundan är lämplig för familjen och nybörjare.


Vi följde stigen på östra sidan norrut. Den var lättrampad och kantades av träd i de mest otroliga färger denna fantastiska höst kunde erbjuda.


Det blåste lite på den här sidan men solen sken hela dagen på oss. Utsikten var härlig och vi klarade av den ena gömman efter den andra.


Tess sprang många kilometer den här dagen. Vi gick väl ungefär 5 km, men hon sprang nog det dubbla. Vi mötte många andra vandrare men ingen mer geocachare som vi såg i alla fall.


På en stubbe växte det en spännande och vacker svamp. Det var ingen sort vi kände igen. Vi gav den namnet tigersvamp, men den har säkert ett annat namn också.


Det var otroligt vackert i hagarna med buskar och träd i alla höstens färger. Hofsnäs är naturskyddat och här finns många gamla träd och många nedfallna stammar och gamla stubbar.


Förra gången vi var här fanns det mer vatten i sjön. Den torra sommaren och den även regnfattiga hösten har nog sänkt vattennivån i sjön rejält. Nu var det långgrunt och stranden var bred.


Burkarna bestod för det mesta av filmburkar eller medicinrör. Tess är duktig på att plocka fram burkar. "Sök geocache", säger vi och så letar hon. Det blir förstås lite hundgodis när burken är framme. Hon hittade flera av dagens gömmor.


Efter halva rundan hade vi kommit upp till den nordligaste punkten. Där fanns informationstavlor och en cache förstås. Jag fick kliva upp lite för att nå gömman men det gick bra med lite stöd.


Vägen som går mitt på näset är smal men belagd. Det var en del bilar som passerade och parkeringarna utnyttjades av flanörerna. Vi gick bara en liten bit på vägen när vi genade över till andra sidan.


Tess gillade trapporna över staketen in till betesmarkerna. De påminde lite om agilityhinder. Hon poserade gärna uppe på trappans högsta steg.


Nu gick vi söderut längs den västra sidan av näset. Här var det mera lä. Snart kom vi fram till ytterligare en gömma som Tess nosade fram åt oss.


Överallt fanns det sittplatser där man kunde vila eller varför inte logga en cache. ibland var det enkla bänkar, ibland även bord.


I hagen fanns långhornade nötkreatur. Hornen såg lite farliga ut, men de låg lugn och rörde inte en min när vi passerade förbi.


På den här sidan var stranden ännu mera långgrund. Tess älskar ju att bada men det var långt ut till vattnet. Stigen gick inne under trädens skugga. Vi hittade alla cacher utom en. Där letade vi länge, men denvar nog borta. jag såg idag att cacheägarna lagt ut en ny burk. De hittade inte heller den gamla.


När vi loggat en burk nära stranden, gav vi oss ut på den torrlagda sjöbottnen så att Tess fick rusa runt och leka lite. Det fanns gott om sten i sjön. Här och där såg vi grund som nu låg ovan vattenytan.


Sen fortsatte vandringen tillbaka mot bilen. Det var härligt att sträcka ut benen men man blir förstås lite trött och törstig av vandringen.


Efter ett par timmar var vi tillbaka vid badplatsen på Hofsnäs. Bryggorna var upptagna inför vintern. Ingen ville bada i sjön mer i år. Men det fanns gott om soldyrkare vid stranden.


Här vid badplatsen fanns den sista gömman på rundan. Vi kan nog hålla med om att det var grunt där. men gömman hittade vi hur lätt som helst.


Solen kastade långa skuggor på marken men träden glödde i solljuset. Vi återvände till bilen för att åka hemåt igen.


Den här rundan kan vi verkligen rekommendera alla som gillar att vandra och geocacha samtidigt. Den var lagom lång, lagom svår och lagom många burkar.


På hemvägen loggade vi förstås några fler gömmor. Vi hittade en rolig gömma vid ett reningsverk. Den passade väl in i omgivningarna som inte luktade så gott precis.


Från nästa gömma, älgen, hade vi fin utsikt mot kyrkan. Det påminde oss om att älgjakten börjar i våra trakter den här veckan. Men vi såg ingen älg.


Den sista gömman var en stor burk kallad Bring your own pen, BYOP. Det var en trevlig tvåstegsmulti som var lagom svår att hitta. På promenaden mellan stegen hade vi fin utsikt över en liten sjö. Några fiskaresatt i en båt och nån annan fiskare med fiskespöt i handen passerade oss vid gömman. Detta blev den sista loggade cachen den här dagen som resulterade i 18 nya loggar. Det var en trevlig dag.