Vatten i fast form som snö och is har vi haft tillräckligt av i vinter. Nu försvinner det mer och mer för varje dag. Man kan nästan se hur snöfläckarna krymper och ersätts av krokus och snödroppar. Fåglarna fyller luften med sina olika melodier. Nyss kom en rödhake och satte sig precis utanför fönstret. Vi var ute och promenerade delar av hundrundan för en stund sedan. Vi fick skynda hemåt när det kom en liten regnskur som övergick i hagel. Den varade inte länge som tur var.
Hela stigen över kullen är nu helt snöfri. I stället samlas vattnet i flytande form där marken är som lägst. Grusvägarna blir geggiga av lera och det står vatten på åkrarna. Diken och kanaler fylls, men jag undrar om vi får den hemska vårflod som man pratar om. Kanske inte hos oss i alla fall för vattnet verkar rinna undan ganska bra. Det kanske hamnar hos andra och skapar problem där. I stan verkar man ladda för översvämning av Lagan.
Igår var det marknad i stan. Jag brukar undvika att gå på stan då. Jag är inte så förtjust i att trängas och leta efter lediga parkeringsplatser. Men igår råkade jag hamna mitt i. Ibland kan man förstås göra fynd. Jag hade nästan passerat ståndet när mina ögon spanade in några spännande dekorationer. Det var glasskålar och vaser fyllda med vattenpärlor. Det såg så läckert ut att jag måste stanna och kolla. Sen kunde jag förstås inte låta bli att köpa. Man fick förstås en beskrivning med hem. Försäljaren skojade och sade att den var på japanska. Jag svarade att det var lugnt för min som kan japanska. Då skrattade han gott. Beskrivningen var på svenska.
Det jag fick med mig hem var två små plastpåsar med en sked pyttesmå genomskinliga runda korn ca 2 mm stora. De skulle man hälla i 8 dl vatten. Efter 6-8 timmar hade de svällt till cm-stora gelépärlor. Jag köpte glasklara och lila.
I pärlorna kan man plantera växter. Man ska bara tvätta bort jorden från rötterna. Sedan kan växterna placeras i pärlhögen. Pärlorna är fuktiga och det ska räcka med den fukten. Efter några veckan kan man behöva fylla på lite vatten. Jag stack ner några påskliljor bland de klara vattenpärlorna.
Man kan också använda pärlorna till ljuslyktor. De lila pärlorna placerade jag i en låg glasskål. I mitten satte jag ett litet glas med ett värmeljus i. När man tänder ljuset lyser det igenom vattenpärlorna.
Vattenpärlorna är genomskinliga så att de släpper igenom ljuset. Samtidigt färgar de ljuset i den egna färgen. Det är väl så vi människor också gör. I varje fall borde vi sprida ljus omkring oss och inte dölja vårt ljus. "Ingen tänder en lampa och döljer den med ett kärl eller ställer den under en bänk, utan man sätter den på en hållare, så att de som kommer in ser ljuset." (Luk 8:16) Liknelsen kommer från Jesus. han säger också att inget kommer att förbli dolt utan att allt kommer att uppenbaras. Så är det för det mesta. Någon gång kommer allt fram. Därför är det bäst att inte ha några "lik i garderoben" utan att vara öppen och ärlig.
Allt som vi sprider omkring oss färgas också av oss precis som vattenpärlorna färgade ljuset. Det är därför som det kan vara roligt att höra föredrag om samma ämne men med olika föreläsare. Präster och pastorer predikar ofta utifrån samma text. Ändå kan det bli så olika. Ibland kan det uppfattas som ett problem att vi uttrycker oss på olika sätt. Det tycker inte jag. i stället tycker jag att det är berikande med alla våra olikheter. De som lyssnar och ska ta till sig budskapet är ju också olika. Vi är intresserade av olika saker. Därför lyssnar vi på olika sätt.
Jag pratade just idag efter gudstjänsten med en kvinna om detta. En del människor kan vara väldigt intresserade av något område som andra tycker är helt ointressant. Jag tycker till exempel att bibelstudier kring ämnet Israel är ganska ointressant, men det finns många som gärna deltar i sådana. Det får de gärna göra. Det viktigaste tycker jag ändå är att vi inte glömmer det centrala budskapet i den kristna tron och bara ägnar oss åt perifera frågor och spekulationer.
Idag är det palmsöndagen och nu inleds Stilla veckan som leder fram till kristendomens största högtid. Den här veckan har vi alla möjligheter att fokusera på det som är centralt i kristen tro nämligen Jesu död och uppståndelse. Jag ser alltid fram emot påskhelgen mer än andra helger. Den innehåller så mycket dramatik.
Dagens skylt är en sten med ett kors. Korset pekar i olika riktningar. Bakåt mot alla misslyckanden och alla sorger vi varit med om, nedåt mot död och grav. Men framför allt pekar det framåt mot uppståndelsen och uppåt mot himlen och ljuset. Utan mörker vet vi inte vad ljus är. Utan död blir det ingen uppståndelse. Kanske är det så att utan sorg kan vi inte uppleva verklig glädje.
Dagens skylt är en sten med ett kors. Korset pekar i olika riktningar. Bakåt mot alla misslyckanden och alla sorger vi varit med om, nedåt mot död och grav. Men framför allt pekar det framåt mot uppståndelsen och uppåt mot himlen och ljuset. Utan mörker vet vi inte vad ljus är. Utan död blir det ingen uppståndelse. Kanske är det så att utan sorg kan vi inte uppleva verklig glädje.
Nu hoppas jag att vi får vårsol till påsk. Maken och jag släpade fram vår bänk och ställde den på trädäcket där eftermiddagssolen brukar värma och buskarna med tuja och idegran ger visst lä. Det var inte läge att sitta där idag. men nu är vi beredda den dag solen tittar fram lagom till eftermiddagsfikat.
