lördag 21 mars 2009

Blåsippan ute i backarna


Bakom vårt hus finns en kulle med stora ekar. Det är där bland alla gamla eklöv man hittar dem - blåsipporna. Just idag hittade jag den första blåsippan för året. Det är alltid lika roligt. Man spanar och spanar bland de bruna löven. Plötsligt ser man en liten blå fläck - årets första utslagna blåsippa. Om jag krafsar undan löven, händer det att jag hittar knopparna innan de slår ut. Men vissa år överrumplar de mig och tittar fram tidigare än jag trott. Då kan det finnas lysande blå fläckar över hela kullen. Nu längtar jag efter en riktigt solig dag. Det är då de lyser som allra mest. Blåsipporna på bilden är förra årets. Så stora är de inte än i år.

När vi flyttade hit för drygt 17 år sedan, fanns det bara några stånd med blåsippor. Nu har de spridit sig över hela kullen. Det blir fler och fler för varje år. Det har vi inget emot. Jag har hört att vi kan tacka myrorna för blåsippornas spridning. De bär med sig fröna till nya växtplatser. Det kan stämma. Det finns en myrstack en liten bit bort. Stackens flitiga invånare kan mycket väl ha burit runt på fröna. Blåsipporna får mig att tänka på den blå pärlan i Frälsarkransen, Martin Lönnebos radband. Jag använder gärna radbandet när jag ber. När jag fingrar på den blå pärlan påminner den mig om hur Jesus uppmanar oss att inte göra oss bekymmer. Den kallas också för bekymmerslöshetens blå pärla.
Den blå färgen används annars för att beskriva de naiva, de blåögda, som andra kanske tycker inte har förstånd nog att bekymra sig och ta sig i akt. Men det kanske i stället är så att det är de naiva, de enkla människorna, som inte bekymrar sig för så mycket i vardagen, som har funnit vägen till det goda livet. Vi krånglar ofta till allting och bekymrar oss helt i onödan. Det mesta som vi oroar oss för händer aldrig. Mycket av det som händer kan vi inte göra något åt. Det vi kan göra är att leva tillsammans och njuta av det positiva vi möter. Det negativa får vi försöka vända till något bra. I varje situation i livet kan man hitta något positivt. Det kunde alltid ha varit värre. Med den inställningen är det inte mycket som kan få oss att tappa fattningen.

"Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus." (Fil 4:6-7)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar