tisdag 28 juli 2009

Landmärken


Varje gång jag åker hemifrån till Forsheda passerar jag den. Man ser den på långt håll. Den skymtar fram i öppningen mellan granarna. Tallen står där i ensamt majestät precis innan jag kommer fram till Kolabo.



Så kommer man ut ur skogen och åkrarna kantar vägen i stället för skogen. Då står den där precis där vägen svänger. När jag ser den vet jag att det inte är långt kvar till samhället. Efter svängen passerar jag Kolabo och då kan jag se högstadieskolan.



Jag har sett tallen många gånger. I år tycker jag att den har färre barr på grenarna än den brukar. Jag hoppas att den inte håller på att dö. Den dagen den inte finns längre kommer jag säkert att sakna den. Den är ett riktigt landmärke på vägen mot Forsheda.



Ett landmärke kanske man oftast ser från havet. Det är visst ett uttryck inom sjöfarten. Men man kan också använda det på land tycker jag. Ett landmärke är en landformation eller en byggnad som syns från långt håll. Det är lätt att känna igen och kan bli en symbol för platsen. Många städer har berömda byggnader som utgör landmärken. Tänk bara på Turning Torso i Malmö.

Förr byggde man gärna sitt hus på en upphöjd plats. Då hade man fri sikt och kunde se om någon kom, fiende eller vän. Samtidigt är det svårt att dölja ett hus uppe på en ås eller ett berg. Det sa redan Jesus på sin tid. "Ni är världens ljus. En stad uppe på ett berg kan inte döljas, och när man tänder en lampa sätter man den inte under sädesmåttet utan på hållaren, så att den lyser för alla i huset. På samma sätt skall ert ljus lysa för människorna, så att de ser era goda gärningar och prisar er fader i himlen." (Matt 5:14-16)


Ofta tycker vi inte att vårt ljus är så stort. Vi kan inte så mycket och man vill ju inte förhäva sig eller skryta. Men även det minsta ljuset syns på långt håll om man inte döljer det. Därför behöver vi inte vara så blygsamma och förringa vår egen insats. Vi ska visa alla de goda gärningar vi gör. Inte för att vi ska bli ärade utan för att Gud ska bli ärad. Det kanske är där som skon klämmer. Vi vill gärna behålla berömmet själva. Visst är vi värda en eloge om vi gör något bra för någon annan. Men vi ska även dela med oss av äran till andra som medverkat och till Gud som hela tiden vakar över oss och ger oss så mycket gott.


Vi har så mycket att vara tacksamma för. Som en av mina bloggkompisar skrev i sin blogg, är vi prioriterade personer. Vi har många förmåner som andra människor bara kan drömma om. Vi har många saker. Det har jag märkt, när jag plockat upp och diskat alla mina köksprylar. En del har jag kastat för att de var utslitna och naggade i kanten. Andra har jag lagt i lådor som ska lämnas in på Erikshjälpen i Värnamo. Men det blev en hel del saker kvar i lådor och skafferi. Då har jag bara sorterat köksprylarna. Det finns massor av saker i alla de andra rummen också. Vi kan resa och se oss omkring. Vi har både frihet och råd att åka bort åtminstone en kortare tur. I sommar blir det inte mycket resande för vår del, om man inte räknar alla turer till IKEA och Media Markt. Vi kanske kan ta en liten motorcykeltur innan semestern är över.


Det känns rätt skönt när allt börjar falla på plats. Spisen fungerar. Jag kan baka igen. Imorgon kanske jag hinner baka en blåbärspaj till fikat. Vattnet är äntligen inkopplat så jag kan diska i min nya diskbänk. De flesta bänkskivorna är monterade. Nu väntar jag bara på elen så att diskmaskinen och belysningen kan fungera. Sen är det förstås en mängd mindre detaljer som också ska fixas. Som golvlister och socklar till exempel. Men de ska komma på plats de också så småningom. Nu njuter jag av det som är klart. Det blir så fint.

Foto: Inga M Johansson, Tallen X 3

4 kommentarer:

  1. Oj, den tallen ser gammal ut. Vore synd om den försvann. Vi har en jättetall utanför vårt hus. Den har klarat alla stormar och det skulle vara ledsamt - och tomt - utan den.
    Apropå landmärken, så finns den ju också en massa sjömärken. Dem är det viktigt att följa - annars går det på tok. Levnadsregler är säkert också bra ... de flesta kommer från Bibeln ... synd att inte de som har makten kan hålla sig till dem...
    Jag tänker just nu på det där med ledsagare och konsert/teaterbiljetter. Startade en grupp på Facebook igår kväll... har knappast inte varit inne på en sighten innan ... men vi får se om det kan sprida sig till någon med makt. Nätet lär ju vara en möjlighet att påverka från gräsrotsnivå. Jag tror på det. Ha det bra i ditt nästan färdiga kök - jag hör av mig nästa vecka och vill veta mer om hur ni lagt upp Grön Flaggarbetet på er skola.Eller om du, när du har tid, kan skicka ett mail om det.... Finns det något som du vill visa på skolan, så kan jag ta mig dit också.....

    SvaraRadera
  2. Du får gärna komma till skolan om du vill, men vi kanske inte har så mycket att visa egentligen. Kolla in grön flaggs hemsida så får du veta mer eller så berättar jag gärna om vårt arbete. Det står att vi jobbar med kretsloppstemat, men det har vi avslutat. Nu jobbar vi med Konsumtion. Vi hörs!

    SvaraRadera
  3. Visst fastnar man för vissa landmärken särskilt mycket. De kan betyda mycket för en utan att man tänker på det, före de är borta. Det är som vissa människor betyder mycket, men man förstår inte alltid det i tid, så man kan visa sin uppskattning. De kan också vara s.k. "landmärken" man vet att de finns på sitt ställe om man vill träffa dem, eller bara vara i dess närhet.

    Skönt att köket snart är klart. Det är ändå husets hjärta, och nu kommer det att slå på ett lite nytt sätt. Kanske lite orytmiskt innan alla hittar alla saker på sina nya platser. Men sedan slår det på ett välbekant sätt igen, jag lovar för vi har gått igenom det tidigare.

    SvaraRadera
  4. Bra sagt om hemmets hjärta. Visst slår det lite i otakt just nu. Men det vi tar ett steg framåt för varje dag just nu. oljar in de sista skivorna just nu.

    Vissa människor är helt klart landmärken. De finns där så att vi kan hitta rätt i livet. Hoppas jag kan vara ett landmärke för några, kanske för mina egna barn eller för några elever.

    SvaraRadera