Hemma och borta

Det går lång tid mellan inläggen ibland. Plötsligt var det en vecka sedan jag skrev något. Ännu värre är det på pysselbloggen. Ibland beror det på för många andra aktiviteter, ibland på att orken tryter. Den gångna veckar har väl varit en blandning av dessa. Skolan har börjat igen och det är mycket som ska planeras och diskuteras. Det är samma sak med andra aktiviteter som scouterna och församlingens verksamhet. Dessutom åkte jag på en förkylning i fredags. Jag vaknade på morgonen med svullna slemhinnor, ont i både hals och huvud, lite småsvettig och samtidigt småfrysande, hur det nu kan gå till. Kort sagt, alla tecken på en begynnande förkylning. Jag ringde jobbet och till slut fick jag tag på min kollega. Sedan slocknade jag och sov till kvart över elva. Det hör inte till det normala. Vi har nyss haft lov och vilat upp oss. Dessutom har jag sovit mer den senaste veckan än jag brukar göra. Konstigt! När jag vaknade mådde jag mycket bättre. Jag kunde äta lite och till och med gå en runda med hunden. På kvällen kände jag mig nästan normal igen.

En av helgens inplanerade aktiviteter var att följa med på en geocachingrunda till Tylösand. I fredags trodde jag att jag skulle få lämna återbud, men det behövde jag inte. Ibland är det bättre att vara ute i friska luften och röra lite på sig. Förkylningen kom av sig och vi fick en härlig dag vid havet. Mina följeslagare var 1000sjöar och Ardbeg10. Vi loggade för dagen under namnet Halva Team Silver. Övriga medlemmar hade inte möjlighet att vara med.

Totalt hittade vi ett trettiotal gömmor. På några ställen hade någon eller några oss redan varit och loggat. Holken i björken hade jag redan besökt för nästan exakt ett år sedan, men då var det mörkt. Nu fick jag se området i dagsljus.

Jag behövde inte klättra i träd. Det överlät vi åt den vigaste av oss. Vi andra bedrog med verktyg och andra saker.

Det var inte så kallt nere vid kusten, men det blåste lite grann. Vi slapp snön som ju kommit i andra delar av landet. Men klipporna vid havet kunde vara hala. Det gällde att undvika isfläckarna. Solen visade sig lite vid horisonten, men för det mesta var himlen grå.

Efter ett antal loggade burkar och en rejäl runda i fötterna var det skönt att plocka fram kaffet och smörgåsarna. Vi satte oss på klipporna och njöt av den härliga dagen vid havet. Tänk att man kan sitta vid havet och fika i mitten av januari. Det är klart att det är bättre på sommaren, åtminstone varmare.

Vi hade bra flyt i letandet. Det går förstås lättare med tre par ögon. En del loggar var lite fuktiga, men de flesta var välskötta.

Det var bara en gömma vi inte hittade. Vi letade ett bra tag utan resultat. Det kom en äldre herre på promenad och undrade vad vi letade efter och vad vi mätte. Han trodde förstås att våra GPS:er var något slags mätinstrument. Vi förklarade att vi var geocachare som letade efter en geocache. Det hade han hört talas om men aldrig stött på förut. Han blev väldigt intresserad och stannade och pratade. Han hjälpte oss att leta men vi hittade inget så han fortsatte sin promenad sneglande in i buskagen. Det kunde ju finnas en burk där.

På ett annat ställe hade vi precis skrivit i loggen, när det kom två andra  lokala geocachare. De hade precis börjat och var väldigt intresserade av våra GPS:er. De använde sina smartphones men ville kanske satsa på en riktig GPS. Det är alltid trevligt att möta andra burkletare och prata en stund.

Sedan fortsatte vi upp på en utkikspunkt vid ett stenbrott. Här kunde vi se långt. Det var branta stup och stora stenblock. Längst ner fanns det vattenfyllda stenbrottet. Där ville vi inte ramla ner.

Vi hittade också ett annat vattenfyllt hål uppe på en höjd. Där var det fin is. Cachen hittades och kunde loggas sittande på stenblocken vid stranden.

Vi korsade en golfbana på flera ställen. Där fanns en bäck och på kartan såg det ut som om gömman fanns innan bäcken, men det gjorde den inte. Ardbeg10 och jag tog den säkra vägen även om den var lite längre, men 1000sjöar tog den smala på stocken.

Efter ett tag började vi bli hungriga och då sökte vi upp ett litet matställe. Där fanns inte många sittplatser. De flesta hämtade nog sina pizzor och åt hemma, men de hade goda pizzor. Mätta blev vi och humöret höjdes igen.

Det började skymma och blev allt mörkare. Så efter matrasten åkte vi hemåt. Vi stannade till i Åled, strax norr om Halmstad, och letade upp några burkar. Den första hittade vi på andra sidan om en hage där vildsvinen rumsterat om bland torvorna.

Vid en annan gömma, som hette Apans gömma, var det passande nog en banan vi hittade. Sedan var vi nöjda med dagens fynd och vände färden norrut. Det blev en riktigt lyckad dag. Jag var förstås trött efter en heldag utomhus, men samtidigt känns det bra att kunna vara ute och röra på sig.

Idag har jag bara tagit det lugnt. Hunden vill förstås ut. Så det har blivit några rundor i närområdet. Annars har jag bara vilat. Imorgon börjat en ny arbetsvecka och nya arbetsuppgifter att utföra.