Dagens utflykt gick till mina hemtrakter i Horda. Vi åkte till gudstjänsten i Horda Frikyrka där det skulle bli parentation för min mamma. Jag har inte varit i kyrkan där sedan den renoverats klart och byggts till. Det var roligt att se hur annorlunda den blivit.
Alla mina syskon med respektive och några av syskonbarnen var också med. Det var en fin gudstjänst. Göran Ahlander, som ska vara officiant vid begravningen, predikade om när Jesus gick på vattnet. Petrus var modig att ta steget ut mot Jesus, men när han började sjunka fanns Jesus där och räckte ut handen. Det är så det är. När vi börjar sjunka, finns han där och det är han som sträcker ut sin hand och tar tag i oss.
Efter gudstjänsten var det kyrkkaffe. Jag mådde inte så bra så jag avstod från fikat. Magen var lite orolig. Lite illamående kom i vågor. Då blev jag matt och knäsvag. Vi samlades också för att prata med pastorn om begravningen. Det är ju en hel del som ska fixas och bestämmas. Sen åkte vi hemåt och jag fick vila hela eftermiddagen. Framåt kvällen kunde jag stiga upp och försöka få i mig lite mat. Det får nog bli en tidig kväll den här söndagen.
I veckan har det varit ganska lugnt annars. Vi har tagit promenader i rimfrostlandskapet, hunden och jag. Det är vackert med rimfrost i buskar och träd. Det har inte varit så kallt trots allt. Men det är skönt att komma in i värmen efter promenaden.
I måndags började den andra cellgiftskuren. I tisdags åkte jag in för den första sprutan. På fredagen var det dags för nästa. Två dagar i veckan får jag sprutor. Samtidigt får jag stoppa i mig kapslar med cellgift varje dag. Nästa vecka blir det samma program.
Under veckan kunde man lämna in begagnade kläder i vår kyrka. Igår skulle det vara klädbytardag. Jag hade ju en hel del kläder som blivit lite för stora. Så jag passade på att prova igenom min garderob och det blev två stora kassar med kläder att skänka bort. Det känns bara bra om de kan komma till nytta.
På kvällarna blir det mest soffmys nuförtiden. Jag har försökt att hålla mig undan för att inte bli smittad i dessa förkylningstider. Min månadslånga förkylning verkar lätta lite. Förhoppningsvis blir jag snart av med den. Men jag saknar kontakten med andra människor. Man blir lite isolerad. Det gäller bara att hålla ut.
Fina bilder. Är det cellgifterna som gör dej illamående? Är väl inte ovanligt. Hoppas och önskar att man ska hitta någon som gör dej oberoende av kemiska medel och som gör att du mår riktigt bra igen. Har varit ett annorlunda dygn för oss, från det att vi åkte till Ulås i går, för att ta hand om djuren.Nu har vi nattat alla och är hemma igen. Ser fram emot att träffa lille Konrad framåt veckan.
SvaraRadera