måndag 8 februari 2010

En riktig vinter


De senaste dagarna, ja, veckorna, känns det som om man hamnat på en väg där det inte går att stanna. Almanackan är fullklottrad. Varje dag är något inbokat, som man måste gå på eller göra. Ändå är det så att de flesta av aktiviteterna har jag själv valt. Många av dem är både roliga och givande, när man väl kommer dit. Det är bara startsträckan som är tuff. Vissa aktiviteter, som är inbokade, vill man helst slippa, men man inser att de behövs eller att man behövs. Det kan kännas betungande och tära på krafterna, men man vet aldrig när det vänder och det som tär blir det som ger.


Det som tär handlar ofta om möten med människor. Det finns människor som äter upp en, sa en av mina kollegor nyligen. Då gällde det en elev. Man försöker att ge varje elev det de bäst behöver, men ibland sväljer de inte bara moroten. De kan gnaga på handen som håller den och spotta ut själva moroten. Vad jag menar är att de kan slita på våra krafter utan att ta till sig det vi försöker ge dem som t ex kunskap eller omsorg. Det är i sådana lägen man lätt bränner ut sig. Andra möten kan vara oerhört givande. Det betyder inte att de är lätta. Även svåra möten kan, när man ser tillbaka på dem, vara upplyftande och inspirerande. Man går stärkt ur dem redo att möta nya utmaningar.


Just nu längtar jag till sportlovet nästa vecka. Det lär inte bli så mycket sportande för min del. Jag tänker vila och försöka bli kvitt den envisa förkylning som tärt på min kropp i flera månader. Det känns som om jag aldrig ska bli av med den. Symtomen flyttar runt i kroppen. Ibland är det halsen som känns sträv, ibland är det huvudet som värker. Nästa dag fryser jag konstant och nyser hela tiden. Sedan besväras jag av en envis hosta. Över allt detta ligger en enorm trötthet som en tung, blöt filt. Jag tror att det är där jag måste börja. Om vi vilar, brukar krafterna komma tillbaka.


Det låter som om jag var deprimerad och allmänt less på livet, men det är jag inte. Trots tröttheten är det så mycket som jag tycker är roligt och som jag gärna vill göra. Jag går gärna till jobbet. Jag träffar gärna mina elever. Det är så mycket roligt på gång. Inte minst vårt tema i engelskan, World Tour, är så kul. Eleverna jobbar så intensivt och gör så bra arbeten. Idag filmade vi talkshowintervjuer med kända amerikaner spelade av eleverna själva. Kvaliteten på inspelningen blev sämre än kvaliteten på elevernas framträdanden. Allt går inte utan gnissel. Inte minst tekniken brukar ställa till med problem.


Många klagar på vintern. Det gör inte jag. När vi för en gångs skull har en riktig vinter, måste vi njuta av snön och den härliga luften. Ljuset kan vara helt fantastiskt och solen smeker trädtopparna med sitt bleka rosatonade sken. Hunden och jag har njutit av många rundor i skogen. Många bilder av snöklädda träd har det blivit. Vintern får gärna stanna några veckor till. Efter sportlovet kan det få vända. Det märks redan nu att ljusare tider är på gång. Det ser vi fram emot.

2 kommentarer:

  1. Hoppas att du frisknar till snart....ja, du ska se att när våren kommer, så kommeralla krafter tillbaka.
    Vintern, nä,den är jag SÅ trött på. Ska TVINGA mig ut i skidspåren på lovet ändå.
    World Tour verkar helkul... ska försöka ta efter i någon form. Är inne på sidan och kollar, men kan inte kommentera, om jag inte är inloggad via min egen blogg.

    SvaraRadera
  2. Ja, nu har vi verkligen haft en riktig vinter...och mer/längre lär den bli...brrr.... Men jag har det hellre så här än att snön kommer och går hela tiden. Nu är det snart sportlov så den kommer ju säkert att ligga över dessa veckor, men d
    sedan kan den börja att försvinna tycker jag. Då vill jag ha vår i luften. Men det är iaf skönt att man kan gå ut och gå i dagsljus efter det att man kommit hem =)

    Hoppas att din envisa förkylning ger sig av när du får vila på lovet...se nu till att vila då!

    SvaraRadera