Hurra för bloggen!

Idag är en speciell dag. Ja, alla dagar är speciella och kommer aldrig igen. Men den här dagen firar jag något särskilt. Vi har just ätit en budapest för att fira. (Det fina fatet har min mamma målat)

Fira, vadå? Jag antydde ju redan igår att det skulle bli firande idag. Några av er har gissat att det var 25-årig bröllopsdag. Men så var det inte. Det firade vi redan i höstas. Nej, det är en födelsedag vi firar, bloggens födelsedag. Ett fyrfaldigt leve för bloggen, hurra, hurra, hurra, hurra! För exakt ett år sedan knåpade jag ihop det första inlägget. Då visste jag inte riktigt vad jag gav mig in på. Det var en stundens ingivelse att bloggen kom till. Jag har alltid gillat att skriva. I mina lådor fanns små anteckningsböcker och loggböcker från årtionden tillbaka. Men för två sedan slutade jag plötsligt att skriva. Det har väl hänt förut att jag gjort uppehåll, men den här gången ville inte skrivlusten komma tillbaka. Det var då jag plötsligt kom på det - jag kunde starta en blogg! Sagt och gjort. Det var ju ganska enkelt att komma igång, precis som det ska vara. Det första inlägget författades. Det var en alldeles speciell och pirrig känsla i magen, när jag klickade på den orange knappen med texten "Publicera inlägg". Det var för precis ett år och två timmar sedan.

Mycket har hänt sedan dess. En del av er som läser kände jag inte då. Genom min blogg har jag fått nya vänner. Några av er har jag t o m träffat ett par gånger i verkliga livet. Det är så roligt att logga in på bloggen och kolla om någon av er har kommenterat mitt inlägg. Det ger en helt annan feedback än när jag skrev för "byrålådan". Lika roligt är det att kolla läslistan och se att någon av er har skrivit ett nytt inlägg i sin blogg. Genom er har jag också fått kontakt med andra bloggare som har berikat mitt liv. Tack alla underbara vänner! Må vi ha många bloggår framför oss.

I början visste jag inte hur många som var inne på bloggen och kollade. Ibland var det någon som jag träffade som kommenterade något jag skrivit eller bara sa att de hade läst vad jag skrivit. Nu har jag lagt dit en besöksräknare så jag kan se hur många som varit inne. Nästan 1200 sedan 6 januari, det är inte dåligt. Det är mellan 25 och 30 om dagen. Jag vet att kändisarna har tusentals besökare, men det är egentligen inte viktigt att ha många besökare. Det är roligare att ha trogna besökare som återkommer. Roligast är när besökarna också kommenterar. Till er som inte brukar skriva kommentarer vill jag säga: Gör det! jag blir glad för alla kommentarer. Man måste inte hålla med. Det bli så mycket intressantare tankar om man kan se samma sak från olika håll.

I mitt första inlägg skrev jag om tankställen. Bloggen fick ju namnet Ingas tankställe. Jag liknade kyrkan vid ett tankställe där jag får nya tankar. Där kan jag få se med andra ögon på det jag möter i livet. Mitt syfte med bloggen var att dela med mig av mina tankar. Men bloggen har blivit mycket mer. Den har också blivit en mötesplats. Det är tack vare era kommentarer, som vi kan få en dialog och mötas för att utbyta tankar. I vår kyrka har vi en vision som jag har varit med om att arbeta fram. En av punkterna i visionen är att vi vill vara en  öppen mötesplats för människor i vår omgivning. Det är det som kyrkan ska vara, en plats där vi kan göra möten med varandra och Gud.

Jag hoppas ni är med mig även nästa år, mitt andra år med bloggen. Jag kommer att fortsätta dela med mig av mina tankar och ser fram emot att få möta era tankar. Ikväll undrar vi om vi kommer att ta oss ut imorgon eftersom det snöar kraftigt. Hunden och jag var ute för några timmar sedan medan det fortfarande var ljust. Vi pulsade fram i decimeterdjup nysnö. Men så länge vi kommer ut på nätet är vi inte isolerade. Då kan vi mötas i den digitala världen. Välkomna till år 2 med Ingas tankställe!

Dagens skylt då? Det blir en upplysningsskylt som talar om att det finns en annan skylt med information längre fram. Oftast brukar det finnas en karta. Ibland är det klokt att stanna och konsultera denna karta så man hittar rätt. För mig är bibeln livets karta. Jag behöver regelbundet stanna upp och konsultera den för att inte hamna fel i livet.