söndag 23 oktober 2011

Frusna ögonblick

 Nästan en vecka sedan förra inlägget. Det är inte det att jag tröttnat på att skriva, men orken har inte funnits där. Delvis kan jag nog skylla på mörkret. Den här veckan har det varit urjobbigt att stiga upp när det varit så mörkt ute. Det kanske blir lite bättre när vintertiden infaller, men bara för en kort tid i så fall. Sedan kommer det riktiga mörkret att sänka sig över landet. Läste på Twitter att det snöat uppåt landet. Vi vet vad vi har att vänta.
Kvällarna är också mörka nu. Vi var ute ett tag i eftermiddag innan det blev mörkt. Då passade jag på att sno ihop några kransar av humlerevorna. Jag fick tipset av en annan bloggare. Det var ganska lätt till och med för mig som inte har någon kraft i båda händerna just nu. Det blev två kransar. Den ena ska få lite dekorationer innan den ska hängas upp på ytterdörren. Den andra ska nog få pryda en kruka utanför. 

Även om orken inte velat infinna sig, så har jag gjort en hel del den gångna veckan. Jag har jobbat som vanligt förstås och det är alltid trevligt att möta elever och kollegor. Alla konferenser och allt pappersjobb kunde jag vara utan men inte mötet med eleverna. Tyvärr blir det hela tiden mer och mer administrativa uppgifter som läggs på oss. Samtidigt ska vi vara mer tid med eleverna. Det går inte riktigt ihop. Mer av allt går inte. Tiden rymmer inte allt. Är det konstigt om vi känner oss misstrodda av de som bestämmer? Tror de att vi bara dricker kaffe och rulla tummarna när vi inte har lektioner? Vi pratar om att strunta i vissa uppgifter, när vi får nya, och ändå gör vi det vi blir tillsagda och tiger. Det kanske är dags att börja prioritera själva. Det är tydligt att ingen vill göra det åt oss.
I tisdags hade jag ett ärende in till stan efter skolan. Det hade klokare också. Äntligen fick jag träffa henne och få ett ansikte till namnet. Ja, hon har "klokare" som alias i geocachingvärlden. Det var roligt att sitta och prata om gemensamma intressen. Som vanligt när man möter nya ansikten så finns det alltid några gemensamma bekanta. Världen är inte så stor. Det blev några timmar på fiket. Jag hoppas att vi kan göra om det och även ge oss ut och geocacha tillsammans. Nu var det ett tag sedan jag var ute sist. Som sagt, livet rymmer inte allt. Dessutom har ju min bil varit på verkstan. Jag fick tillbaka den i måndags, men varningslampan lyser fortfarande och den hackar och vill dö om jag inte gasar på. Den behöver nog ett återbesök på verkstan. 

Den här veckan träffades vår gemenskapsgrupp. I torsdags började vi på en ny bok, som vi läser och samtalar om. Det är "Tro - tolv saker kristna är övertygade om" av Emmanuel Bäckryd. Vi har läst en annan bok av honom tidigare. Det blir intressanta samtal och ibland hamnar vi en bra bit ifrån utgångspunkten, men det gör inget. Vi brukar ändå landa med fötterna på jorden. Sen är det skönt att avsluta med att be tillsammans. Det här året har vi speciellt ansvar för att be för våra barn och ungdomar i församlingens verksamhet, men vi ber även för alla böneämnen som vi har.

 Idag hade maken hittat ett roligt ställe på nätet som han visade mig. På Nya Zeeland fryser pingvinerna. Det har skett ett oljeutsläpp som skadat och dödat en del av de blå pingvinerna där. Nu har någon stickat kläder till dem så att de inte ska frysa. På hemsidan fanns bilden och beskrivningen. Jag vet inte om maken menade att jag skulle sticka några pingvintröjor och skicka dit. Jag tror jag nöjer mig med babyplaggen jag gjort till insamlingen för nyfödda var det nu var någonstans i världen. Nu stickar jag vantar till mig själv. Jag brukar jämt frysa på hösten och vintern.
Katterna fryser nog också nu. De vill gärna komma in. På morgonen brukar de vara i köket allihopa och jama när vi kommer ner. Stora, tunga och feta har de blivit också. De äter väl upp sig inför vintern. Om vi fryser går vi ut och eldar i pannan. Elda går ju an, men bära in veden är värre. Jag kan inte bära så mycket med vänsterhanden. Det får bli många turer mellan vedboden och pannrummet i så fall. Jag hoppas på en lagom kall vinter, gärna snö men inte för kallt. Förra vintern försvann vedförrådet snabbt. Nu är det välfyllt igen och vi njuter av värmen i stugan.

2 kommentarer:

  1. Du är så händig. Skulle jag göra en sådan där krans så skulle det sluta med att det blev en polygon,,,, och då menar jag POLYgon.
    För egen del har jag börjat prioritera vissa saker inom jobbet... och naturligtvis kommer undervisningen i första hand. Det där med IUPer och LPPer, det gör jag väldigt enkelt.Eftersom jag inte har någon ledningsfunktion, så får kvalitétsvärderingsarbetet initieras och ledas av någon som åttagit sig detta. Men jag läser en del från skolverket.... bra att veta och sedan får man förhålla sig till detta efter den erfarenhet man har.... så tänker jag.
    Klokare tror jag inte jag träffat på i geocachingsammanhang. Kul med fler kvinnor i den manliga geocachingvärlden...
    Fick inbjudan från Bodil till F-berggeocaching i går. Onsdag på lovet. Vi kan väl träffas i S-stenar, så kör jag sen. Vår bil är spinnande och snäll - förhoppningsvis. Kan åka tidigt så hittar vi kanske några ställen att leta på på vägen. Bodils kvarn vill jag gärna stanna vid.
    Kul att ha nå´t att se fram emot. Det beövs i mörkret .... fast idag ser det ut att bli fint. ska gå ut och ta bort lite visset från trädgården om en stund. Blir glad när du skriver ...roligt att läsa dina tankar....

    SvaraRadera
  2. Kul att träffa nya människor, det ger så mycket mer. Du är så kreativ och duktig. Vi har inom jobbet sagt till varandra att vi inte får ta på oss det som vi inte känner att vi klarar. Nu är det tre(! )st som är hemma delvis/helt på obestämd framtid på grund av överarbetning. Nu håller vi ihop i personalen och hjälper varandra. Det är tur att vi har varandra, vi kollegor, ibland är jag stark och ibland är någon annan stark. Ta inte på dig så mycket så att du inte orkar!!

    Ska bli kul att träffas på lovet, det finns en och annan kluring att ta tag i nere i Falkenberg, har jag förstått. Vi hörs närmare om det =) Ha de gott och var rädd om dig!!

    SvaraRadera