måndag 9 september 2013

Båt, tåg och båge


Den här helgen kunde vi verkligen njuta av sensommarvädret. Solen sken och det var riktigt varmt i luften. Jag är ju inte någon storbadare, men jag känner de som badat i helgen. Jag har i alla fall sett mig om och då använt inte bara bilen, cykeln och apostlahästarna. Det blev både båt, tåg och båge.

I lördags eftermiddag/kväll tröttnade jag på att sitta inne. Jag tog hundenmed mig och åkte en runda neråt Bolmen. Vi brukar varje år åka motorcykeln på vårkanten och då ta rundan över Bolmsö. I år åkte vi runt hela sjön och kom aldrig ut på ön. Det tänkte jag ta igen nu. Men först letade vi upp en cache vid bokskogen i Flahult. Vi nosade upp gömman med en gång. Sen fortsatte vi mot Bolmsö.


Från östra sidan åker man över till ön via en bro. Precis efter bron finns en liten väg in till höger. Där svängde vi in och parkerade. Sen promenerade vi ut på en smal udde. Det lugnt och fridfullt denna lördagskväll. En liten motorbåt puttrade förbi. Det satt några på en brygga och pratade. Vi hörde dem bakom buskarna.


Längst ut på udden hade 1000sjöar gömt en cache. Det var en gömma i klassisk stil, som vi lätt kunde nosa upp och logga. Sen traskade vi tillbaka till bilen och fortsatte vår resa.


Södra delen av ön vet jag knappt om jag har besökt. Jag tror vi har åkt motorcykel dit nån gång, men det måste vara längesen i så fall. Tidigare i veckan hade klokare och pjf70 åkt en runda till Bolmsö för att logga lite burkar. De passade också på att lägga ut en burk. I lördags publicerades den. Jag trodde att någon cachare i Kronoberg skulle ge sig på den med en gång, när den kom vid tvåtiden. Men ingen hade loggat den på nätet i alla fall.


Takko och jag vände söderut på den smala vägen ner till hamnen i Bakarebo. När vi kom fram, stannade vi på den tomma parkeringen och jag letade snabbt upp burken. Den visade sig vara ologgad även i den fysiska loggboken. Det blev alltså vi som kom först och kunde FTF:a. Takko brydde sig inte så mycket, men jag tyckte det var kul.


Sen satte vi oss en stund på en bänk och tittade på utsikten över sjön. Vi delade på en kexchoklad och bara njöt av kvällssolen. Det var en mysig liten hamn med några båtar vid bryggorna. Det fanns även en badbrygga, men jag avstod från doppet och snart fortsatte vi vår färd.


Det finns två cacher som heter Bolmsö kyrka. Den ena har funnits ett tag. Den andra kom på sensommaren då några tyskar lade ut en burk med det namnet. Det kan tyckas lite onödigt med två cacher med samma namn. dessutom låg den inte i närheten av själva kyrkan. Jag hade blivit förvarnad om att gömman invaderats av enorma getingar. Det påståendet kunde jag snabbt konstatera sanningshalten i. De var verkligen stora. Så jag avstod från att leta vidare. Jag skickade ett mejl till cacheägaren om situationen. Jag tycker han borde inaktivera den ett tag, helst flytta den och ge den ett annat namn. Varför inte Bolmsö kyrkby. Det skulle stämma bättre då.

I stället fortsatte vi till den riktiga cachen Bolmsö kyrka. Den är fem år gammal och hittades enkelt. Solen sken på kyrktornet så att det lyste.


När vi kommit så långt, var det lika bra att fortsätta ner till färjeläget och kolla om det skulle gå någon färja över till Sunnaryd snart. Det skulle det. Medan vi väntade letade jag upp cachen vid färjans landningsplats. Det kom en bil till med ett par som ville följa med över på västra sidan om sjön.


Under överfarten kunde vi beundra solnedgången över Sunnaryd. Det går ganska snabbt att ta sig över och på andra sidan fanns en multicache utlagd av samma tysk, King Arthur´s Birthdaycache. De flesta siffrorna hade jag fått tag i genom logiskt tänkande. Det mesta fanns i cachens beskrivning. Det var egentligen bara en uppgift jag behövde ta reda på på platsen. Det var snabbt gjort och Takko och jag kunde gå ut ibland buskarna för att leta upp burken. Vi hittade den i en dyngsur plastpåse. Inuti burken var det i alla fall torrt. Så här års är det mycket kondens i påsarna, som egentligen inte fyller någon bra funktion.


Nu var både Takko och jag nöjda med dagens fynd. Det blev sex cacher loggade på vår lilla lördagstur. Från Sunnaryd vände vi norrut längs Bolmens västra strand och snart var vi hemma igen.


På söndagen var det lika vackert som dagen innan. Vi tog det lite lugnt på förmiddagen, men på eftermiddagen bestämde vi oss hastigt för att ta motorcykeln till Landeryd. Den här helgen pågick Tågdagarna i Landeryd. Då visar de upp de gamla ångloken och vagnarna. Man kan åka en tur norrut till Smålandsstenar eller söderut till Torup, om man vill. Maken var mest intresserad av att titta på loken.


Det märktes att det fanns entusiaster som vårdade de gamla loken. De glänste i solens sken.


Det är en ideell förening som bemannar tågen. Det behövdes ett antal personer för att köra dem. De berättade gärna om sina klenoder.


Det gällde att fylla på både vatten och bränsle så att de inte skulle bli stående längs vägen.


Många människor hade sökt sig dit och ville åka. Vi avstod från turen till Smålandsstenar som just skulle avgå. Vi nöjde oss med att titta på avgången.


Det rök rätt bra om loken och de luktade inte så värst gott. När tåget till slut gick iväg rök det bra. Det lät precis som man hört och sett på gamla westernfilmer.


Samhällsföreningen sålde kaffe med våfflor. Det kunde vi förstås inte motstå. Vi skramlade ihop alla våra kontanter och lyckades få ihop till varsin våffla med kaffe. De smakade gott. Maken gick en runda bort till lokstallarna och tittade på vad som fanns där. Jag kunde följt med men valde att sitta kvar en stund. Cachen som borde finnas där verkade vara borta att döma av alla DNF:er. Jag litade på dem och avstod från att söka bland alla mugglare. När maken kom tillbaka, åkte vi hemåt igen.


På hemvägen stannade vi till inte så långt från makens jobb. Där fanns en cache som heter Påskägg. Den kom i påskas. Det var väl lite väl sent att leta ägg nu. Då var det visste ett ägg, men nu var behållaren utbytt mot en betydligt tåligare i så fall. Jag hittade den när jag sträckte på mig. När jag skulle logga, upptäckte jag att jag saknade penna. Det brukar aldrig hända. Jag har oftast flera pennor i varenda väska jag äger. det var bara att skämmas och göra en fotologg.

På kvällen var det gudstjänst i Missionskyrkan. De nya konfirmanderna presenterades och fick sina biblar så att de kan studera dem under det kommande året. Det är alltid trevligt att möta ungdomarna.


På måndagar jobbar vi länge. Hela dagen går i ett och avslutas med personalkonferens. Sen hade jag några ärenden till stan. Då passade jag på att leta upp en gömma också. Mellan stationsområdet och Bangårdsgatan finns en trädbevuxen grönyta. Trots att jag bott några år inte så långt därifrån, visste jag inte vad som dolde sig där. Jag hittade en väg dit. Den gick under viadukten, längs en grusväg, över en äng med högt gräs, in ibland buskslyet. Där hittade jag den lilla burken, men innehålet var alldeles blött. Trots det kunde jag enkelt logga. Den här gången var bästa pennan med.


Nu är det dags att försöka sova. Imorgon är det en ny arbetsdag. Sen åker jag direkt till Jönköping för nya äventyr bland homeopater och geocacher.

1 kommentar:

  1. Att du inte tröttnar!På att leta burk varenda dag...:) Finfina bilder, som vanligt, och badbryggan, den såg väldigt inbjudande ut.
    Bolmsö besökte jag och C-E för några år sedan. Dit kan man absolut återvända, om man inte har något särskilt för sig.... Känns som om vi oftast har det... Leta efter dina gömmor på lördag, förhoppningsvis.

    SvaraRadera