Midsommar hos oss

Sommarmolnen seglar över oss på himlen. När jag satt på verandan och njöt av sommaren, upptäckte jag ett litet moln på en tråd. Det såg lite roligt ut. Moln kan ju ha många olika former. Idag har det varit ett lite tätare molntäcke över oss men solen har också skinit på oss. Fast det blåste lite väl kallt för att sitta ute en längre stund. 

Efter de speedade dagarna förra helgen följde förstås ett bakslag. Tröttheten infann sig som ett brev på posten dvs den kom med lite fördröjning. Det fick bli några vilodagar. Kortisontabletternas verkan avtog men cellgifternas inverkan på kroppen tilltog. Det kan vara lite jobbigt ibland men så är läget och jag får leva med det.

I torsdags kväll kom kalmarsonen hem med tåget. Den andre sonen stannade i huvudstadsregionen. Midsommarafton firades mycket enkelt. Jag orkade inte med så mycket. Det blev i alla fall matjessill, nypotatis, gräddfil och gräslök till lunch. Jag hade tänkt baka en kaka men orkade inte. Sonen fixade den i mitt ställe. Så lite senare blev det Schweizernötkaka med grädde och jordgubbar.

Idag mådde jag en aning bättre. Vi hade planerat in en liten tur till Store Mosse om jag orkade med det. Vi packade ned lite fika och åkte till parkeringen vid Andersberg. Därifrån tog vi stigen ner mot Björnakullakärret.

Det gick bra att gå genom skogen ner mot rikkärret där det brukar växa orkidéer. De blommar lite olika tider så vi hoppades att några skulle blomma nu. Tuvullen trivdes i alla fall på den fuktiga marken. Vi kunde ta oss fram torrskodda på spången.

Det fanns gott om blommande orkidéer. Jag tycker det är svårt att artbestämma dem. Det är flera som är ganska lika. Majnycklar påminde denna mest om. Vi såg även några andra sorter.

Vi fortsatte fram till den nya bron. Den var mycket stadigare än den gamla som verkligen hade gjort sitt.

Det fanns inte så mycket kvar av den gamla bron. I ån blommade både vita och gula näckrosor. Det blåste en dem från sjön.

Sen vände vi tillbaka samma väg som vi kom. Takko hade lite problem med att hålla sig på spången. Ibland hamnade han vid sidan av i det blöta. Inne i skogen bar det uppför och då fick jag lite problem. Jag blir fortfarande väldigt andfådd och hjärtat får jobba hårt när jag går uppför, men jag får ta det i min egen takt. Sonen och hunden höll mig sällskap medan maken stövlade på i sin egen takt.

Nu var vi fikasugna så vi tog bilen till Björnakullens utsiktplats. Där har man verkligen en vacker vy över den stora mossen. Några korpar höll till nere i talltopparna med de flög sina lovar över oss och ropade "korrrp" åt oss.

Det smakade gott med lite fika på denna plats. Vi satt där en bra stund och njöt av solen trots att vinden var lite kylig.

Vilken underbar pärla vi har alldeles i närheten. Store Mosse hör till mina favoritplatser. Det finns många olika ställen att besöka och alla har något vackert att visa upp.

När vi fikat klart och var nöjda med pausen, fortsatte vi över Maramö upp till Östra Rocknen. Där har jag en av mina gömmor på Store Mosse och tidigare hade de skrivit i loggarna att loggremsan var fulltecknad. Ändå har många loggat efter det. Jag gissade att någon lagt i en ny remsa. Så ar det, men jag bytte ut de gamla mot en helt ny. Dessutom fixade vi till gömman så att den återställdes nästan i ursprungsskick. Som den var nu, var den betydligt lättare än det var tänkt. Tur jag hade verktygslådan i bilen.

Sen åkte vi hemåt för att förbereda eftermiddagens grillning. Sonen tände grillen och gjorde potatissalladen medan jag fixade en tomatsallad. Jag var ganska trött efter utflykten och det var hunden också.

Köttet hade legat i en marinad sedan igår. Maken och sonen hade hittat en marinad med kaffe och lite annat. Det blev verkligen gott. Jag åt så mycket jag orkade och lite till. Sen vilade jag resten av dagen.