fredag 21 augusti 2009

After work

Så har vi avslutat den första veckan tillsammans med eleverna den här höstterminen. Ja, det var ju ingen hel vecka även om det känns så. De första veckorna är alltid mer intensiva och mer tröttande än andra, tycker jag. Det är väl möjligtvis de sista som också kan komma upp i samma nivå.


Vi är några kollegor som ibland brukar avsluta veckan med att fika tillsammans och ha lite afterworksnack. Man kan behöva prata av sig arbetsveckan tillsammans med några som förstår. Då slipper man belasta familjen och helgen med sådant som kan vara negativt. Vi pratar inte bara om allt negativt. Vi lyfter också mycket som varit positivt och glädjande.


Idag var vi glada över de elever som kastat sig över arbetsuppgifterna och som tyckt det varit roligt i skolan. Vi kunde se att femmorna gjort framsteg sedan förra året. Det fanns de som repeterat förra årets engelskglosor på nätet. Jag lägger ut läxorna på http://www.glosor.eu/. Där kan eleverna logga in och hitta dem. Andra hade använt engelskan på semestern. En del hade pratat engelska hemma med föräldrar eller syskon. Det är roligt att de använder sina kunskaper. Många var också ivriga att sätta igång på matten. I år har jag en ny fyra i matte som jag inte känner sedan tidigare. Det är spännande att möta nya elever. De var positiva och alerta på lektionerna. Hoppas det håller i sig. Jag kommer också att möta sexorna igen. Jag hade dem i NO i fyran. Nu ska jag ha dem i NO, bild och livskunskap. Det märktes att de har blivit äldre och mognare. Vi kommer säkert att ha många givande samtal och diskussioner.

Andra saker var inte lika roliga att prata om. Vi har precis som många andra drabbats av nedskärningar och därför får vi ha större elevgrupper och jobba fler timmar i elevgrupperna. Dessutom har man i vår kommun valt att spara på skolmåltiderna genom att personalen får betala för att få äta vid de pedagogiska måltiderna. Detta drabbar både personal och elever då färre väljer att äta i matsalen. man tar hellre med egen mat och äter den i lugn och ro i personalrummet. Många elever blir oroliga och får ont i magen. Konsekvenserna blir kanske värre hos oss än på andra skolor. På vår skola finns nämligen ingen matsal så vi måste gå till högstadieskolan några hundra meter bort. Det tar mycket tid att gå inte minst för de yngsta.
Mina kollegor i förskoleklassen berättade att första dagen som de åt i matsalen tog det över 60 minuter. Under den tiden hade de gått upp till matsalen, stått i kö för att ta mat, hjälpt barnen att ta mat och hitta sin plats, lugnat oroliga barn, ledsagat minst 7 barn till toaletten en bra bit bort i korridoren m.m. De hade säkert fått hjälpa en del barn med fisken och potatisen, flytta ut de nya inte helt barnanpassade stolarna så att barnen kunde gå och hämta mjölk eller mer mat, uppmuntrat dem att smaka på allt och med andra glada tillrop. Gissa om deras egen mat var varm eller kall när de väl fick i sig den. En av dem skulle egentligen ha lämnat den andra där uppe i matsalen för längesedan för att ta rast. Det blev ingen rast den dagen. När alla var klara och de kunde gå tillbaka till vår skola, var de gråtfärdiga av frustration. På vägen funderade de på vad det är som egentligen förväntas av dem. Till råga på allt måste de betala 25 kr för den kalla maten. Man kan undra om våra politiker skulle acceptera att ha det så på sina arbetsplatser. Vi som jobbar med de lite äldre barnen har väl en något drägligare situation. Våra elever är lite vanare vid matsalen och kan lättare hantera situationen. Vilka konsekvenser kommer vi i framtiden att se av denna "besparing"? Ätstörningar och oroliga barn har vi redan gott om liksom stressade pedagoger. Varför tänker alltid makthavare med plånboken och inte med hjärnan? Att tänka med hjärtat är väl helt uteslutet.


Nu är det dags att ta helg. Man behöver faktiskt koppla bort jobbet åtminstone en dag i veckan. Det är gammal visdom i det tredje budet. Den sjunde dagen behöver vi vila. Det gjorde ju till och med Gud och det trots att han aldrig blir trött. Förmodligen kommer jag ägna några timmar på söndag åt planering av nästa vecka, men imorgon ska jag bara vara ledig. "Because I´m worth it", som de säger i reklamen. Men ledig betyder inte sysslolös. Det finns ju så mycket annat roligt att göra än jobbet.


Jag skickade efter en bok som jag fick i postlådan i måndags. Den heter "En vanlig dag med Jesus" och är skriven av John Ortberg och någon mer. Där hittade jag ett kapitel om arbetet med bl a följande kloka ord:


"Det viktigaste du får med dig hem från arbetet är - dig själv!"

Foto: Inga M Johansson, En sol i rabatten, Klematis i ginst, Vallmor och Solhatt

2 kommentarer:

  1. Vår pedagogiska lunch försvann för tio år sedan, minst. Konsekvensen bli ju färre vuxna i matsalen.... Hos oss äter ca 40 barn vid samma tillfälle, så det funkar faktiskt om det bara finns en vuxen i matsalen.
    Vårt stor problem är att maten blivit av så dålig kvalitét. Köket ( i Dalstorp) byggdes om för många miljoner, men numera lagas det inte mat på det sättet som det gjordes i gamla köket - DÅ DEN LAGADES FRÅN GRUNDEN - idag serveras nästan bara hel eller halvfabrikat - ofta riktigt smaklösa. Ingen vågar påtala för den nya kökschefen, stt maten verkligen färsämrats ... För tänk om hon skulle bli ledsen .... eller vad är folk rädda för..... ??? Skolan ska väl vara ett föredöme och bjuda på vällagad och varierad mat?

    SvaraRadera
  2. Så rätt. Vår mat har hittills varit bra. Mycket grönsaker att välja på både råkost och tillagade. Dessutom har vi en alternativrätt. Men visst märker vi att maten får kosta allt mindre. I slutet av budgetåret är det billigare mat som serveras, mycket blodpudding o dyl. Vi vet inte hur det kommer att bli med vuxennärvaron. Vi är oroade för vissa barn. Det kan vara upp till 200 som äter i matsalen samtidigt.

    SvaraRadera