Här väntar blåsipporna på våren |
Vårens första snödroppe |
Vår skola är sedan ett antal år miljöcertifierad med Grön Flagg. Vi har jobbat med flera olika teman. Livstil och hälsa, kretslopp och nu håller vi på med konsumtion. Arbetet pågår hela tiden, men ibland satsar vi lite mera under några veckor. Just nu jobbar vi i år 3-6 med frågor om energiförbrukning, om hur växthuseffekten påverkar oss och om hur vi kan påverka utvecklingen. Varje lärare har specialicerat sig på ett område och genomför sin lektion i alla klasser. Energifrågorna hamnade på mitt bord.
Förra veckan var en av mina kollegor hos våra femmor och pratade om växthuseffekten. Det har resulterat i ett stort engagemang från elevernas sida. Samma dag hittade jag en ny grupp på Facebook, skapad av en av våra elever. Gruppen heter SVHEN och det uttyds Stoppa VäxtHusEffekteN. Det kallar jag miljöengagemang. Jag var nog en av de första att ansluta mig till gruppen, som nu består av större delen av klassen. Den, som säger att ungdomar idag inte bryr sig, har fel.
Själv försöker jag bidra genom att återanvända så mycket jag kan. Idag har jag sytt en handlarkasse av gamla kaffepaket. Den som vill veta hur man gör, hittar beskrivningen på min pysselblogg. Jag blev riktigt nöjd med resultatet.
Min handlarkasse av återvunna kaffepaket |
Dagens skylt |
När vi pantar en flaska eller lämnar glasburkar, papper eller metall i returbehållarna, går de tillbaka, i retur, till produktionen av nya förpackningar. Så småningom kommer de till användning igen i en annan form. Det finns väl tillfällen när man önskar att livet kunde gå i retur, att vi kunde börja om igen. Livet går inte i retur. Men jag hoppas, att den dag jag inte längre behöver min kropp, ska delar av den kunna återanvändas av någon som behöver just de delarna. Jag tror att jag är mer än min kropp och jag kommer att fortsätta leva på ett annat sätt, i ett annat liv. Jag tror inte på reinkarnation, men jag tror på uppståndelsen.
I profeten Jeremias bok i bibeln berättas om krukmakaren som börjar om igen när lerkärlet inte bli som han tänkt sig. Bilden används där om Gud. Han är som krukmakaren som inte ger upp utan börjar om igen och igen tills leran blir det vackra föremål han tänkt sig. Det är en tröstrik tanke att Gud inte ger upp oss trots att vi misslyckas gång på gång. Vi får alltid, alltid komma tillbaka och börja om igen.
Just det där med vad vi är - vilka vi är - och var är en människa? Det är något jag funderar över då och då.
SvaraRaderaDet blir så tydligt att just kroppen inte är människan när man träffar på dessa som av någon anledning mist en eller många av sina kroppsdelar.
På utsidan kan en människa se "halv" ut, men är troligen väldigt hel på insidan. Se på simmaren Christoffer Lindhe! Efter den mycket svåra tågolyckan är han någon som ger så mycket hopp och kunskap till andra. Hans kropp är väldigt stympad men hans inre är större än hos många andra.
Nu ska jag skriva klart handlingsplanen för ideella i församlingen. Sedan till kyrkan och fixa till mjukvåfflor med sylt och grädde. Det är vår gudstjänstgrupp som deltar idag och då även har hand om kyrkkaffet.
En liten snödroppe vill jag gärna hitta i rabatten också. ;)
Klok lärare ger sina elever klok kunskap =) Bra jobbat av er till att förmedla hur man bäst tar hand om moder jord. Det är tydligt att sådant man lär sig som barn oftast sitter i och blir något man bär med sig även som vuxen, som man kan förmedla till sina barn...osv. Så det är viktigt att lära de yngre sådana saker som gagnar många tom. hela jorden.
SvaraRaderaHäftig kasse, ska börja samla nu! Har även sett ett förkkläde i samma återvinningstema, det var snyggt och smart, bara stt torka av om det blir fläckigt =) Kanske passar mig bättre....
Jag har donationskort i min plånbok för om det händer något så ska de veta vad jag tycker...
Jag får nog gå ut på snödroppsjakt jag med, min julros har jag ju inte sett på hela vintern så det har varit fattigt med blommor från rabatten i vinter.
Förkläde kanske blir nästa projekt, när jag samlat på mig lite fler kaffepaket. Och jag har också ett donationskort i plånboken. Mina julrosor är fortfarande begravda under snön. Utom den som rådjuren tuggade i sig.
SvaraRaderaVilken superåtervinningsidé. Ska jag vidareförmedla till den händiga i vårt arbetslag...
SvaraRaderaeller också får vi ha en testa kväll tillsammans - alla vi vuxna.... hade nämligen tänkt göra lotterivinster i återanvändandets tecken, till vår miljösoarékväll i slutet av maj.
Längtar så efter de första blommorna. Snart har snön smält undan, så man kan se dem igen....
Donationskort har jag inget ... känns lite kymigt ... samtidigt som jag undrar vilken nytta någon av mina gamla kroppsdelar skulle kunna göra...