fredag 16 september 2011

Hösten är härlig

Ser du geocachen?
 Då har jag jobbat ännu en vecka. Lektion på lektion, dag efter dag, vecka för vecka, livet går vidare. I måndags hade vi föräldramöten och i tisdags var det dags för ett utvecklingssamtal. Det har varit konferenser och arbetslagsmöten. Vi har jobbat med kursplanerna och planeringar. Nu rullar det på i rasande fart igen.

 I måndags var jag hos arbetsterapeuten igen. Vi konstaterade att rörligheten har blivit bättre men styrketräningen får vänta. Det ska inte göra så ont som det gör. Jag får be andra om hjälp när jag inte har styrkan själv. Det får jag göra i skolan också. Ibland fixar jag inte att lyfta saker som böcker och pärmar. Höger armen får jobba för två. Hittills har det i alla fall funkat. Jag fick ett handledsskydd som faktiskt avlastar en hel del. Dessutom fick jag höra att det kan ta ett halvår att komma tillbaka. Det var inte så kul att höra.
Utsikt i Lanna
 Efter en omväxlande vädervecka vaknade vi idag till solsken. Det har regnat och blåst en hel del den gångna veckan. Kanalen har svämmat över vägen så vi har inte kunnat gå hela hundrundan om vi inte tagit på oss stövlarna. Men idag blev det en lång promenad. Med så här fint väder måste man passa på att geocacha lite.  Jag tog en tur till Lanna och Kulltorp. Där har klokare lagt ut två premiumcacher. Jag åkte förbi Lanna tidigare en gång men då strejkade appen i mobilen. Idag funkade allt och jag hittade enkelt fram till cachen. Sen gick jag en bit till på stigen och beundrade utsikten. Man såg långt bort över nejden.
Här finns också en geocache
 Jag fortsatte sedan till Kulltorp. Det skulle finnas en cache i hembygdsparken. Först hittade jag inte parken, men när jag såg efter så fanns den bara en liten bit ifrån vägen där jag parkerade. Cachen lokaliserades och loggades. Sedan tittade jag lite närmare på byggnaderna. Jag gillar gamla hus som har en historia att berätta.
Kulltorps hembygdsgård
 Jag tog inte med mig någon fika, men ett päron fick slinka ner som mellanmål. Först tänkte jag fortsätta till några fler cacher men jag upptäckte att mobilbatteriet började se oroväckande tomt ut. När det bara är halvladdat tycker jag att tillförlitligheten sviktar. Då kan jag få irra runt utan att hitta rätt plats för cacherna.  Trots det åkte jag en annan väg tillbaka på en mindre grusväg. Där hade jag aldrig åkt förut. Jag stannade till i närheten av en cache och kollade hur jag skulle gå till den. Skogsvägarna var sönderkörda och täckta av ris. Så det var svårt att ta sig fram. Jag vände och tänkte att den cachen får jag ta en annan dag.
Skogens trattkantareller
På vägen tillbaka snubblade jag över massor av trattkantareller. Jag plockade fram en påse ur ryggsäcken och började fylla den. Några vanliga kantareller hittade jag också. När jag kom hem, bredde jag ut trattisarna på köksbordet. De ska jag torka och ha i mitt lager för dagar som kommer. Ikväll blev det en bakad potatis och hemmagjord röra på kräftstjärtar.

1 kommentar:

  1. Fantastiskt vackert väder. Sådana dagar som denna är bland de bästa. Skulle nog kunna tänka mig sådana året runt, med lite regn emellan. Och regnet finns ju, men sällan så fina dagar som idag.
    Träna handen så gott du kan...det ger tillbaka rörlighet. Men man är ju så olika. Jag hade aldrig ont, mer än vid större ansträngning. Så var jag ju nästan tio år yngre också, det påverkar säkerligen också. Och visst tog det mer än ett halvår att bli riktigt bra, närmare två år innan hade tillbaka rörligheten helt och kunde lyfta,bära och vrida utan att det kändes.

    SvaraRadera