Mossen revisited

Utsikt från fågeltornet vid Lövö

Mossen har en viss dragningskraft på mig. Jag älskar den miljön. Man skulle kunna tro att jag inte ville återvända på ett tag med tanke på mitt förra besök där. Men så är det inte. Idag var det dags igen.

Elever, lärare och kossor vid Lövö

 Var tredje år genomför vi på Hanahöjskolan en vandringsdag med eleverna på Store Mosse. År 4-6 åkte i morse med buss till Kittlakull för att gå ca 6 km över mossen ner till Lövö. Den här gången var jag inte med och gick sträckan. Min uppgift var att frakta ut maten till Lövö och tända elden till korvgrillningen. Jag slapp bära de tunga backarna med korv och dryck för vår träslöjdslärare följde med och hjälpte till. Vi kom fram i god tid och fick vänta på att vandrarna skulle ta sig i mål. Vi gjorde i ordning veden som vi hämtade i vedboden. Jag passade på att logga en geocache som finns gömd på Lövö. Det var inga problem att hitta den. Hinten var tydlig. Sedan hann vi också med att gå bort till fågeltornet och titta på utsikten.

Framför huset i Lövö

 När de andra anlände hade det börjat regna. Det ökade mer och mer. Som tur var hade torr ved till elden. Vi satte igång att grilla korven. Många var blöta och lite frusna. En del hade plurrat precis som jag. Alla var hungriga. Korven gick åt.

Kossorna var också intresserade av oss

 Tidigare har vi haft föräldrar som kommit och hämtat oss, men i år hade vi beställt buss till hemresan också. Men vägen upp till Lövö är ganska smal så de stora bussarna kunde inte hämta eleverna där. De fick gå en bit på vägen hemåt. En mindre buss väntade en bit bort och kunde köra ut dem till den stora bussen. Jag åkte ju bil så jag tog mig hem utan problem. Jag var bara lite blöt men som tur var hade jag en varm tröja i bilen.

När alla elever kommit hem och slutat för dagen, fortsatte vi med lärarkonferens för hela området. Efter en vecka tillbaka på jobbet känner jag av att jag missat så många av planeringsdagarna i början av läsåret. Jag får ju hoppa direkt in i lektionerna med eleverna utan att ha tid att planera ordentligt. Mina LPP finns bara i mitt huvud än så länge och kommer att förbli där tills tid finns att skriva ner dem. Det känns viktigare att hålla igång arbetet på lektionerna och att planera åtgärdsprogram för de elever som behöver det. Mitt schema är äntligen klart så jag vet var jag ska vara och vilka jag ska möta. Det är ju en bra början.

Sommarhemsavslutning i Fänestad

 Igår var det avslutning på säsongen på sommarhemmet i Fänestad. Först var det gudstjänst med en bra predikan och underbar sång. Det var en härlig stämning. Efteråt åt vi grillade hamburgare och sedan blev det kaffe och kaka.

Grillade hamburgare, kaffe och kaka, efter gudstjänsten

 Båfe gamla och unga hade slutit upp. Det är roligt när vi kan umgås över åldersgränserna. I många föreningar umgås man bara med människor i samma ålder, men i församlingen finns alla åldrar representerade. Det är bra. Vi behöver varandra. Vi äldre behöver de yngres entusiasm för att inte fastna i att det var bättre förr. De unga behöver de äldres erfarenhet och stabilitet. Vi kompletterar varandra.

Alla åldrar var där

Det betyder inte att vi alltid måste göra allt tillsammans. Vi kan ha samlingar som är riktade till olika åldrar och olika intressegrupper. Men ibland möts vi som i gudstjänsterna och alla behöver vi mötet med Gud.