torsdag 1 september 2016

Utflykt med Team Zack till Ljungby


Ännu en dag med nya aktiviteter. Men den började lite slappt. Det blev en sen frukost. Lite slapp stickning på sockarna. Takko slappade också. Efter förmiddagsfikat blev det en liten, liten promenad. Det gäller ju att upprätthålla rutinerna. Plötsligt ringde det en sköterska från Värnamo, som fått i uppdrag från Jönköping att boka in mig för inoperation av CKV, central venkateter. Det var konstigt tyckte jag. Igår berättade min läkare att det skulle de fixa i Linköping när jag kom dit. Sköterskan fick kolla upp det och skulle återkomma. Det har hon inte gjort medan jag var hemma i alla fall. Vi får väl se vad som händer. Konstigt att de inte har bättre kontakt med varandra.


Jag var inte hemma hela dagen. På eftermiddagen följde jag med Katrin, Fredrik och Zack till Ljungby. Katrin hade ett ärende dit och medan hon gjorde sitt besök gick vi andra på en promenad runt torget.


Sen satte vi oss på uteserveringen vid fiket. Det fick bli en kyckling- och baconmacka till latten och en Budapest som efterrätt. Klockan var över lunchtid så magen kurrade lite i protest, men nu blev nöjd och mätt. Vi kunde fortsätta med nästa uppdrag för dagen.

 
Team Zack kallar vi oss när vi ger oss ut på geocachingturer. Idag skulle vi logga några traddar och några mystar som vi löst. Först hamnade vi vid en lekplats i ett bostadsområde. Där fanns en gömma som lades ut vid någons födelsedag den 25/1.


Trots en tydlig hint hittade jag inte burken på första försöket. Det kanske berodde på att jag var lite svag i händerna när jag försökte. Vi kollade några fler ställen innan vi återvände. Då fick vi oväntad hjälp av mugglargrannarna på andra sidan gatan. De höll på att packa bilen, men de hann med att där hade de sett andra leta och kanske hitta också. Hittade gjorde vi i alla fall.


katrin hade lite starkare nypor och det var hon som fick äran att signera loggremsan. Men vi var lite oroliga när vi återställde den. Den lilla zippåsen kunde nog lätt försvinna och bli svår att fiska upp. Men vi gjorde vårt bästa för att det inte skulle hända medan vi var där.


Nästa gömma hade jag redan hittat, men de andra kunde få logga Pohackas parkering. Först kom jag inte riktigt ihåg var gömman fanns, men sen klarnade det och burken kunde plockas fram.


GeoZack väntade på oss i bilen, menhan hade full koll på hela teamet. Han var inte nöjd förrän alla var inne i bilen och då kunde vi köra vidare.


På nästa ställe fick Zack följa med. Vi skulle ta en liten promenad längs en gångstig för att hitta en final till en rolig myst. Den hette Holken och första steget hade vi fixat vid ett annat besök, Katrin och jag. Vid motortrafikvägen mellan Lagan och Ljungby skulle det finnas fyra speciella holkar uppsatta. Det var dem man skulle observera och 'ven deras ordningsföljd. Det var inte så lätt att  registrera för hjärnan medan bilen susade förbi. Men jag hade min lilla Sonykamera i högsta hugg och den lyckades ladda ner några minnesfragment. Väl hemma igen kunde jag ladda upp dem i datorn och därifrån lösa gåtan. Vi visst alltså att vi hade rätt lösning och rätt koo.


Vi gick förbi några träd. Det ena var en stor tall. När kollade in den upptäckte jag något märkligt. Först såg det ut som ett örnbo eller ett fiskgjusebo. Sen såg jag att det bara var några ovanligt täta grenar med barr. Undrar hur det kommit till.


Vi gissade rätt på finalens utseende, men om cachen heter Holken borde ju gömman se ut som en sådan. Loggad blev den. Burken inuti kunde ju ha varit lite större. Det fanns gott om plats.


Solen sken och det var riktigt skönt väder, lagom varmt. På tillbakavägen såg jag att oxlarna hade antydan till röda bär. Det är inte bara rönnarna som har gott om bär nu.


Ännu en myst skulle letas upp, Pohackas Alea iacta est. Alla som läst Asterix vet vad det betyder på latin. Jag löste den för längesen och den var trevlig. Nu letade vi upp gömstället för burken och skrev in vårt teamnamn.


Pohacka hade även en fotomyst. katrin och jag letade efter den i vintras men då gav vi upp i kylan, vätan och mörkret som sänkte sig. De andra hade varit i Ljungby för ett tag sedan och då hade de hittat burken. Det var alltså bara jag som behövde leta upp den, men jag fick lite assistans av Katrin.


Nu var vi lite trötta och ville dra oss närmare hemåt. Vi körde inte den snabbaste utan tog den lite mindre vägen mot Lagan. Parallellt med den går en cykelled på den nedlagda banvallen. Jag har loggat några av gömmorna som finns längs den, men det var de sista uppe i Lagan. Nu körde vi fram till en av de tidigare. Det gick en smal grusväg mellan vår väg och cykelvägen. Den tog vi och hoppades att det fanns plats att vända vid målet.


Gömman, HT# Railway Trails 5,  var inte så svår att hitta när vi väl kom på plats. Någon hade grillat i en engångsgrill men inte brytt sig om att ta med den hem. Tråkigt att folk skräpar ned så i naturen.


Vid gömman fanns en stor spännande sten. På andra sidan om stenen växte en gammal enbuske nästan rakt ut ur stenen. Det såg rätt häftigt ut. Zack var glad att få springa lite fritt innan vi satte oss i bilen för att åka den sista biten hem till Värnamo. Där flyttade jag över till min bil och fortsatte hemåt.


Solen höll på att sjunka mot horisonten framför mig och blandade lite. Molnen var maffiga och spännande. Jag kom hem till maken och hunden och kunde pusta ut efter en trevlig tur till grannstaden Ljungby. Imorgon blir det andra aktiviteter. Då ska vi gå på begravning.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar