onsdag 5 augusti 2009

Snart ringer klockan in igen!


Jag har noterat att flera av mina bloggande vänner med skolanknytning har börjat trappa upp inför skolstarten. Fler och fler inlägg börjar handla om skolan och eleverna. Jag försöker hålla ut i det längsta, men visst kommer tankarna på den annalkande skolstarten.

Till och med naturen påminner mig om att snart ringer vi in till en ny termin. Jag ser klockor överallt. Visst har det varit ovanligt mycket blåklockor längs vägkanterna i år. Och länge blommar de också. De började innan midsommar och håller på än. Storklockorna blommar för fullt i trädgården, men toppklockorna har blommat över.


Det finns så många olika sorters klockor, inte bara de som hör till Campanula-släktet. Många andra arter har klocklika blommor. Jag tänker på Klockljungen som jag kan se när vi går våran skogsrunda, hunden och jag. De är så vackra med sina rosa klockor.

Man har ringt i klockor i många hundra år i vårt land. Klockorna kallar oss till något. Kyrkklockorna kallar oss till helg eller gudstjänst. De ringer till glädje men också i sorg när någon har dött. Förr ringde de för att varna i ofärdstider. klockklangen hörs vida omkring. Där jag bor kan jag höra klockorna ringa i två kyrkor, Forsheda och Torskinge.


I skolan ringer vi till lektion. På morgonen, när alla börjar samtidigt, ringer den stora klockan. Men under resten av dagen får var och en av oss ringa in sina elever. Vi har ju rast så olika tider. Det är många olika klockor som låter. Och alla klockor har olika ton. Eleverna lär sig att känna igen vilken klocka som gäller dem. När den rätta klockan ljuder, lyssnar de och kommer in.


Det finns så många ljud som låter idag. Egentligen är det aldrig tyst. Peter Englund har sagt: "Tystnaden finns inte, och den har en lång historia." Naturen har många ljud. Vinden och vattnet låter. Insekter, fåglar och andra djur har sina läten. Vi människor ligger bakom mycket av det som når våra öron. Och när inga andra ljud hörs, kan vi höra ljuden från vår egen kropp. Vi som har en liten släng av tinnitus har ständigt något son ringer eller susar inom oss. Så det är nog sant att tystnaden inte finns.

Vi människor kan vara som klockor. Vi kan ge ljuv musik ifrån oss. Vi kan ge vackra, spröda ljud ifrån oss som i klockspel. Vi kan dundra som stora kyrkklockor. Vi kan kalla på andra i rätt tid. Vi varna när något verkar gå fel. Vi har alla olika ton i vår klocka. En del låter sprött, några låter dovt, andra låter högt och klart. Alla kan inte vara lika. I ett klockspel behövs många olika klockor. Tillsammans kan vi prestera något vackert. Vi har alla olika uppgifter. precis som Paulus skriver till korintierna så kan inte alla vara apostlar. Det måste finnas profeter och lärare också. (1 Kor 12)

Vi lärare har en viktigt uppgift. Inte bara att ringa in till lektion. Vår största uppgift är nog att locka ut den ton som finns i varje elev som vi möter. I varje människa finns en ton som behöver komma ut. I dig och mig, i alla som vi möter. Tillsammans kan vi skapa den vackraste musik.


Som vanligt blev det sent innan alla tankarna har fallit på plats. Klockan kallar till vila. Imorgon ringer den till en ny dag.


Foto: Inga M Johansson, Ring, klocka, ring, Blåklockor, Klockljung, Timmen är sen

1 kommentar:

  1. Visst är det fortfarande mycket blommor överallt, både i rabatter och längs vägrenar.I vår rabatt är knölklockan ett ogräs, vid vägrenen är den vacker. Så kan det ju också vara - olika personer platsar bättre på en vissa ställen än på andra. Den där liknelsen om klockan var bra - skulle kunna starta med den i nya klasskonstelationen - vad för slags klocka är du?
    Solen skiner - ska förstås vara ute så mycket som möjligt en sån här härlig dag, och njuta av de sista dagarnas ledighet!

    SvaraRadera