onsdag 1 juli 2015

Livet efter resan


Då har jag varit hemma några dagar efter resa. Mycket har hänt även på dessa dagar, men jag har inte hunnit skriva ifatt mig förrän nu. Efter åtta inlägg om tre dagars resa blir det nu ett inlägg om fem dagars aktiviteter.


I fredags var jag på begravning. Det var min pappas kusin som dött. Hon bodde hemma i byn så jag fick träffa många  som jag känner sedan barndomen. Siri blev nästan 95 år gammal och fick leva hela sitt liv hemma på gården där hon föddes. Hon hade en tvillingbror som som dog för flera år sedan, men ingen av dem var gifta eller hade några egna barn. Den närmsta släktingen var en kusin och vi kusinbarn. Ändå var det över 50 personer på minnesstunden och ännu fler i kyrkan. Trotss att hon saknade nära släktingar saknade hon inte vänner för hon var verkligen en social person som brydde sig om andra. Vi kommer att minnas henne länge.


I lördags blev det en heldag på UV-scoutlägret i Skärvhult utanför Marieholm. Vi hade lovat att vara funktionärer på spårningen som skulle genomföras på lördagen. Vi åkte hemifrån kvart över åtta och var inte hemma förrän efter sju på kvällen.


Vi hade hand om första kontrollen och placerade ut oss vid vägkanten i god tid innan första starten vid kl. 10. Vi märkte snart att knotten gillade vår plats. Det var lite bättre att stå närmare vägen än nere på åkern. Myggmedel plockades fram och sprejades på.


Uppgiften som scouterna skulle utföra hos oss var att knyta knopar och berätta vad de skulle användas till. Fem olika sorter handlade det om. De flesta klarade tre och kunde kanske känna igen de andra båda. Om man kunde knyta själv fick man två poäng. Annars hade jag en låda med färdigknutna knopar som de kunde titta på för att se om de kände igen dem. Då kunde de få ett poäng. Kan ni dessa knopar? Annars kan ni lära er genom att titta på länken.
Råbandsknop
Timmerstek
Dubbelt halvslag
Pålstek
Engelsk säckknop


 Trettio patruller skulle passera oss under dagen. Vi såg dem komma på långt håll från starten vid lägret. Vi satt nämligen mitt på en raksträcka.


De hade tio minuter på sig att klara uppgiften hos oss innan de måste gå vidare till nästa kontroll. maken höll reda på tiden och jag tog hand om knoparna och bedömningen av resultatet. Det var lite blandat resultat. Ingen patrull klarade full pott, men några fick 9 poäng.


Sedan fortsatte de vägen bort till nästa uppgift att lösa. Efter ett tag kom det inga patruller. Det dröjde länge. Sen fick vi veta att de skickades åt två håll så vi hade haft hälften av patrullen. Snart började det komma scouter igen från andra hållet. Halv sex kom den sista patrullen. Det var en lång spårning, men de förflyttade sig inte hela tiden till fots. En sträcka fick de cykla, en annan paddlade de kanot.


Under förmiddagen kom det bil efter bil och körde förbi. De började parkera bilarna längs vägkanten ända ner till oss. Samtidigt som spårningen gick nämligen ett rally på vägarna i närheten, Skilling 500. Det var intresserade åskådare som sökte sig fram till bra utsiktsplatser som passerade oss. En av de intresserade kom i en gammal Amason målad som en gammaldags polisbil förutom att S:et i POLIS var felvänt för då kunde den inte bli tagen för polisbil.


När alla patruller passerat, åkte vi tillbaka till lägret. I Forshedas by var det hamburgare till kvällsmat. Vi fick också smaka på dem.


De serverades med alla tillbehör i mattältet. Det fanns bröd, sallad, lök, tomat, gurka och dressing förutom själva hamburgaren.


Det höll uppe hela dagen tills spårningen var avslutat. Sen kom ett litet regn, men då satt vi under presenningen. Det var en lång dag så vi drog oss sedan hemåt. De yngsta scouterna var bara ute över dagen på besök på lägret. Nästa år får de vara med hela veckan. Vi skjutsade hem två tjejer som hade haft en rolig dag på lägret. Sen åkte vi hem till oss.


På lördagen åkte karlskronasonen. Vi skjutsade in honom till stan där han träffade två kompisar. Sen åkte de ner till Blekinge tillsammans. Då var vi själva i huset igen, maken, hunden och jag. Men de kommer ju tillbaka sedan båda pojkarna.


Nu har höskörden börjat i byn. Det luktar nyslaget gräs. Det är en alldeles speciell doft. hunden och jag har tagit våra promenader som vanligt. Fast stigen över kullen har var avspärrad några dagar. Ungdjuren har betat där, men nu är vägen öppen igen. Ikväll tog vi en lång promenad till skogen.


Skogskovallen blommar bland tuvorna med lingonris och blåbärsris. I skogen är det inte så många arter som blommar som på ängen. men kovallen finns även där i form av ängskovall.


Svamparna börjar titta upp ur marken. Här har någon tagit sig en tugga av röksvampen. Det är inte så många arter som kommer så här tidigt.


Men kantarellerna är här. Små knubbiga gula kroppar tittar fram bland mossa och blåbärsris. Imorgon kan jag nog steka en liten hög att ha på mackan. De där små första är så goda.


 Det lyste något gult på buskens kvist vid vägkanten. jag var tvungen att kika på vad det var. Det måst vara någon sorts gallbildning. Inne i den lever och växer nog en larv från en gallstekel.


I söndags vilade jag mest hela dagen. Jag var rätt trött efter den senaste tidens ganska hektiska dagar. Loggade och bloggade gjorde jag förstås då och då. Då återupplevde jag resan och alla platser jag besökt.


Igår, måndag, hade jag en tid hos läkaren. Det var det vanliga kvartalsbesöket, kontrollbesiktningen. Det visade sig att mina värden var bättre än tidigare. Blodvärden och blodtryck är alldeles utmärkt. Det betyder att jag inte behöver komma tillbaka på kontroll förrän om ett halvår, tyckte hon. Då får det bäl bli så.


Idag tog hunden och jag en promenad som vanligt. Det satt en fågel på ledningarna och sjöng för oss. Sen följde den med oss en bit. På vägen spatserade en sädesärla och vippade som vanligt på stjärten. Den hade fångar en insekt som den hade i munnen.


I morse plingade det till när jag satt vid datorn. Det var två nya gömmor åt Vrigstadhållet. En av dem hette Birdie och var en svår myst, en D5:a, konstruerad av fågelexperten Stampis. Jag tittade lite på denoch tyckte nog att den verkade lösbar. Men jag hade lite annat att göra som upptog min tid. på eftermiddagen kollade jag till denoch såg att ingen hade loggat den än. Då satte jag mig och försökte lösa den. Det var ett korsord man skulle lösa som handlade om fåglar. Det underlättade förstås att jag hade haft vissa kunskaper i ämnet även om jag glömt en hel del. Någonstans i hjärnans vindlingar och vrår fanns de ändå kvar och kunde plockas fram när de behövdes. Efter ett tag hade jag nya koordinater. Jag kolade på kartan och de verkade "plausible" som de säger på Mythbusters.


Det var ju förstås en bit att åka. Jag skulle ändå åka och handla lite mat. Jag övertalade mig själv om att jag lika gärna kunde åka 5 mil som 4 km. Bilen var pigg och rullade gärna iväg. Det blev en tur till Vrigstad. Lite pirrigt i magen är det att sitta i en bilkö och närma sig GZ. Framme på platsen parkerade jag vid vägkanten och hoppade in i buskagen.Burken hittades snabbt och när loggremsan rullades ut var den tom. Det blev en ny FTF, en 5/2:a dessutom, kl. 16.15.


Nu var jag vrålhungrig. jag hade bara ätit frukost och druckit kaffe på hela dagen. I Vrigstad finns en bra korvalåda. Där har jag ätit korv och mos förut på geocachingturer. Jag tog mig dit och upptäckte att Torggrillen nog fått nya ägare. Numera serverar de även indisk mat. Det blev inte korv och mos utan Seekh Kebab med strips och sallad. Till detta serverades två olika såser och ett naanbröd. Det var jättegptt för en hungrig geocachare. Billigt var det också, endast 60 kr.


PÅ hemvägen loggade jag två andra gömmor av The Rods. Den första hette Smedstorp och var också ny. Den hade FTF.ats på förmiddagen av Ploffe. Nu fick den ytterligare en logg.


Den sista gömman blev Accept som var en hyllning till ett band. jag kan inte säga att jag känner till detta band men jag gillade gömman. Sen åkte jag hem till Forsheda igen. Jag fick stanna och tanka bilen innan jag handlade lite mat. Sen åkte jag hem för att logga mina nya fynd på nätet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar