Julbak och geotur

Då var vi redan inne i julveckan. Ingen snö och kyla, men grått, fuktigt och ganska varmt för årstiden. Katrin och jag hade pratat om att åka en runda och logga lite burkar i närområdet. Det passade bra den här dagen då vi också kunde fira vår femåriga vänskap på Facebook. Hon och Zack dök upp hemma på gårdsplanen på förmiddagen. Takko och jag kom just tillbaka från en runda. Vi bytte till min bil och fortsatte färden västerut mot Bredaryd.

Här fanns en 1000sjöargömma intill Havridaån, Kommunala Ängholmen 4/12. Ängholmen var ett öde ställe. Det håller på att förfalla, men det var ändå en trevlig plats intill ån. Vi gick lite husesyn bland byggnaderna innan vi begav oss mot gömman. Zack skuttade runt som han brukar. Vi andra tog det lugnare. Katrin fick syn på gömman redan på håll och då såg jag den också. Det var en snygg burk som vi loggade utan problem.

På vägen tillbaka passerade vi julgranen. Zack och jag prövade att dansa lite runt granen. Han hade hellre velat bada men det fick han inte.

Sen gick vi tillbaka mot bilen för att åka vidare. Det finns en gömma kvar i Bredaryd, men den kräver trädklättring och det känner jag mig inte redo för än. Jag orkar ju mer och mer. Idag utmanade jag mig själv lite genom att gå utanför vägar och stigar i lite mera oländig terräng. Det gick bra, men jag hade lite träningsvärk på kvällen.

Nästa hållplats blev Hembygdsgården i Reftele. Här kunde vi parkera precis utanför grinden och ta en promenad genom parken mot gömman. Det var en fin liten hembygdsgård. Här är säkert ännu finare framåt våren när allt grönskar och blommar. Än är det långt dit, men vi kan ju längta lite.

Här fick Zack leta upp burken. Jag spanade in gömstället, men han fick krafsa fram den. Han blev så uppspelt av sitt fynd att han kastade iväg burken. Katrin fick hämta in den så vi kunde logga. Zack har blivit bra på att hitta plastburkar.

Vi tog sedan en annan väg genom parken mot bilen. Det fanns flera hus att titta på. Detta hade en spännande dekoration på gaveln. Bilen väntade på oss och vi fortsatte mot nästa gömma i Reftele.

Vid idrottsplatsen, som förmodligen heter Rönneljung, fanns en gömma med det namnet. Vi körde bilen så nära elljusspåret vi kunde. Sen fortsatte vi till fots. Det var ganska öde på fotbollsplanen, men det stod några mopeder vid idrottshallen. Vi såg dem köra iväg lite senare.

Zack motionerade rejält. Han sprang fram och tillbaka. Sen stannade han och nosade på något. Han kanske fick upp ett spår. Det var inte gömman i alla fall för den satt på en nivå som han inte klarade av. Det gjorde vi. Vi har loggat liknande gömmor förut så vi visste hur vi skulle bära oss åt.

Vid idrottsplatsen fanns även en trevlig grillplats. Här kunde vi fikat, men det var lite fuktigt i luften så vi fikade lite senare i bilen. Katrin hade med sig hembakta lussekatter som smakade gott av mycket saffran.

Det blir nog ingen vit jul i år. Idag var det inget skidföre i spåret. De gamla skidorna fick sitta kvar på husväggarna. Vi kände igen modellen som inte var av årets snitt.

Från en fotbollsplan fortsatte vi till nästa. I Ås finns Ryavallen. Det är väl inte den enda arenan med det namnet. Idag var det ingen som tränade på planen och Zack undrade nog var bollen fanns.

Vi körde ända fram till kioskbyggnaden där gömman skulle finnas. Egentligen letade vi på rätt ställe, men jag var inte tillräckligt noggrann. När vi kollat fler ställen, återvände vi och då hittade Katrin burken.

Det blev sista gömman för min del den här dagen. Det var de fyra vi spanat in. Men Katrin hade några ologgade i trakterna så vi fortsatte lite till. Den ena var nere vid Bökkullen. När vi var där sist, var den borta, men nu hade CO ersatt den med en ny burk. Den andra fanns långt ute i skogen. Vi körde fram till en vändplan där det stod en traktor. Mannen med traktorn undrade nog vad vi gjorde där, men vi hejade på honom innan vi promenerade iväg åt andra hållet.

Här letade vi rätt länge och trots att jag loggat den för längesen hittade vi inte slutgömman. Det hade vuxit upp en hel del på platsen så den såg lite annorlunda ut nu. Det var blött bland de små tallarna.

Det fanns lingon kvar på tuvorna vid vägkanten. De såg inte så aptitliga ut, men det finns nog djur som gärna mumsar i sig dem.

Mitt bland alla granar och tallar stod det några bronsfärgade små bokar. De lyste så vackert bland allt det mörkgröna.

Till slut fick vi ge upp sökandet. Burken kanske var borta trots allt. Nu var vi ändå nöjda med dagens resultat. Vi vände bilen hemåt efter en trevlig runda. Katrin och Zack åkte hem till sig. Jag blev hälsad välkommen hem av Takko. Det fanns en matlåda i kylen som jag kunde värma. Det blev fläskytterfilé med rotfrukter, rödvinssås och tomater i tre färger. Sen behövde jag vila en stund innan jag tog itu med nästa uppdrag.

Ikväll har jag bakat klart julabaket. Det blir ju ingen jul hos oss om det inte finns nötkakor. Alla gillar dem och de är ett måste på kakfatet på julaftons förmiddag.

Några pepparkakor hamnade också i ugnen efter nötkakorna. Det var köpedeg, ekologisk sådan, som jag skar i tunna skivor. De är goda att äta med lite grönmögelost på.

Tidigare har jag bakat ett annat måste, drömtårtan. Den ligger i frysen och inväntar julaftonsfikat. Dessutom gjorde jag biscotti med valnötter och apelsinskal. De är goda till te. Det tycker både sonen och jag. Eftersom jag hade lite mera ork än jag haft tidigare, bakade jag också ett rågbröd. Det var ett kubbrecept, men man skulle inte koka det i vattenbad utan det gräddades i en gryta i ugnen. Vi får se hur pass bra det är att doppa på julafton. Nu är det bara knäckkoket kvar.

Förra veckan var det några frostiga morgnar. När solen sken var det riktigt vackert med den frostiga marken och de vita grenarna. Rådjuren betraktade mig när jag spanade på dem. I lördags var det riktigt halt ute, men redan på söndagsmorgonen var det mildväder igen. Det verkar hålla i sig fram till julhelgen.

Igår var det vår värdgrupp som ansvarade för det praktiska på gudstjänsten. De andra fick städa själva i lördags. Jag ska väl fortfarande göra minimalt med sådant. Fast hemma måste jag städa lite. Vi tände alla ljus i kyrksalen och hälsade alla välkomna vid dörren.

Jag läste inledningsordet som jag hämtade från Jakobs brev 1:17-19. Där handlar det om alla goda gåvor som kommer från Gud. Vi ger varandra gåvor vid jul, men de kan inte mäta sig med de gåvor Gud ger oss. Ibland när vi hamnar i svårigheter av olika slag, kan vi tänka att Gud övergivit oss därför att han inte tar bort det svåra. Men det är inte så han jobbar. Han bär oss genom svårigheterna. Predikan handlade om Maria, Jesu moder. Det var ingen enkel situation hon hamnade i. Hon riskerade faktiskt livet genom att acceptera det uppdrag Gud gav henne. Men hon var modig nog att säga ja.

Efter gudstjänsten var det mingelfika. När vi skulle åka hem, sa maken att vi skulle åka till stan och äta. Ingen av oss orkade väl laga mat. Vi ville inte ha pizza eller julbord. Så till slut blev det Vandalorum som fick servera oss söndagsmiddagen.

Vi valde deras isterband med potatis och örtsås. Rödbetsröran var också god. Vi blev mätta och kunde nöjda åka hemåt igen.

Imorgon är det skolavslutning. Jag har inte tänkt att gå på samlingen i kyrkan, men jag kanske åker till personalfikat trots allt. Idag fick jag ett meddelande om att några elever har magsjukan. Det vill jag ju inte ha lagom till jul. Förhoppningsvis är personalen frisk.

Idag började jag cellgiftskuren med kapslarna. Imorgon ska jag in till sjukhuset och få en spruta. Så nu är behandlingen igång igen. Visst önskar jag att jag kunde slippa, men det är bara att fortsätta. På kvällen kommer nog pojkarna hem. Det ser jag i alla fall fram emot.