lördag 31 oktober 2009

Julrosor och diskborstar


Det var kallt ute imorse när jag kom ut med hunden. Frosten låg vit över det mesta. En tunn isskorpa låg som ett lock över dammens vatten med näckrosblad inbäddade. Solen sken men den orkade inte riktigt smälta det frusdna åtminstone inte så tidigt på dagen. I krukan på trappan kämpade julrosen tappert mot kylan. Det är tåliga blommor som klarar flera minusgrader. jag har flera olika sorter som brukar titta fram ur snön och blomma efter nyår. Jag brukar börja dagen med att gå ut en runda. Det är så skönt att komma in i värmen igen och äta frukost, när man tagit en rejäl promenad först. Sedan kan man ägna sig åt andra saker.


Vi hade körövning idag igen. Det var andra gången vi övade tillsammans. Det ska bli riktigt roligt att sjunga på julkonserterna om drygt en månad. Många av sångerna har man hört många gånger förut, men vi sjunger dem i lite annorlunda arrangemang. Några sånger är nya och det blir mycket gospelgung i år. Det är så kul att vi kan får ihop så proffsig kör även på mindre orter. Det är inte bara i de större städerna det händer något. Jag hörde att biljetterna redan är efterfrågade fast vi inte har tryckt dem än. Det är roligt att folk vill komma och lyssna. Men det viktigaste med julkonserterna är ändå att förmedla julens budskap om fred och frihet. "The king is born to save our world", som vi sjunger i en av låtarna.


Ikväll tittade vi på körslaget. När det nu finns ett körprogram måste man ju titta. Man måste beundra deras entusiasm även om stämmor och arr inte alltid höll måttet. Jag höll tummarna för Amy Diamond, men det hjälpte inte. Det kanske hade varit bättre att ringa och rösta, men jag brukar av princip inte ringa och betala en massa för att få rösta. Man kan bli lite trött på alla program med telefonnummer längst ner i rutan. Det känns som om de bara vill klå oss på pengar. Ett samtal kostar väl inte så mycket, men de tjänar bra på att det är många som ringer. Det är väl så med det mesta. Om många bidrar, blir det varken dyrt eller betungande. Om några få ska dra lasset, kostar det på. jag drar gärna mitt strå till stacken. men jag väljen till vilken stack jag ska bidra. Därför valde jag att hellre att köpa något av två elever som kom med WWF:s julkatalog och knackade på.


Allt är inte vad man tror att det är. För många år sedan fick jag ett skott av en krukväxt från min mamma. En Clivia trodde jag. Det dröjde ett tag innan den blommade. När den väl blommade ut, förstod jag att det var något helt annat. Jag vet inte vad den här arten heter. jag kallar den diskborstblomma för det är så blomman ser ut. Jag har haft den i flera år och delat på den när den vuxit. Just nu är det flera exemplar som blommar med sina ljusa diskborstar.


Varje gång diskborstarna blommar tänker jag på att det är lätt att missbedöma människor man möter. Vi tror att de är på ett visst sätt, men när man tar sig tid att prata med dem visar det sig att de är helt annorlunda. Det kan bli både positiva och negativa aha-upplevelser. Den vi trodde var tuff och självsäker visar sig vara både blyg och otrygg, medan den tysta och blyga kan vara fantastiskt duktig t ex på att sjunga och framträda. Det kanske bara är i vissa situationer vi är på ett visst sätt. I andra situationer visar vi andra sidor. Alla människor har många sidor och är värda att lära känna. Även de tråkiga, de gnälliga och de besvärliga har sina ljusa och vackra sidor. Det får mig att tänka på en av föreläsningar på IT-mässan. "Här inne är jag vacker" var titeln. Det är ett citat av en tjej som i datorspelens virtuella värld kunde vara det hon ite såg hos sig själv i den verkliga världen. Vi har väl alla behov av att bli sedda som vackra och duktiga, men vi är dåliga på att se varandra. Vi har ofta fullt upp med att se oss själva.


Jag önskar att jag var bättre på att se andra människor och deras behov. Min stora förebild här är Jesus som alltid såg de små människorna och deras behov ibland innan de själva visste vad de ville. När vi säger att Gud ser dig, kan det uppfattas på olika sätt. En del uppfattar det negativt. Gud blir någon som utövar kontroll och avslöjar alla våra fel och brister. Andra ser det som något positivt och tryggt. Gud ser mig och mina behov. Han vill hjälpa mig att förverkliga mina drömmar. Han ser inte bara vad jag är utan också vad jag kan bli. Det är det som är så befriande.
Foto: Inga M Johansson, Is på dammen, Julrosor och Diskborstblomma

5 kommentarer:

  1. Jag letade efter uppdatering av din blogg. Den kommer inte upp som den gjort tidigare på min länk, vet du vad det kan bero på?. Men nu vet jag det så nu letar jag upp det själv =)

    Häftig blomma du har! En sådan hade varit rolig att ha, det är roligt med lite annorlunda blommor ibland. Jag har ju julrosor själv, och de har börjat blomma nu =)

    Håller med dig om att jag hade velat se andra människors behov...tänk vad man kunde hjälpt till på ett annat sätt då... Men man får väl börja träna på sådana saker, vara mer lyhörd.

    SvaraRadera
  2. Jag har samma problem på min blogg. Uppdateringarna funkar inte alltid. Vet inte varför. Man kan ju alltid klicka på era bloggar i listan.

    SvaraRadera
  3. Men så knäppt det här blev. Du har ju skrivit massor, och jag har väntat och väntat och undrat varför du inte skrivit något efter det där med flow och fötter. Jag har missat MASSOR!
    Frågade min elev Cattis varför hon inte skrivit på sin blogg. Men det hade hon, och nu när jag går runt bland er och kollar, så är det bara uppdateringen som hängt sig.Liknelserna dina är som vanlogt slående... men nu åste jag fortsätta läsa, bakåt i tiden.

    SvaraRadera
  4. Förresten, vad bra det blev när du bytte bakgrund på bloggen. Mycket lättare att läsa. Jättesnygg layout!

    SvaraRadera
  5. Man måste förnya sig ibland. Har tänkt ändra lite då och då, kanske efter årstid.

    SvaraRadera