lördag 16 januari 2010

Lördagsgodis


Lördag - då kan man sova lite längre, ta det lite lugnare och äta lite godare. En skål med lördagsgodis är inte heller fel. Däremot verkar TV-programmet inte innehålla några godbitar. Jag tittar mindre och mindre på TV. Det är inte mycket som tilltalar mig av nöjesutbudet. I stället har jag ikväll äntligen tagit mig tid att titta på första delen av filmen om Maria Montessori.

Som montessorilärare får man ju inte missa ett sådant program, men det gjorde jag när det sändes. Det är tur att svtplay finns. Jag har suttit som klistrad vid datorn och blev inte så lite irriterad när den nu på slutet måste buffra hela tiden. Filmen var verkligen bra. Den visade hur det var för Maria Montessori att studera till läkare som första kvinnliga läkarstudent. Hon måste ha varit en oerhört stark människa som kunde klara av att fortsätta trots det motstånd hon hela tiden mötte. Dessutom fick hon barn utan att vara gift och barnets far överger henne. Första delen slutar med en cliffhanger. Barnet finns inte längre kvar hos familjen som tog hand om honom. Hon har fått stor framgång genom att de efterblivna barnen som hon undervisat klarat småskoleexamen bättre än de vanliga barnen. Men på det personliga planet möter hon hela tiden motstånd och besvikelser. Även om jag kan fortsättningen på hennes historia, måste jag se andra delen så fort jag kan.


Dagens skylt hämtar jag från avfarten in mot Värnamo. Den stora blå och silverfärgade skylten står där och delar upp trafiken åt två håll, de som ska fortsätta rakt fram västerut och de som ska in mot stan. Vi vek mot stan vid det här tillfället. Ibland måste vi köra av från den stora vägen även på livets väg. Om vi ska nå målen måste vi ibland vika av från den väg vi varit på och hitta andra vägar. Vi kommer till vägskäl i livet där det gäller att välja rätt väg. Vi ser inte alltid klart vilken väg som är den bästa, men efteråt kan vi se vart den förde oss. Det är svårare att veta var vi hade hamnat om vi inte valt som vi gjorde. Det är inte alltid lätt att gå sin egen väg. Många vill påverka oss och det
finns mycket som drar åt olika håll. Men ibland måste vi välja. Efteråt kan man ibland ångra sitt val,
men jag tycker för det mesta att är det ingen idé att gräma sig över ett felval. Det är bättre att försöka göra det bästa av det som blev. Annars måste man göra ett omval och kanske börja om igen. Så är det för oss alla.

Maria Montessoris liv kunde sett helt annorlunda ut om hon inte gjort de val hon gjorde. Dessutom påverkade hennes val oerhört många andra. Till och med mitt liv hade sett annorlunda ut. Då hade jag aldrig kunnat läsa till montessorilärare och jobbat som det i över 15 år. Vilken tur att hon valde som hon gjorde.

Före och efter

Godisskålen är snart tom. Det finns andra som också haft godisstund här utanför mitt fönster. Vid ingången har jag en stor kruka med växter. Tidigare i höst blommade julrosen så fint i krukan. Sedan kom rådjuren och smaskade i sig det som syntes ovanför jorden. Nu ser man bara några avkapade stjälkar. De kanske gillade julrosor. I vilket fall som helst behövde de säkert maten. De har nog svårt att hitta mat nu med all snö som täcker marken. Jag såg att grannen hade kört en vända med snöplogen ute på en av åkrarna vi gick förbi innan idag. Det var förmodligen för att ge rådjuren en chans att hitta mat.

Naturen kan vara hård mot dem som lever här. På Haiti var den också hård mot alla dem som mist sina hem och kanske även sitt liv. Vi ser de fruktansvärda bilderna därifrån och inser hur bra vi har det trots att vi fryser helas tiden. Vi tänker på dem och skickar pengar till hjälporganisationerna som ska undsätta dem och hoppas att det ska lindra något av nöden.

3 kommentarer:

  1. Jag har inte heller sett filmen om Montessori, men kommer att göra det.
    Så sant det du skriver om att följa vägen eller vika av. Så har jag tänkt i många år, att livet är som en väg. Man följer en viss sträcka sedan kommer det ett hinder, av någon anledning, och färdvägen ändras.

    Godisskålen är slut här också...men festen blev lyckad.

    Hoppas att ni får en härlig dag hos din mamma i morgon.

    SvaraRadera
  2. Jag har levt i en godisskål mellan torsdag morgon och lördag kväll. London är rena frosseriet alla kategorier. Bett, skolbesök,promenad i san, shopping, alla nya bekantskaper .... Det var väl använda EU-pengar.
    Det där med livsvägen tror jag är ganska slumpmässigt. Visst äljer man vissa väga, men en del krokar går man slumpmässigt in på och hamnar lite vid sidan om, kan vara bra, kan vara sämre. EUarbetet hamnade jag ju i helt slumpmässigt. Det var en stig som var lite smal och krokig den första biten, men nu har vägen fört mig till ett helt annat landskap med helt andra möjligheter än jag tidigare kunnat förstå.

    Förresten, vilken skola är det som jobbar med Espresso. Kunde vara intressant med kontakt.

    SvaraRadera
  3. Hånger skola har Liber Espresso. Kolla med Jeannette, som jobbar där, om du vill veta mer.

    SvaraRadera