tisdag 26 januari 2010

Timme till förfogande



När jag var i stan sist och gick tvärsöver parkeringen, fastnade mina ögon på en registreringsskylt på en av bilarna. Bokstäverna fick mig att haja till. Raskt scannade hjärnan i nostalgiarkivet och hittade en förkortning med samma tre bokstäver, TTF.

Förkortningar kommer och går, så ock i skolans värld. Det som ligger bakom förkortningen kommer också och går. Ständigt nya direktiv, nya arbetsuppgifter, nya mål, nya elever. Det är väl bara vi som var med förr som kommer ihåg vad TTF stod för. Timme till förfogande. Hur ofta har man det nu?

En timme då och då att förfoga över själv är många gånger bara en dröm. Den här veckan har mina dagar gått i ett. Det blir så när kollegor är hemma med sjukt barn. Helt rätt, vinterkräksjukan vill vi inte ha. Men man får kasta om sina planer. Vissa planerade lektioner utgår och andra oplanerade tar vid. Måndagar har jag i vanliga fall många lektioner och få andningspauser utöver min lagstadgade rast på 30 minuter. Det brukar dock finnas någon tiominutare för ställtid när man går från den ena klassen till den andra. Det kunde man glömma. Eftermiddagens lektioner flöt ihop till drygt tre timmar på raken. Ja, inte för eleverna. När ena gruppen gick på rast, gick jag över till nästa klassrum och nästa grupp. På kvällen var det bara att åka tillbaka till skolan för föräldramöte i två klasser. Likadant idag, ingen ställtid, lektion på lektion. Skönt att vi ställde in arbetslagsmötet p g a  att många var borta. Det räckte med en kort lärarkonferens som jag avvek ifrån för ett utvecklingssamtal med upprättande av nytt åtgärdsprogram. Och imorgon är det nya lektioner, cleverboardutbildning och nya föräldramöten. Hela veckan är fulltecknad.

En timme till förfogande - vad gör vi då? Tar en fika? Går en promenad? Läser tidningen? En bok? Det finns mycket som man kan göra om man har en timme till förfogande. Men oftast fattas orken, när man någon gång råkar få en timme över. Man orkar inte ta sig för något och en timme går fort förbi. När schemat är ansträngt, får man ta vara på de små stunderna. De där många timmarna utan inplanerade aktiviteter får vi aldrig se röken av. Det är de små ögonblicken, rätt tillvaratagna, som håller oss flytande.

Till förfogande för vem? Vem äger min tid? Under dagarna är det arbetsgivaren som disponerar 35 timmar av min tid. Sen disponerar jag ju ytterligare 10,5 timmar för arbetet. Vem äger resten av min tid? Familjen som vill se mig, kyrkan där jag är engagerad, vännerna som jag vill träffa, hunden som vill ut och gå. Ibland är det många som rycker och sliter i mig. Jag disponerar inte min tid så fritt som jag vill. Men det är ändå jag som accepterar omgivningens krav. Det är mitt val.

Använder jag min tid till det som jag tycker är viktigt? Vad är det jag prioriterar? Ibland är det nyttigt att sätta sig ner och fundera på de frågorna, eller ta en promenad och göra detsamma. Man tänker bra när man går. Då och då behöver man stanna upp och reflektera, prioritera om och ta ut en ny kurs.

Som kristen har jag valt att stå till Guds förfogande. Det betyder att han vill ha inflytande över hur jag använder min tid, inte bara en timme varje söndag utan hela tiden. Till helgen har vi årsmöte i församlingen. Inför det brukar jag fråga mig själv: Är jag på rätt plats i församlingen? Gör jag rätt saker? Ska jag fortsätta med de uppgifter jag har eller byta till nya uppgifter? Frågorna blir till en bön med Psaltarens ord: "Herre, lär mig dina vägar, visa mig dina stigar." (Ps 25:4) Jag upplever ofta att Gud då visar vad han vill att jag ska göra genom bekräftelse från andra människor eller en frid inombords. Sen kan jag lugnt utföra de uppgifter jag fått.

3 kommentarer:

  1. Jag ser också alltid bokstäverna på nummerplåtarna och kommer alltid på ord eller förkortningar. ;)

    Det där du skriver om Tid Till Förfogande ger många tankar.
    Jag är just nu väldigt dålig på att använda sådan tid på ett bra sätt. Hoppas och önskar att jag ska lära mig att använda den tid vi får på bättre sätt än vad jag lyckas med just nu.
    Stor tack för dina rader.

    SvaraRadera
  2. Ttf hade jag glömt! Men var det inte så att hela klassen hade en timme till förfogande. Ibland får man helt enkelt ta en Ttf med sina elever. Man behöver ju PRATA ibland. Tröttande att inte få någon tid till förfogande ... och det där med trettio minuters rast, det kan man inte alls vara säkerr på att få. Just nu fick jag en kvart över..... men ska "ge" igen den genom att vara med på gympa ... som egentligen inte är min.... så kan det va.... skönt attt känna sig nästan pigg idag igen.

    SvaraRadera
  3. Jag försökte vara med i den klubb som hade koll på siffrorna på bilarna de såg...men eftersom jag alltid tittar på bokstäverna först, så hann ja inte med alla numren. Så jag la av med det! Men bokstäverna sätter sig så bra i mitt huvud. Man kan få till de mest fantastiska betydelser av dessa tre bokstäver.

    Så sant det du skriver om tid till förfogande, jag har en sådan tid just nu. Jag förfogar över min tid och enbart den. Skönt att göra det en stund och varav ned.

    SvaraRadera