Tuffa kämpar

Morgondaggen avslöjar skogens hemliga agenter

Spindelns nät

 Det blev en solig morgon när väl morgondimman försvunnit. Jag sov inte så bra i natt. Efter träningspasset igår kväll värkte handleden. Jag tog väl i lite väl mycket. Därför hoppade jag över morgonens träningspass. Sakta men säkert blir jag rörligare även om det är långt kvar.

Uppvärmning

 Desto rörligare var våra elever idag. Vartannat år brukar vi genomföra en dag med triathlon. Hela skolan är med och kämpar. Det börjar med uppvärmning då alla ger järnet. Några gamla elever som nu går i nian ledde uppvärmningspasset till häftig musik.

Fullt ös

 Sedan börjar de olika grenarna. De yngre barnen har sina pass med löpning, vattenlek och fri lek. Men alla fyror, femmor och sexor deltar i de tre grenarna: cykling, löpning och simning som i ett riktigt triathlon. Man tävlar inte mot varandra utan bara mot sig själv. Var och en har i förväg fått välja vilken nivå man vill lägga sig på. Det finns fyra nivåer att välja på. Om man inte vill delta i alla grenarna, kan man välja att göra en längre promenad, men i år var det ingen som valde detta alternativ. Det var bara två som var skadade. De hjälpte till med tidtagning och gick en liten runda.

Första grenen. Cykling

Rannäsarundan i fullt fart

Glada cyklister i skogen

Första delen var cykling. Här cyklade alla samma runda, Rannäsarundan på  ca 6 km. Det klarade de snabbaste på 7 minuter.  Min uppgift idag var att stå ute i skogen vid en korsning och visa alla rätt väg. Det var en behaglig uppgift. Alla 75 cyklisterna passerade ganska snabbt. Det var bara två som klagade, men med lite peptalk kunde de fortsätta och genomföra första grenen. En tjej ramlade och skrapade up ena handen, armbågen och knät, men hon bet ihop och fortsatte i alla fall. Jag tog bilen tillbaka till skolan för lite fika i personalrummet.

Nästa gren: Löpning

Fullt ös i skogen igen

 Nästa del var löpningen. Här kunde eleverna välja olika sträckor. Värstingrundan bestod av samma sträcka som de cyklat plus lilla elljusspåret vid Hanahöj totalt ca 8 km. Den som var snabbast gick i mål efter 50 min 50 sek. Grupp 2 sprang också Rannäsarundan men inte elljusspåret. Grupp 3 och 4 sprang stora respektive lilla elljusspåret.  Alla bet ihop och kämpade för att klara det mål man satt upp för sig själv. Det var kul att se hur de verkligen gick in för att klara sitt mål även om de var trötta, hade håll eller andra krämpor.

Gott med mat när man kämpat

 Efter två tuffa pass var det gott med mat. Vi fick soppa och mackor i matsalen. Sedan kunde de pusta en liten stund och ladda för sista grenen, som var simningen.

Tredje grenen: Simning

Längd efter längd avverkades

Fullt i Forshedabadet

 Vi har en stor fördel i Forsheda som har Forshedabadet. Nu stänger det för säsongen, men vi kan utnyttja bassängerna några veckor på hösten och några på våren. Vi fyllde stora bassängen idag med alla elever som simmade sina olika längder. Värstingarna simmade 40 längder = 1000 m. De andra hade valt 600 m, 400 m eller 200 m. Banorna fylldes av simmare som kämpade för att gå i mål som segrare allihopa.

Tappra kämpar blir glada medaljörer

 Segrare blev alla som genomfört det mål de satt upp för sig själva. Bara man genomfört alla ter delarna så fick man en medalj. Det var bara två som inte fick det och de ska cykla rundan en annan dag. De var på läkarbesök på morgonen och missade den delen. När de genomfört cyklingen kommer de också att få sina medaljer. En annan kille i femman var hos tandläkaren på morgonen och kom inte förrän alla precis hade cyklar i mål, men han cyklade hela rundan själv medan de andra hade rast. Det var strongt gjort. Det är härligt att kunna berömma alla eleverna för det var verkligen en prestation de genomfört idag.

Hösten är här

Jag märker av att jag missat alla planeringsdagar innan eleverna började terminen. Nu får jag planera så gott jag kan på den tid som finns. Det är inte så lätt att jobba ifatt. Men jag kan inte göra mer än jag hinner och klarar av just nu. På måndag är det dags för nästa friluftsdag. Var tredje år vandrar vi på Store mosse med mellanstadiet. I år ska jag inte vandra. Jag gjorde mitt förra veckan. Min uppgift blir att köra ut maten till Lövö. Men ikväll kom jag på att jag skulle ha en lektion med sexorna imorgon om myren. Vi ska titta på film och prata om sileshår som man kan hitta ute på mossen. Sileshår finns inte så långt härifrån så jag tog bilen och åkte dit för att gräva upp en liten planta att visa eleverna. Det var inte så svårt.

När jag ändå var där tänkte jag kolla om jag kunde hitta geocachen som finns vid det stället. Jag har varit där en gång förut och letat men inte hittat den. Det var så jag kom på det här stället med sileshår. Det såg mörkt ut på himlen och när jag gick till bilen kom regnet. Men söderut dit jag skulle såg det ljusare ut. Regnet kom inte dit förrän jag grävt upp plantan, men någon cache hittade jag inte nu heller. Det är något lurt med koordinaterna för de visar mig bara flera meter ut i dammen som finns där. Ingen ledtråd finns heller. Någon gång ska jag väl lyckas. Jag får väl be om en hint.

När jag ändå var ute tog jag rundan om Åreved och kollade efter ytterligare en cache. Den har verkat lite lurig så jag har sparat den. platsen var inte svår att hitta men däremot cachen. Trots att den senaste loggaren skrivit att den var fullt synlig kunde jag inte hitta den. När regnet tilltog i styrka, gav jag upp. Det var lite svårt med satellitmottagningen ikväll. Det kanske berodde på de grå tjocka molnen som täckte himlen.

Hösten är i alla fall här nu. Vi är inne i september, den första höstmånaden. När jag kom fram till fältet med sileshår, flög ett stort fågelsträck över mig på väg söderut. Jag hörde deras trumpetande långt innan jag fick syn på dem. Då är det definitivt höst.