Vi var (nästan) där

Lördagen var nog dagen då vi höll oss i utkanten av händelsernas centrum på flera olika sätt. Vi packade för en dagstur till Malmö och gav oss iväg strax före halv nio. Jag tog bilen och hunden intill Forsheda för att lämna dem hos Ambjörn. Sen blev jag upplockad av maken på motorcykel, när han väl hittat sina glasögon.

Vi körde den stora vägen söderut. I Markaryd fik vi ta av och köra en mindre väg. Jag trodde att maken körde av för att det är roligare att åka bredvid autostradan, men senare på kvällen förstod jag att vägen faktiskt var avstängd. Vi såg hemvärnet och brandbilar parkerade och maken kände en viss röklukt på ett ställe. Det var när vi tittade på rapport på kvällen som vi fick veta att det brann i en torvmosse vid Skånes Fagerhult. Det var ju precis där vi hade åkt förbi. Det var första händelsen som vi hamnade i närheten av.

Vid Skåneporten stannade vi för att tanka och ta en kopp kaffe och en kanelbulle på McD. Jag passade också på att leta upp den nya geocachen där, McCache. Fast jag tycker nog att den borde heta McGodis i stället. Den var närmare Gotteboet än McD. Det var inga problem att logga trots några mugglare som parkerade nästan intill.

Från Örkeljunga fortsatte vi på mindre vägar lite kors och tvärs. Det var underbart vackert i Skåne just nu. Överallt blommade det både i träden och på marken. Vi hamnade på Söderåsen. Dit vill jag gärna återvända för där var så fint. Där finns vandringsleder och jag tror det finns gott om geocacher längs dem. De kanske kan bli målet för en utflykt. Vid en rastplats satt en tjej och sålde svenska jordgubbar. De var dyra men vi köpte en liter som jag fick sitta och hålla resten av vägen.

Vi kom ner till Malmö vid halv ett ungefär och åkte raka vägen till sonens lya. Där blommade det på gården. Träden utanför hans balkong var översållade med rosa blommor. Det skulle visa sig att det blommade överallt i stan. Det är nu man märker hur många fantastiska träd det finns i städerna. Längs vägarna i Skåne såg jag blommande hägg och här nere blommade syrenen. Så det blev ingen lång tid att njuta av våren om man ska vara ledig mellan hägg och syren. Det är väl tur att Småland är lite senare än Skåne med blomningen. Då finns det chans än.

Magen kurrade lite och vi var snara att lyssna på den. Vi tog en enkel lunch på Mobilia tvärs över Stadiongatan. Det blev en grillad ciabatta för mig. Vi blev mätta och kunde ge oss ut på nya äventyr. En anledning till dagens resa var att fira att sonen äntligen var klar med sin utbildning. I torsdags fick han försvara sin uppsats vid opponeringen och det gick bra.

På restaurangen fanns en fin trappa. Maken blev förstås intresserad konstruktionen. Han ritar trappor på jobbet och ville att jag skulle fotografera av den från olika håll. Efter lunchen gick vi åt olika håll. Maken och sonen tog motorcykeln för att uträtta lite ärenden. Vi kunde ju inte åka tre på den så jag avstod gärna och gav mig hellre ut på en cahingtur till fots.

Det märktes att Europa var i Malmö den här dagen. Det var mycket folk på stan och jag hörde många olika språk talas. Överallt såg jag reklamskyltarna med fjärilen.

Jag har inte så stor koll på evenemanget men jag förstod att det var på Malmö Arena det skulle gå av stapeln. Det fanns lite avspärrningar här och där, när jag gick förbi platsen.

Vid arenan fanns en av de få cacher jag hittade. Det var en hyllningscache till Malmö FF. Det fanns tre fotbollsplaner och på en av dem pågick en match. Jag hann se att ett av lagen kom från Rosengård. Mitt intresse för bollsporten är ju inte så stort. Det var förstås vid just denna plan som gömman fanns. Jag förstod ganska snabbt var den fanns. Problemet var att en liten flicka och hennes pappa var precis bredvid. Flickan hade en fotboll som hon lekte med. Plötsligt ramlade hon och slog sig så pappan fick trösta henne en stund och jag fick låtsas intresserad av matchen. Efter ett tag gick de iväg hand i hand och jag kunde plocka fram den lilla filmburken.

Det är många filmburkar med magnet i stan. Malmö är egentligen ingen cacharvänlig stad, tycker jag. Jag har varit här ett antal gånger och oftast blir jag besviken. Antingen är gömmorna tråkiga eller så hittar jag dem inte. Det kan bero på för mycket mugglare eller på att de är knepiga. Det är nog bara en enda gömma som jag har gett favvopoäng. Den var fint kamouflerad och gömd på ett trevligt ställe. Jag märkte att många hade terräng 2 och det innebar att de satt högt, ca 2,5 m, och då når inte jag dem utan stege. Den hade jag inte med mig. Jag fortsatte min promenad förbi arenan och runt Pildammsparken. Jag passerade nog tio gömmor, men jag försökte inte ens hitta hälften av dem. Ett av de sista försöken gjorde jag på en Petroleum Tango-cache. De brukar vara ganska enkla, men macken hade nog flyttat. På platsen fanns nu en restaurang med uteservering så det satt folk precis bredvid där jag nollade. Inga lycka här heller. Jag fick nöja mig med en trevlig motionsrunda och en del fina bilder.

Det var många olika aktiviteter på gång i parkerna. På ett ställe såg jag ett gäng som jag trodde lirade boll. När jag kom närmare upptäckte jag att de hade dragkamp. Det såg kul ut.

En dam på cykel stannade också till och kollade. Vi pratade lite och hon sa att här finns visst nåt för alla att göra. Det kan nog stämma.

En av de gömmor jag fick avstå från fanns vid den ljusblå bänken. Det var alldeles lugnt och tomt, när jag anlände och började leta. Men sen började folk strömma till. Grupp efter grupp passerade så jag fick avbryta letandet. Till slut fick jag ge upp. När jag fortsatte min promenad, såg jag varifrån de kom. En hel rad med bussar stod parkerade längs gatan. Det var säkert folk som skulle se Eurovision Song Contest på kvällen. En del av dem hade namnskyltar på sig och pratade alla möjliga olika språk med varandra.

Så jag fortsatte till Pildammsparken och kom till Tallriken. Det var svalt och skönt under de stora trädens kronor. Ute i solen var det stekande varmt. Solen brände nog bra.

På Tallrikens gröna matta låg folk och solade medan andra grillade eller fikade. Några ägnade sig åt mer sportsliga aktiviteter medan andra bara slappade i solen.

Under träden hittade jag ett gäng som förberedde sig på att klättra upp till trädkronorna. Som sagt, det finns aktiviteter för alla sorter.

Nere vid pildammarna fanns det gott om fåglar. Det brukar vara ganska smutsigt där de håller till, men mitt bland alla fåglar satt en man och mediterade.

Fåglarna verkade inte bry sig om honom. De fortsatte att putsa fjädrarna. De är väl vana vid människor. När man går förbi, brukar de bara flytta lite på sig. De är egentligen inte rädda bara håller sig undan.

Ungfåglarna hade samlats i en stor flock. De är precis som med oss människor. Ungdomarna samlas gärna i grupp. Jag såg många grupper med ungdomar på olika håll när jag gick genom staden.

Det grönskade och blommade i parken som är en riktig oas i den stora staden. Malmö visade sig från sin bästa sida. Det var väl bra eftersom jag senare hörde att ca 100 000 besökare kommit dit p g a ESC. Vårt intresse är inte så stort. Men jag såg bussar även från våra hemtrakter. Så det finns andra som gärna är med på plats.

Kastanjerna blommade för fullt. Bussen som passerade hade ESC-loggan och hörde nog till arrangemanget. Jag närmade mig slutet på rundan och tänkte bara försöka hitta en gömma i närheten av sonens lägenhet. På andra sidan Trelleborgsvägen finns ett vandrarhem med en cache utanför. Jag har längre tänkt logga den, men det har inte blivit av vid de tidigare besöken. Nu gick jag dit på vägen tillbaka. På långt håll anade jag var den fanns och kunde t o m gissa rätt på hur den skulle se ut. För en gångs skull var det inte en filmburk men det hade jag förstått av tidigare loggar. Det var ändå lätt för sådan gömmor har jag tagit ganska många nu.

Tillbaka hos sonen och återförenade med de andra diskuterade vi hur vi skulle fira kvällen. Vi funderade på någon restaurang, men till slut kom sonen med det bästa förslaget. Hela kvarteret där han bor bestårav två bostadstättsföreningar och mellan alla husen finns en stor gräsmatta. Där finns också flera grillplatser iordningsställda. Grillkol med mera hade han kvar sedan en grillkväll med polarna för ett tag sedan. Vi behövde bara fixa maten och därför gick vi till ICA på Mobilia för att proviantera. I drickakylen stod "sonen" inklämd mellan några "tjejer". Vi fann vad vi sökte och återvände till lägenheten.

Det blev en grekisk sallad, tzatziki, chips och grillskivor. Maken bakade vitlöksbröd i ugnen och fixade salladen medan sonen tände grillen. Vi bar ut alla saker till grillplatsen. Det var inga andra där. De kanske satt hemma och laddade upp framför TV:en.

Det var skönt att sitta därute även om det blåste lite och solens värme hade avtagit. Vi hittade ett bord i soeln och snart var maten klar att avnjutas. På andra sidan gräsmattan satt ett annat gäng. Annars var det lugnt i området. Vi hörde helikoptern ovanför och tänkte att den hör nog till säkerhetsarrangemangen kring ESC som nu räknade ner till starten.

På gräsmattan skuttade kaninerna. De brukar komma fram i skymning och gryning. Till slut var det dags att lämna sonen och vända norrut igen. Vi bar in prylarna igen och började klä på oss för motorcykelfärden hemåt. Det skulle nog bli lite kyligare innan vi var hemma. Medan vi höll på med detta började ESC på TV och vi hann se första bidraget innan vi åkte. Vi kan väl säga att vi varit (nästan) där.

När vi rullade iväg märkte maken att det inte fanns någon frambroms på motorcykeln. Den tog inte alls trots att bromsvätskan fanns kvar. Först undrade vi om någon saboterat hojen medan stod på parkeringen. Senare under färden började den ta lite längst in så det kanske var luftbubblor i systemet. Lite läskigt är det trots allt. Den andra bromsen funkade tack och lov. Dessutom har maken 40 års erfarenhet av att köra motorcykel så jag litar helt på honom. Vi tog det trots allt lite lugnt på vägen hem. Det blev ett par stopp för att sträcka på benen. Det blev också allt kyligare och sista biten frös jag lite grand. Det var skönt att svänga in i Forsheda vid halv ett för då var vi snart hemma.

Jag hoppade av för att hämta hunden och bilen. Alla var glada att komma hem igen. Det kan vara kul att vara i händelsernas centrum ibland även om vi bara varit nästan där. Förutom ESC och mossbranden var vi nästan vid en annan händelse som slogs upp i nyheterna. Vi passerade inte långt från rånet i guldsmedsbutiken i Ängelhom. Vi kanske mötte rånarna på någon av vägarna, vem vet. Det känns bäst att inte veta.

Nu är vi i alla fall tillbaka där det mesta händer i våra liv, men idag händer inte så mycket. Jag hade tänkt gå på gudstjänsten, men eftersom det blev sent orkade jag inte riktigt. Det har inte blivit någon hundrunda heller för det har regnat rätt mycket. Förhoppningsvis lättar det framåt kvällen. Då kanske det kan hända något här också.