Söndag i sovember

Det finns en viss risk att alla inlägg den här månaden blir gråtrista och lite negativa. November måste vara årets gråaste och mest energidränerande månad. Så känns det verkligen för mig just nu. Jag har tappat orken och känt mig så trött. Det kanske inte är så konstigt med alla viruspåhopp. Det hostas och snörvlas runt omkring och då blir jag också angripen. Jag har haft lite feber och väldigt ont i bihålorna den här veckan. I torsdags orkade jag inte gå till jobbet. Den mesta tiden av dygnet har jag nog sovit bort. Så jag tror jag byter namn på november till sovember.

Igår orkade jag i alla fall ut en lite längre runda med hunden. Trots att det småduggade och blåste lite, gick vi skogsrundan och njöt av den friska skogsluften och den ljumma temperaturen. Takko skuttade glatt omkring och nosade överallt. Det är hundägarna och jägarna som verkar vara ute och röra på sig även i det här gråvädret.

För mig blev söndagen en vilodag. Maken fick åka till gudstjänsten själv och även till eftermiddagens styrelsemöte. Jag stannade hemma för att samla kraft inför morgondagens arbete. Det blev lite TV-tittande och stickande i soffan också. Så nu känner jag mig ganska redo att återgå till verksamheten även om jag fortfarande är lite småkrasslig och trött.

Nu går veckorna och dagarna i rasande fart. Vi börjar öva till Lucia med sexorna och förskoleklassen. Vi planerar adventssamling, julpyssel och skolavslutning. I kyrkan är det körövning inför julkonserten och aktiviteter på julskyltningen. Men hemma händer inte så mycket. Iår ska jag ta det väldigt lugnt med allt. Jag köpte några vita hyacinter och planterade dem i en hjärtformad zinkkruka med en vit höstglöd. Lite mossa från stenarna på kullen och så var höstmyset fixat.