Picasso på Louisiana

För ett bra tag sedan bestämde vi att vi någon gång under våren skulle åka till Helsingör och Louisiana. Vi har inte varit på Luisiana, bara åkt förbi när vi åkt strandvejen med mc. Idag blev det av. Vi tog svärfar med oss och åkte. Min svärfar är 87 år gammal men pigg för sin ålder. Han gillar att gå på konstutställningar men inte att vara borta över natten. Så det fick bli en dagstur. meningen var att båda pojkarna skulle mött upp i Helsingborg, men den yngste sonen hade två labrapporter att skriva och en dugga på måndag så han lämnade återbud. Äldste sonen tog tåget upp från Malmö. Vi möttes i Helsingborg där vi fikade medhavda bullar på parkeringen innan vi tog Sundsbussen över sundet.

 Eftersom vi lämnade bilen i Sverige fick vi åka buss i Danmark. Det innebar en del väntetider, men det gjorde inte så mycket. Vi hade avsatt dagen för denna utflykt. Dessutom fanns det en del att titta på i Helsingör. Folk t ex eller alla blommor på torget. Man blir så glad av alla blommorna och deras färgprakt.

 Våren hade kommit lite längre i Skåne och Danmark än här hemma i Småland. Gräset började skifta i grönt. Efter en stunds väntan kunde vi kliva på bussen till Louisiana. När vi kom fram började vi med att titta på Picasso-utställningen. Man blir imponerad av en del av hans verk. Det är inte alla som tilltalar mig och jag kan förstå att det fanns de som inte gillade honom. Men det finns också många intressanta tavlor. man kanske inte kan säga vackra om alla, men intressanta. Temat var Fred och frihet och utställningen berättade en hel del om Picassos engagemang för fred. Han påverkades av flera väpnade konflikter i världen och målade tavlor med motiv inspirerade av döden och krigen. Själv blir jag mer imponerad av hans enkla teckningar framför allt av duvorna. Med en enkel pennlinje skapar han en perfekt duva. jag tycker väl bättre om fredsmotivet duvan än om skallar från getter och andra döda djur.

 Hungrig blir man av att traska runt bland konsten. Vi besökte därför caféet och åt ett smörrebröd. Sonen och jag tog ett med kycklingsallad och de andra tog rostbiffsvarianten. Båda var riktigt goda. Danskarna vet hur man gör en god macka. Vi satt i uterummet, men många satt också utomhus. Det var mycket folk där, både danskar, svenskar och andra nationaliteter.

 Det finns många statyer att titta på även ute i parken mellan husen. Den här figuren har Joan Miro skapat. Vi tog en runda i parken innan vi gick igenom resten av utställningarna. Här stannade vi inte så länge men vi hann se många moderna konstnärersverk bl a Andy Warhols bild av Mao.

 Bussarna tillbaka till Helsingör gick inte så ofta, bara en gång i timmen. Så vi fick vänta nästan trekvart på återfärden. På andra sidan vägen fick jag syn på vitsipporna. Hemma har de inte kommit än och det lär nog dröja ett tag till. Först ska blåsipporna blomma och de har precis börjat.

 Ganska trötta satte vi oss i terminalen och väntade på båten tillbaka till Sverige. Det tar bara 20 minuter över sundet. Man ser ju lätt över till andra sidan. Hemma i Sverige igen skildes vi åt. Sonen tog tåget tillbaka ner till Malmö och vi klev in i bilen och åkte mot Småland.

Det var en trevlig dagsutflykt som vi var mycket nöjda med att den blev av. Vi körde hem svärfar och hämtade upp hunden som varit hemma hos en kompis i Forsheda. Lagom till Körslaget kunde vi slå oss ner i soffan och lägga upp de värkande fötterna.

Nästa helg blir det mer konst. Då invigs Vandalorum i Värnamo. På lördag inviger direktören för Louisiana Poul Erik Töjner vår motsvarighet. Det är långt kvar till samma omfattning som Louisiana, men det ska bli spännande och se vad det blir av Vandalorum. Som medlem i Vandalorumsvänner har jag fått en inbjudan till förhandsvisningen på fredag. Efterföljande festligheter stod något om också i inbjudan. Rapport kommer.