Vårens mysterier

Takko spanar in vårtecknen

 Vilket väder våren visar! Inte undra på att hunden ville ut hela tiden. Maken skjutsade sonen till stationen. Under tiden passade vi på att gå vår vanliga skogsrunda. Det dröjde innan maken var tillbaka. SJ förnekar sig inte. Bussen som sonen skulle ta från Värnamo station kl 12.00 kom inte. De var där redan 20 minuter före utsatt tid. De väntade och väntade. Till slut fick de veta att bussen hade passerat Värnamo före kl 12.  Det blev till att boka om och ta en annan buss. Det blev fler byten och fler städer att besöka. Han fick åka en liten omväg över Hässleholm.

Inga tranor än

Jag hade vissa planer på att städa i trädgården idag, men så blev det inte. Det blev lite städat inomhus i alla fall. Vi gick en liten inspektionsrunda i trädgården och på kullen. Vårlökarna hade inte slagit ut än, men jag hittade några små nässlor. Inte tillräckligt många för en soppa, men det kommer nog snart fler.

 Nu blommar krokusarna i drivor. En del av dem har spridit sig ut i gräsmattan och under buskarna. Jag gillar de mörka blålila med sina gula pistiller och ståndarknappar men de vita och gula lyser mer.

Trollhasseln utanför dörren har stora långa hängen på de knotiga slingrande grenarna. Den vilda hasseln har också hängen.  

 Men mina favoriter just nu är blåsipporna. De har slagit ut på många ställen på kullen. De förökar sig och sprider sig mer och mer för varje år verkar det som. Det är väl myrorna som hjälper till. De bestånden som finns under träden på östra sidan av kullen har inte kommit än men de brukar vara lite senare än de på södra sidan.

 Solen lockar både blommor och människor att öppna upp sig. Igår såg jag att grannen plockade fram grillen när jag körde förbi. Vi har ju vår permanenta grillplats, men än har vi inte börjat grillsäsongen hos oss. Det blev tagliatelle med krämig renskavspanna till oss.

 Makens favoritblomma är vitsippan. Jag spanade efter den överallt, men den brukar inte vara så tidig här. Plötsligt fick jag syn på några vita små solar på slänten framför några stora stenar. Där hade de det varmt och gott. De fick följa med in i stugan för att glädja maken när han kom hem.

Igår kväll började jag lösa några mysteriecacher. Det kan vara kul när det inte finns något roligt på TV. En av dem hade jag tittat på tidigare och inte fattat ett dugg av. Nu gick det som en dans och plötsligt hade jag lösningen framför mig. Det var en riktigt skön känsla att få fram koordinaterna till gömman. Särskilt som det var en med svårighetsgraden 5. Någon gång framöver ska jag åka dit och logga den. Av bara farten har jag löst några till idag. Mysteriecacher kan se väldigt olika ut. En del är enkla, andra otroligt svåra. En av dem jag löste bestod av ett sudoku. För att lösa andra mysterier behöver man specialkunskaper inom olika områden som litteratur eller datorer. Geocaching handlar inte bara om att leta efter en burk. Det finns så mycket mer. Vi får väl se om det blir en liten tur imorgon upp till Hills of Hepatica, blåsippsbackarna. Där borde vara vackert nu. Men först blir det gudstjänst i missionskyrkan som jag ska vara mötesledare på.