lördag 19 december 2015

Ett gott dagsverke


Nu är det kväll igen efter ett gott dagsverke. Den här dagen hade jag vikt åt julbaket. Maken och sonen hjälpte till med middag och lite annat. Men sen satte jag igång att baka.


Burkarna med ingredienser, som fanns i recepten, plockades fram på bakbordet. De båda silverfärgade burkarna är nyare, men den bruna Ögonkakaoburken är en gammal femtiotalare, som min mamma hade och som jag fått överta.


Först satte jag till en saffransdeg. Medan den jäste kunde jag ägna mig åt andra recept. Det finns två sorters kakor som vi alltid brukar ha till julaftonens förmiddagsfika. Mandelkvarnen fick mala flitigt både mandel och hasselnötter.


Nötkakor är den ena sorten som är ett måste på kakfatet. De brukar gå åt i ett nafs. Det blev ingen provsmakning idag. Alla julnötkakorna räknades och hamnade sedan i en burk som tejpades igen och sattes in i skafferiet. Det finns kakmonster i huset så det gäller att skydda sina alster.


Saffransbröden blev också fina. Det var andra satsen i år. Den första bakar jag alltid till Första Advent. Den brukar ta slut kring Tredje Advent I år försvann bröden snabbt utan att jag åt så många skivor. Förstår inte vart de tog vägen. Det kanske var då när maken var hemma i magsjuka.


Den andra måstekakan är en drömtårta. Den går snabbt att grädda mellan de andra sorterna. När den svalnat lite är det dags att bre ut smörkrämen och rulla ihop den. Nu vilar den i frysen och väntar på att det ska bli jul. Inte ens en kantbit har vi smakat på. Ibland brukar jag vara snäll och trimma kanterna innan jag fryser in den, men inte i år.


Förr bakade jag pepparkakor på eget recept. Jag har två ärvda recept, ett från mamma och ett från mormor. De är goda, men i år köpte jag färdigblandad pepparkaksdeg. Ibland har vi bara haft köpta pepparkakor, men hembakta är godare.


Jag kavlade ut degen och sporrade romber. Det blev inga pepparkaksfigurer. Romberna tänkte jag skulle bli bra som kex med lite ädelost och kanske lite rödlöksmarmelad på toppen. Vi får se vad vi hinner göra.


Senvar det dags att övergå till godistillverkningen. Idag blev det bara knäckkokning. Oftast kokar jag i en gryta på spisen, men nån gång har jag gjort i mikron. Jag tycker faktiskt inte att det sparar varken disk eller tid eller jobb. Det var rätt smidigt att mikra i tupperwarekannan men det tog en stund. En del säger att man kan hälla smeten i formarna, men det tycker inte jag funkar. Det blir antingen för lite eller alldeles för mycket som kommer ur pipen. Jag använde två skedar som jag brukar göra.


Jag måste få klaga lite på knäckformarna. Jag tycker de blir sämre och sämre för varje år. De är dåligt veckade och pappret blir tunnare och tunnare. Annat var det förr. Jag har väl över 50 års erfarenhet av knäcktillverkning att falla tillbaka på. Man får vara lite stadig på handen och ha lite tålamod samtigit som man inte får jobba för långsamt. Då hinner smeten stelna och bli hård. Årets knäck blev faktiskt riktigt bra.

Den andre sonen skulle kommit hem idag, men kompisen som han åker med var inte klar att åka förrän imorgon. Maken och den förste sonen får hämta honom i stan när det blir dags. Imorgon är jag inte hemma. Då ska jag ut på äventyr. Mer om det senare.

2 kommentarer:

  1. MUms! Saknar möjligheten att baka nötkakor.... i in värld så finns det alldeles för många allergier. Köpte också pepparkaksdeg iår. Lättbakat och bra. Tack för idag!

    SvaraRadera
  2. Kanske tur att det inte blev så många ätna saffransbröd med tanke på resultatet?
    Ett tips från en även i det häradet av år knäckkokande frände. Om man har massan i en plasttillbringare ( har den i en teflonliknande plast) och det blir lite för hårt innan allt är i formarna, ställ in den i mikron en liten stund så är den välrinnande igen. Akta gaddarna. God Jul! psst, glöm inte kontrollräkna i kakburken.

    SvaraRadera