måndag 30 juni 2014

Mötesplatser, regn och goda vänner


Söndagen hade vi fullt program, maken och jag. Det var tur att sonen var hemma och tog hand om hunden. Det började med gudstjänst i Missionskyrkan. Jag skulle leda mötet och vi hade en gästande talare. Det kom ganska många till gudstjänsten trots att en hel del var på UV-scoutlägrets avslutning och andra var på semester. Sen blev det mingelfika innan vi åkte hem en liten runda.


Vi var bortbjudna till Anderstorp på middag. Det var min kompis Lena och hennes man Lars som bjudit in oss. Vi fick en god lax med potatis och kall örtsås. Till dessert blev det Gino med vaniljglass. Vi satt i uterummet, men vi fick flytta in när det började regna. Det smattrade så på taket att vi inte hörde vad de andra sade. Vattnet forsade på gatan utanför.


Idag var det Öppen trädgård och jag missade min grannes fina trädgårdsvisning. I gengäld fick jag uppleva ett annat ställe där det varit visning tidigare på dagen. Vi åkte med våra vänner till Björnhyltan utanför Ambjörnarp. Jag har hört talas om stället, men aldrig varit där förut.


Hönorna välkomnade oss till Björnhyltan. Här bor Peder och Lotta som odlar ekologiskt. Det var redan en hel del bilar utanför växthuset, när vi kom. Vi parkerade och gav oss ut på en liten vandring.


det fanns en kulturstig på 1,5 km som man kunde följa runt gårdens ägor. Den startade vid hönshuset.Den följde vi på de klippta grässtigarna upp på höjden ovanför gården.


Här uppifrån hade man en fin utsikt. Man såg långt härifrån. Det fanns många fina stenmurar runt gården. På andra sidan muren här uppe fanns ett gravfält med järnåldersgravar.


De andra fortsatte längs stigen, men jag klättrade över stenmuren in i skogen för att leta upp geocachen som skulle finnas vid järnåldersgraven. Den hittade jag enkelt och kunde logga snabbt för att återvända till mitt sällskap.


Längs stigen fanns intressanta informationsskyltar. De berättade både om naturen och om platsens historia. Vi läste gärna och förkovrade oss.


Sen fortsatte vi nedför slätten på andra sidan det stora fältet. Ormbunkarna växte höga och kantade stigen där vi gick. Vi hade tur med vädret. medan vi var där regnade det inte på oss.


Vid gården hade det funnits fyra torp. nu fanns det bara skyltar kvar efter dem. Gården var inte så stor, men förr behövdes det mer arbetskraft på gårdarna än vad det behövs idag.


Vandringen fortsatte genom fårhagen. Fåren tittade nyfiket på oss, när vi kom vandrande förbi dem. De såg ut att ha det bra där i hagen.


Det fanns fina grindar mellan hagarna. De var lätta att öppna och ta sig igenom, men djuren kunde inte ta sig ut. Jag önskar att det hade funnits fler sådana i våra marker så man slapp krypa under taggtråd eller klättra över stenmurar.


Vi kom ut på den smala grusvägen som ledde fram till gården. Björnhyltan ligger mitt i skogen och grusvägen som leder dit är smal och kurvig. Vi gick förbi odlingarna där vi kände igen många av växterna men inte alla. det fanns potatis, morötter, bönor, kål, lök, mangold och mycket annat.


Hästarna betade i sin hage intill den vackra stenmuren. I skogsbrynet ovanför ser man stigen och skyltarna vid den. Det var uppe i den skogen som järnåldersgraven med gömman fanns.


Nu var vi snart tillbaka vid växthuset. Där hade fler samlats för att fika innan det var dags för berättarandakt. Vi tänkte också vara med på den.



Först kikade vi in i det stora växthuset på alla plantor som de drev upp där. Tomaterna var stora. Det fanns flera olika sorters basilika och mycket annat.


I andra änden av växthuset fanns blommor i mängd. Där växte också persikor och vindruvor. Det doftade ljuvligt från liljor och andra blommor.





Vi hann inte fika innan andakten för den skulle snart börja. Så vi satte oss i de anvisade fåtöljerna. Peder och Lotta ledde oss i en psalm.


Sen var det dags för Kjell Larsson att berätta om sitt liv. Han är missionsföreståndare för Svenska Alliansmissionen. Det är det samfund som vår kyrka tillhör. Det var intressant att höra honom berätta.


I taket ovanför oss växte vinrankorna och där fanns många, många klasar med vindruvor. De var inte mogna än. I augusti och september mognar de, berättade Lotta för oss.


Efter andakten fick vi vårt fika. Vi hade med oss en liten macka, men de bjöd på kaffe och te. En hel del dröjde kvar en stund och pratade.


När vi skulle ge oss av, började det komma några regnstänk. Det var inte så mycket regn som kom medan vi befann oss i Västergötland, men  när vi kom in i Småland regnade det mer.





Vår bil stod kvar i Anderstorp. När vi kom tillbaka dit, tackade vi våra vänner för allt och gav oss av hemåt. Det var mörka moln på himlen framför oss hela tiden.


Hemma regnade det. när vi skyndade oss in från bilen. En stund senare slutade regnet, men molnen var fortfarande mörka på en del håll. Vi har nog inte sett det sista regnet för den här sommaren.

1 kommentar:

  1. Tog ju ända till i våras som jag fattade var Björnhyltan låg någonstans. Tack vare cachen då. Får åka dit och köpa färska grönsaker framåt sensommaren. Kanske läge att ta en runda på stigen då också. Ha det gott!

    SvaraRadera