Finns i sjön

Nu när temperaturen kryper allt högre för varje dag blir det inte så mycket gjort. Jag orkar inte ens blogga. Å andra sidan har jag ju inte så mycket att berätta om heller, när det inte händer så mycket. Det är oftast för varmt för att sova så jag somnar sent av ren utmattning. Det varmt redan vid frukost och sen bara stiger temperaturen. Det är bara riktigt sent på kvällen som det är skönt att vara ute och röra på sig. Både Takko och jag tar det väldigt lugnt. 

När det är varmt på land, kan det vara skönt att befinna sig i sjön. Ikväll blev det en liten tur ut till Lilla Helgasjön  strax söder om Rydaholm för att logga geocachen Finns i sjön. Den här sjön känner jag till sedan länge. Det var på badplatsen här som vi gick i simskola på sextiotalet och lärde oss simma. Det var kallt och vattnet gjorde ben och armar brunprickiga. Jag var nog ingen fena på att simma, men nån liten pokal har jag i skåpet nånstans. Simborgarmärket har jag ju klarat ett antal gånger i alla fall.

Det finns en ö så där 385 m från Sjöholmen. På den ön har Sandolf lagt ut en gömma. Det var den som var målet för dagens äventyr. Vi funderade på om vi skulle simma dit, men jag kontaktade CO och frågade om det fanns något flytetyg att låna. Det fanns en båt vid Sjöholmen men vi behövde få tag på nyckeln till den innan vi kunde ge oss ut på sjön. CO var verkligen hjälpsam och ordnade fram nyckeln åt oss. Han till och med avstod från att jaga en massa FTF:er i Moheda för att kunna hjälpa oss. På vägen plingade det till i mobilen och då såg vi att det kom elva nya gömmor i Moheda. Vi hade ingen lust att ge oss ut och jaga i värmen, men de hade förstås andra.

Jag åkte via Värnamo och plockade upp Katrin och Fredrik. Tess och Takko fick stanna hemma. Lite efter 18:00 anlände vi till Sjöholmen där CO väntade på oss. Han hade hämtat årorna och öst båten åt oss. Vi kunde bara kliva i båten och ge oss ut på böljan den blå. Katrin tog hand om årorna och rodde oss med säker hand över till ön. Det fläktade lite ute på sjön och det gav oss motvind, men det tog ändå bara tio minuter ut till ön.

Ön var inte så stor, men det fanns gott om stenar i sjön. Vi siktade på en vassrugge mellan stenarna och lyckades ta oss in till stranden. På den stora stenen till vänster om oss växte det en lite björk i en skreva. Tänk vad lite de behöver för att växa.

Jag spanade in gömman utan att behöva gå ur båten. Fredrik satt i fören så vi skickade iland honom att undersöka saken. Han kom snabbt tillbaka och då hade han redan loggat och allt var klart. Så enkelt gick det.

På den här sidan sken solen på oss, men på sjön märktes det inte så mycket hur varmt det var. Vi hoppade i båten igen och sköt ut från ön.

Katrin rodde oss tillbaka mot Sjöholmen igen. Nu hade vi ju medvind så då gick det väl ännu snabbare. Vi andra kunde bara sitta och njuta av roddturen.

Sjöholmen har jag också många minnen från. Det är ju ett sommarhem för Frikyrkan i Rydaholm. Där har jag varit på många möten och på många scoutläger. Det är en jättefin plats.

Solen glittrade på vattenytan och det fanns bara några små moln på himlen. Vi hade nog fler moln hemma än det var här. När vi närmade oss Sjöholmen. kom vi in i skuggan och då blev det genast lite svalare och skönare. Snart var vi tillbaka och kunde kliva ur båten igen.

Vi kontaktade CO som kom tillbaka och tog hand om båten. Sen satte vi oss vid borden och pratade en stund innan vi skildes åt. Fredrik hann dessutom leta upp en annan gömma som vi andra loggat. Sen körde vi bort till badplatsen. Där tog Katrin och jag ett dopp och svalkade av oss. Det var jätteskönt. Vattnet var mycket bättre än jag kom ihåg. Det blev inga bruna prickar på armarna den här gången. Lite svalare körde vi sedan tillbaka till stan där jag lämnade av de andra. Jag fortsatte hemåt efter en lyckad utflykt. När jag kom hem var jag hungrig, men det fanns som ur var lite kycklingsallad kvar sedan lunchen.

På förmiddagen var jag ute och plockade lite hallon bakom ladugården. Det gäller att passa på innan solen kommer över på den sidan. Då blir det gassigt värre. Nu var det hyfsat svalt. Det blev inte så mycket hallon den här gången men det skulle räcka till en hallonkaka.

Det blev till och med två fast jag väntade med att baka dem tills kvällen. Imorgon kan vi avnjuta dem till kaffet.