Måndagen var dagen som bara finns var fjärde år. Skottdagen kallar vi den på svenska. På engelska heter den Leap Day. Det var många geocachare som längtat efter denna dagen för då skulle de kunna fylla sin datummatris med loggar på årets alla 366 dagar. Eftersom jag loggade ett event på Skottdagen 2012 så hade jag haft chansen att fylla min matris och även gjort det 24 mars 2014. Men det är ju alltid trevligt att få en souvenir och det fick man om man deltog i ett event den här dagen.
Jag hade anmält mig till GSK-Nisses första event vid Borlången utanför Smålandsstenar. Katrin och Fredrik skulle följt med, men det visade sig att Katrin skulle jobba till kl 19 och eventet började 18.30.Det var första dagen på jobbet så då var det inte läge att ta ledigt. Jag åkte i god tid och anlände redan strax efter sex. Det fanns en bil redan på plats och det var förstås eventsarrangören som tänt marschaller och höll på att tända brasorna nere vid sjökanten.
Det var ingen som sugen på ett kvällsdopp vid den här badplatsen. Det hade varit lite svårt med tanke på att isen låg tjock och tät som ett lock.
Solen gick ner på andra sidan sjön när jag kom. Hela vägen hade jag haft den vackra kvällshimlen framför mig. Nu bleknade den allmer för varje minut. När vi stod där i mörkret med en fantastisk stjärnhimmel över oss hörde vi plötsligt ett stort brak. Det var isen som rörde på sig. Det lät nästan som åska.
Deltagare från när och fjärran började droppa in. Det var kända ansikten på allihopa men en del träffar man inte så ofta. Det är i alla fall roligt att ses och prata med varandra en stund så här på kvällskvisten.
Mårten hälsade oss välkomna och bjöd på kaffe, choklad och hembakad kaka. Jag hade korv med mig men jag var inte så hungrig. Min matlust har inte riktigt kommit tillbaka efter magsjukan. Det gör ju inte så mycket för jag har en del att ta av. En kaka och lite kaffe satt i alla fall fint.
Andra var mer sugna på lite korv till kvällsmat. Det var skönt att värma sig lite runt eldarna för det kylnade på en hel del.
I och med detta eventsbesöket fick jag den andra souveniren som utlovats. Vi blev till sist 17 deltagare och det var inte dåligt en vanlig måndagskväll i februari. Katrin, Fredrik och Zack dök upp till slut. De ringde mig och frågade om vi var kvar och det lovade vi att vara tills de kom. När de anlände hade de flesta redan avlägsnat sig. Vi var några tappra kvar.
En ny gömma släppte Mårten under kvällen. Det var inte många som noterade att den kom. Vi hade väl så trevligt samtal runt eldarna, men till slut var det några som gav sig av 50 m bort. Vi hakade på. Jagf hade ju lite svårt att ta mig fram i jobbig terräng, men jag lyckades ta mig fram och logga en FTF med eventsgänget på Borlångens badplats. Det var en trevlig gömma.
Det var mörkt i skogen och skönt att pannlampan var laddad. Jag väntade tills mina kompisar dök upp så jag fick prata med dem också. Zack skuttade glatt omkring och letade efter kvarglömda korvsnuttar. Innan vi åkte hem letade de också upp den nya gömman. Sen var det dags att åka hemåt. Det var tur att jag varit ledig på eftermiddagen så att jag kunnat vila en stund innan jag åkte. På förmiddagen hade studiedag och vi jobbade med kvalitetsarbetet. Livet går vidare och jobbet rullar på även om kroppen värker. Provtagning och läkarbesök är inbokade. Vi får hoppas på att kroppen läker och att krafterna återvänder tillsammans med solen och värmen, fåglarna och blommorna.
Lite långt att åka tyckte jag och åkte till Grimsås och tränade den gamla kroppen istället. Fick ju faktiskt en souvenir också, tack vare din rosholk. Det där med att fylla alla dagar, det kommer jag inte att göra det vet jag.... det blir väl ändå. Mårten! Jaha, det är så han heter. Bra, då vet jag! Gillar att veta riktiga namn!Ja, nu får vi verkligen hoppas att din kropp läker och att du piggnar till igen.
SvaraRadera