På djupt vatten och höga höjder

Augustidagarna kommer och går. Snart är det inte många kvar. I torsdags var jag ute efter jobbet och placerade ut några egna cacher. Nu när jobbet kallar, får man skynda sig på eftermiddagar och kvällar för det skymmer rätt så fort. Men jag hann få ut de två gömmor jag tänkt mig.

Sen skulle jag logga en egen dagens cache. Jag fortsatte resan in till stan. Fullmånen steg bakom molnen och den kändes enorm. Vägarbetena fortsätter på RV27, men nu har vi väl vant oss vid att snirkla fram mellan konerna.

Bilen fick rulla ner till Osudden. Vidöstern låg blank som en spegel. Jag skymtade en båt med en fiskare lite längre ut. Annars var där väldigt lugnt. De flesta var väl inne i centrum och firade värnamodagarna. Jag promenerade över bron och svängde vänster in mot stan. Inte visste jag att det hade funnits en röd lada vid vägen. Nu hittade jag ett stort buskage där det skulle finnas en gömma, Den gamle röde ladan. Jag letade en bra stund och var nästan beredd på att ge upp. Då kontaktade jag Katrin, som satt på DN-galan i Stockholm. En liten vink om att det kanske var bättre att kolla i mobilappen gav resultat. Dessutom var det bra att få veta vilken nivå man ska leta på. Där var den ju. Den var inte lätt att hitta i kvällsmörkret.

Sen återvände jag till bilen och körde vidare. Det blev en liten omväg över Store Mosse. Min gömma vid Kittlakull behövde en torr loggremsa. Det var snabbt fixat och sen kunde jag åka hem.

På fredagen publicerades två av mina gömmor i Augustiutmaningen. Den ena var Åreveds skjutsstation.  Det är ett spännande ställe där den gamla gästgivargården låg. Nu finns inget kvar i Åreved. Maken var med och placerade ut gömman. Hans farfars farvar den siste skjutshållaren i byn.

Den andra var nummer två i serien Fotokonst, Folkrörelsekvinnan. Fotomystar är uppskattade och dessa är inte så svåra. Det kommer nog att bli ganska många när serien väl är klar. Nummer tre publiceras imorgon. Gömman finns inte vid konstverket, men någonstans där kan man hitta koordinaterna till gömman.

Jag måste ju också hitta en cache den här dagen. Mina gissningar var att det skulle vara foktomt i Apladalen så jag åkte dit för att leta efter Drängastenarna. Det var en klurig cache, men jag hittade den till sist.

På lördagen hade vi lite annat på programmet. Kvällen var bokad så det fick bli en runda tidigare på dagen. jag frågade maken om han ville följa med. Han var inte så begeistrad i geocachandet, men jag lovade bjuda på mat. Då följde han med. Valet av gömma anpassades till sällskapet. jag tänkte att Bunkern skulle vara spännande även för maken. Jodå, dess historia intresserade honom.

Jag hittade burken med en gång och kunde skriva mitt namn i loggboken. Vi funderade på vad bunkern hade använts till och hur gammal den är.

Den motvillige cacharen ville inte vara med på bild. Han gick mot bilen och jag fick följa efter. Sen blev det en snabblunch med kyckling på Burger King. Vi skynda oss hem för att hinna duscha och göra oss i ordning för kvällsaktiviteterna.

Det var nämligen avslutning på sommarhemmet i Fänestad för den här säsongen. Det var vår värdgrupp som hade ansvaret för det praktiska. Först var det gudstjänst då Johannes Djerf predikade. Han var ungdomsledare hos oss innan han blev färdig pastor. Nu jobbar han i Törestorp.

Efter gudstjänsten grillade vi hamburgare och serverade med olika tillbehör. Det blev många hamburgare som delades ut.

Sen fanns det kaffe och en kaka till efterrätt. Både gamla och unga var med i gemenskapen.

Vädret var också med oss. Det var varmt och skönt och uppehåll hela tiden. Sen städade vi undan alla rester och stängde sommarhemmet. Men grilltunnan fick vara kvar. Den behöver vi på lördag vid eventet.

Söndagen var jag helt ledig förutom den där högen med matteböcker som väntade på rättning. Katrin ringde och undrade om jag ville ut och ro. Hon skulle titta till en gömma. Vi gav oss av vid tolvtiden. På vägen stannade vi i Anderstorp och loggade Anderstorps kommunhus. 

Katrin frågade om jag ville logga hennes cache på Gränsen mellan Mo och Västbo härader. Vi stannade till och jag hittade den väl kamouflerade gömman.

Sen åkte vi fram till Viksjön för att ta båten därifrån. Vi var lite hungiga så vi åt vår matsäck vid stugan innan vi gav oss av. Katrin rodde, jag satt i aktern och Tess stod i fören. Det blåste lite motvind, men det var skönt ute på sjön. Tess gnydde och när vi tittade efter upptäckte Katrin att båten tagit in vatten. Hon började ösa och då så hon att det vällde in vatten från ett litet hål i fören.

Det var illa. Vi utförde lite akrobatiska övningar som resulterade i att Tess och jag bytte plats. Jag fick sitta i fören och täppa till hålet med mitt finger medan Katrin rodde för glatta livet tillbaka till stugan. Vi kom inte längre. Plan B var att hyra båt vid Hestraviken, men där var det stängt. Vi kom aldrig ut till gömman, men den hittades idag på Furö.

I stället för en roddtur, blev det en cachingtur med bilen. Första målet var Isaberg. Där finns en ny äventyrsbana uppe bland trädtopparna. Det fanns en hel del besökare som försökte ta sig runt banan.

Vi tittade på dem underifrån. Dt såg lite farligt ut, men de hade säkerhetsutrustning på sig. Sen fortsatte vi mot gömman, Isaberg Tree Top.

På vägen upp hittade självaste cacheägaren som höll på att plocka de goda blåbären på Isabergs branta sluttning. Vi pratades vid en stund innan vi fortsatte.

Det var ännu brantare där burken var, men vi hittade den på ett fint gömställe. Det fanns två resekryp som vi tog med oss.

Vi plockade också en del blåbär, men de hamnade i munnen och inte i någon hink. Stora och fina var de, och många.

Platsen var utmärkt med en blå prick. Här finns det blåbär, skrek den. Eller så var det ett vanligt motionsspår som passerade här förbi.

KiW, som vi ratade med, berättade att han just öppnat en cache som varit avaktiverad ett tag. Vi åkte förstås dit. Den låg lite längre norrut längs Nissastigen, RV26.

Svampskogen hette cachen, men det skulle visst vara dåligt med svamp i år. Vi hittad en och annan sopp.

Vid gömman var det tät skog och GPS:en fladdrade. Vi letade en god stund. Till slut fick jag syn på den lilla burken. Det gäller att komma från rätt håll.

På vägen tillbaka hittade jag mattlummer. Det började lida mot kvällen så vi vände nosen hemåt. jag hade ju mina matteböcker som väntade.

Den sista cachen för dagen fanns vi vid ett fågeltorn vid Anderstorps Stormosse. Det invigdes i våras.  Det syntes att allt var nytt. Vi gick stigen fram till tornet och hittade den välgömda burken innan nästa besökare anlände. Det var först ett äldre par som vi pratade med en stund. Sen kom en man på cykel.

Fåglarna däremot visade sig inte. Det var fin utsikt från tornet, men flygmyrorna hade invaderat den övre plattformen. Vi lämnade tornet och åkte hem.

Idag var det skolan igen, första riktiga måndagen på terminen. Jag vaknade med halsont och har haft ont i halsen hela dagen. Det känns inte bra. På kvällen hade vi planering av scoutprogrammet den här terminen. Jag vet inte riktigt hur mycket jag orkar vara med. Vi får väl se. Sen åkte jag till stan för att handla lite. Mammas hästkur mot halsont kräver ingefära så det behövde inhandlas tillsammans med lite annat smått och gott. Jag passade också på att logga Katrins gömma Råttan, som kom idag. Den fick bli dagens cache. Då var det bara fem dagar kvar att logga. Imorgon är det mina cacher som kommer. men jag har några andra som jag kan leta upp.