Lila drivor

Takko vadar i lila drivor av syrenblommor

Jag sitter och tittar ut genom fönstret över åkrarna nedanför trädgården. Snart kommer säkert kossorna att beta där, men är det bara rådjuren som leker och skuttar i det höga gräset. Nyss kom två stycken rödbruna rådjur som jagade varann tvärsöver åkern. Det ser så roligt ut. De har säkert kul. Åkern förändras ständigt. För några veckor sedan var det maskrosorna som bredde ut sig och målade fältet gult. Sedan kom maskrosbollarna som ulliga klot och fick åkern att lysa i vitt. Nu är det ängssyran som börjar färga åtminstone kanten mot trädgården i rött. Naturen förändras ständigt. Det gör vi också. Vi är inte riktigt samma människor som vi var igår.

Stigen är öppen igen

Nu är stigen öppen igen och vi kan ta oss ut till vägen mot skogen utan omväg. Grinden är öppnad. Det gäller bara att se upp för komockorna. Fast det var inte så många den här gången. Det har regnat så mycket den sista tiden att kanalen svämmat över. Så någon dag kunde vi inte ta oss över i vanliga skor. Vi fick vända. Men idag kunde vi gå den riktiga hundrundan utan problem.

Hundkäx i hagen

Vi passerade hagen där hundkäxen reser sig över gräset med sina skira blomflockar. Det är också vackert. De lyser vitt även i skymningen. Rönnarna och lingonen  blommar för fullt. Alla blommorna till midsommarbuketten börjar visa sig vid vägkanterna. Vi närmar oss årets längsta dagar.

Mormors glasögon vid vägkanten

Den här helgen har det verkligen blåst en hel del. Syrenerna tappade alla sina små blommor i blåsten. De hamnade som drivor under buskaget. Blomprakten går fort över. Men de rosa rhododendronbuskar som jag fick av syrran är översållade med stora blomklasar.

Rosa rhododendron

Vi hade ekumensik friluftsgudstjänst i parken idag. Jag trodde nästan att vi skulle flytta samlingen eftersom det blåste och var kallt. Men det regnade inte så gudstjänsten var faktiskt utomhus. Dagens texter handlade om när Jesus kallade lärjungar. Det var en bra predikan som uppmanade oss att komma och se själva. Det var ju så Jesus sa till lärjungarna när de frågade honom var han bodde. Som Dan sa så kunde han lika gärna ha berättat var han bodde. I stället bjöd han dem att följa med hem. Lärjungarna var nyfikna på vem Jesus var. De ville veta mer om honom. Johannes som pekade ut Jesus för dem kunde förstås ha berättat mer om honom. Men då hade de inte lärt känna vem han verkligen är. Det gör man bäst genom att umgås med den man vill lära känna inte genom andrahandsinformation. Det är så för oss också. Vi lär känna andra människor bäst genom att umgås med dem. Jesus lär vi känna genom att möta honom i ordet och bönen.