Maker Madness m m

Här kommer del 2 om helgens geocachingtur till Halmstad. Anledning till att vi åkte till Halmstad var att där skulle hållas ett Maker Madness Celebration Event. Dessa event skulle egentligen inspirera till kreativa gömmor. det hölls över 1000 event under den dryga vecka som "kampanjen" pågick. Alla som deltog i ett Maker Madness Event fick också en souvenir.

I Halmstad var det Danne100 som bjöd in till eventet i Vapnö grustag. Det var en spännande plats. Redan när vi närmade oss grustaget förstod vi att det var en alldeles speciell plats. I det gamla grustaget fanns tydligen en stor artrikedom. Man hade ställt i ordning både en grillplats, där eventet höll till, och ett utegym en bit bort.

Vi parkerade vid de andra bilarna och tog oss till fots mot grillplatsen där ett stort antal geocachare hade samlats. Vi kom anlände ju lite sent och hade missat presentationsrundan, men vi kände igen några av deltagarna i alla fall.

Vi gick runt och pratade med de andra. Sen kan man ju hälsa på några av de man inte kände igen. Det fanns gott om fyrbenta geocachare också. Tess hade flera kompis på plats.

När vi kom, höll ammoboxkastningstävlingen just på. Katrin var väl den enda av oss som ställde upp och kastade iväg ammoboxen..

Danne100 mätte kastet, men tyvärr räckte det inte till att få segerpriset, som var just en ammobox. I USA är det ganska vanligt med ammoboxar i gömmorna. Här är de inte så vanliga. Jag har nog bara stött på ett par sådana ute i fält.

Sen var glöden klar så att korvgrillningen kunde starta. Vi var riktigt hungriga så våra korvar hamnade snabbt på gallret.

Hundarna höll sig framme och passade man inte sina korvbröd hände det att de försvann ner i en hundmage. Fast de behövde väl också lite mat.

Det blev väl inte så mycket kreativa gömmor visade på eventet. I så fall missade vi det. Vi missade också 1000sjöars nya supercache, som publicerades på hemmaplan ungefär samtidigt som eventet var. Vi får väl leta upp den en annan dag. De senaste dagarna har det mest regnat och dessutom har jag jobbat sent flera dagar. Då hinns det inte med något burkletande. De ska visst vara en jättegömma. Tyvärr missade vi dessutom ostkakan han bjöd på.

När korven var uppäten, gick vi en promenad i omgivningarna för att logga några gömmor. Det fanns en multi men den hoppade vi över. I stället gick vi till utegymmet. Vi fick sällskap av en ung tjej, som också ville logga gömman som ingick förra årets Julkalender. Framme vid gymmet träffade vi på en annan geocachare som höll på att logga. Så det gick snabbt att hitta den burken. Den var redan framme.

Det fanns ytterligare en gömma en bit bort, så vi fortsatte att gå på stigen. Vi var glada att ingen kommit på tanken att gömma en burk under en sten i det här stenahiet.

Stigen gick brant uppför sluttningarna på grustaget. Vi pustade och stånkade ett tag, men ju högre upp vi kom, desto finare blev utsikten.

Längst upp fanns en liten parkering och informationstavla. Utsikten härifrån var fantastisk. Man såg långt även om det inte var klart väder. Där fanns också en gömma, Vapnö grustag. Först letade vi lite på fel ställe, men när jag flyttade mig några meter fick jag syn på en misstänkt plats. Där var den under en sten.

På tillbakavägen tog vi en annan lättare väg nerför slänten. Längs vägkanten hade lupinerna redan visat sina blad, som pryddes av stora vattendroppar.

Eventet var slut och alla droppade iväg en efter en. Även vi fortsatte vår färd, men vi ville leta upp några fler gömmor, när vi ändå var här. Vi fortsatte vägen bortåt Vapnö kyrka och hittade några gamla gravkullar.

Katrin hittade gömman som kallades Nära högarna vid den stora gropen. Gravfält är alltid intressanta. Här var det också ett militärt skjutfält upplystes vi om på den gula skylten framför högarna.

Vapnö kyrka hade också en gömma. Det var nästan en drive-in. Jag hittade den direkt och snabbloggade som vanligt med Team Tess medan de andra satt kvar i bilen.

Vi befann oss nu nära Halmstad flygplats. En av gömmorna rekommenderades att man tog i mörker precis när ett plan skulle landa. Vi ville inte vänta så länge så vi loggade ändå. Men det hade nog varit häftigt. Häftig var däremot lärkornas drillande uppe i skyn. Vi såg dem inte men vi hörde minst två. Härlig sång!

En av de roliga och klurigare gömmorna, som vi hittade, hette På en tråd. Vi letade en stund bland gamla taggtrådar och stängsel innan Katrin och jag samtidigt spanande in det rätta stället. Den var trevlig. Det blev någon DNF också. Det var förstås mindre trevligt, men inget ovanligt. Burken skulle finnas vid en fotbollsplan men var nog borta.

I stället letade vi upp en gammal dansbana. Det var nog ett bra tag sedan någon svängde sina lurviga här. Vi avstod också när vi såg hålen i dansgolvet. Burken fanns i ett annat hål som var vattenfyllt men det gick bra att logga den.

När vi stannade vid nästa gömma, fick vi ta oss uppför en kulle. Där växte det en matta av pestskråp som blommade.

Till sommaren kommer bladen att bli jättestora och täcka hela området. men nu såg det rätt spännande ut med alla rosa blomställningar som stack upp.

Där blommade också svalörten. Den är betydligt mindre och vackrare, tycker jag. Det blommade lite överallt i Halland och mer än här hemma. Vi ligger nog lite efter.

Vi tog oss i alla fall uppför kullen och fick se utsikten över Vapnödalen. Gömman var en liten fågelholk som hade ramlat ner och låg på marken. Vi kunde logga i alla fall.

En del gömmor glömmer man fort. De har inte mycket att berätta. Så var det med nästa vid återvinningsstationen. Andra gömmor kommer man ihåg länge. Så blir det nog med DVD Swap Cache @Geomasse´s. Den fanns i ett bostadsområde och innehöll en massa DVD-filmer som man kunde byta till sig. Vi hade inte med något att byta med, så vi nöjde oss med att logga.

Medan vi stod där och loggade, stack det fram ett huvud på andra sidan staketet. Det var CO som bodde i huset bredvid gömman, alltså Geomasse himself. Det var trevligt att träffa honom och prata lite. Han hade nyligen fått en dotter så han hann inte geocacha så mycket nu.

Vid Tegelmuren letade vi också en bra stund. Vi var nog alla egentligen framme och ryckte i den rätta stenen utan att hitta gömman. När vi nästan gav upp, plockade Katrin fram den lilla burken. Den var klurigt gömd. GPS:erna har lite svårt så nära en hög mur.

På marken blommade de första violerna. Det lyste blått bland grenar, tegelstenar och gammalt fjolårsgräs. Jag gillar violer. De luktar så gott och känns så friska med sin intensiva blå och gröna färg.

Katrin och Fredrik hade redan loggat Slottsmöllebron så där fick Stickan och jag leta själva. Vi lyckades inte så bra. Katrin fick komma och hjälpa oss. det var gott om trafik över bron, både bilar, cyklar och gående.

Vid Slottsmöllan fanns en gammal spännande miljö. Vi parkerade och gick in på området för att leta upp ytterligare en gömma som hette Slottsmöllan.

Här letade vi länge utan resultat. Hemma igen kollar jag spoilerbilder och förstår att den nog var borta. Vi anade hur burken skulle se ut och bilderna bekräftar våra aningar. Cachen ingår i en serie som vi loggat delar av innan. Den fanns i alla fall inte där bilden visar.

Det dröjer ett tag tills det blir Halloween, men gömmorna kan man leta upp ändå. Happy Halloween var en holk med läskigt innehåll. Men vi är inte så lättskrämda. Vi har hittat kusligare gömmor på andra håll. Det var dock en trevlig gömma.

De två sista gömmorna på dagens tur var ett par snabba stopp. Sträck på benen kunde man se från bilen. Jag hämtade den snabbt och loggade. Snabbt tillbaka med den och sen vidare mot Önskelådan. Det blev den sista. Sen var våra önskningar uppfyllda. Jag fick ihop 30 loggade cacher plus ett event den här dagen. det var jag mycket nöjd med. Trött kunde jag återvända till Smålandsskogarna och däcka i en fåtölj.

Musikrundan m m

I helgen var det dags för ett event nere i Halmstad. Vi hade bokat in det i kalendern sedan länge. Det var i söndags eftermiddag det skulle gå av stapeln. Vi blev fyra och en hund i Team Tess den här gången och de andra föreslog att vi skulle åka tidigare och försöka logga lite andra gömmor också.

Vi stämde träff vid Nissan Sauna, en cache av Ardbeg10. Han behövde kolla till den så den var nyservad när vi anlände vid tiotiden. Ingen av oss hade loggat den så vi letade förstås upp den under CO:s övervakande öga och kunde logga i en ny bok. Namnet syftar på den lilla bastun vid Nissans strand långt ute i skogen, men den används tydligen ändå.

Sedan fortsatte vi tillsammans neråt Halmstad. Vi tänkte ta oss till Trönninge och gå Musikrundan, men det fanns några andra gömmor längs vägen. Vid tre stora vindsnurror fanns det två cacher. Vid den ena fanns en challengecache som bara fick loggas av dem som tagit minst 50 FTF:er. Vi uppfyllde allihopa det kravet även om Ardbeg10 inte bryr sig om att logga FTF. Senare på eventet träffade vi CO som godkände loggningen.

Den andra gömman kallades Fläktarna och syftade väl på de stora snurrorna. Det var en trevlig gömma som vi till slut lyckades logga med gemensamma ansträngningar. det var lite knepigt att få tag på själva burken med logglistan.

Vid Stjärnarp fanns två gömmor som vi letade upp. Spöket i Stjärnarpsskogen berättade en man som gick igeni skogarna. Där blommade vitsipporna för fullt. Vårblommorna hade kommit lite längre här än hemma. Den andra cachen hade Katrin och Fredrik redan loggat, så Stickan och jag fick leta upp den själva. Stjernarps gods var namnet. (Precis i skrivande stund stängde geocaching.com ner för underhåll så jag kan inte länka till fler gömmor förrän det blir klart.)

Sedan åkte vi till parkeringskoordinaterna för Musikrundan. Det är en mycket trevlig runda med 14 gömmor som börjar vid en idrottsplats eller liknande. Vi träffade CO senare på dagen vid eventet.

GeoTessvar förstås med. Hon älskade att springa i skogen och hålla koll på hela teamet. Vi mötte en del andra som också var ute på stigarna. Det var joggare, familjer med barnvagn och pensionärer på motionsrunda. Det var fina stigar hela vägen.

Här och där växte lärkskogarna längs stigen. Lärkträden började slå ut sin mjuka fina barr som ju sitter i grupper. Det är fina träd och här verkar man plantera lärk på vissa ställen.

Andra träd hade fått hård behandling i någon storm. Det måste ha varit otroligt starka krafter i den stormen som vred om hela den här stammen.

Det var grått och mulen när vi gav oss av på promenaden. Det kom lite småstänk då och då, men vi blev inte blöta. Efter ett tag kände vi att solen värmde även om den inte lyckades tränga igenom molntäcket. Då blev vi varma och fick lätta lite på klädseln.

Vi betade av den ena gömman efter den andra. De åtta första hade vi inga större problem med. Det var alltid någon som hade ögonen med sig.

Naturen var lite omväxlande. Ibland slingrade sig stigen fram, men stundtals var det raka spåret. tess höll god fart och skällde på oss om vi stod stilla för länge.

Gömmorna var också väldigt trevliga. Alla cacher hade en låt med i titeln. Det är därför rundan kallas Musikrundan. Titeln var också en ledtråd till cachen. Ibland fanns det ingen annan hint. 

En del gömmor var lite läskigare än de andra. Jag gillade tittskåpet bäst. Det var inrett som ett rum och hade belysning som drevs av sollceller på taket. Det var häftigt, tycker jag.

Vi hittade inte riktigt alla gömmorna. Nummer nio var en D5 och där fick vi leta längre utan att hitta den. Vi hade flera gissningar på hur den skulle vara gömd. Senare vid eventet pratade vi med en annan cachare som råkade avslöja att förmodligen var en av våra teorier helt rätt. Till slut fick vi ge upp och fortsätta vandringen.

Nu började vi få ont om tid. Eventet skulle strax börja. Även om vi gick snabbt skulle vi inte hinna dit i tid till starten, men vi kunde ju dyka upp lite senare. På grund av tidsbristen blev det några fler DNF:er. Vi stannade inte så länge om vi inte hittade burken. Då fick vi ju en anledning att komma tillbaka.

Den sista gömman hittade vi i alla fall, men vi loggade den inte. Den innehöll en klurig burk som skulle ta lite tid att få ur loggremsan ur. Vi har klarat av åtminstone tre sådana tidigare så vi visste. Där skrev vi ingen DNF utan bara en note om att vi var tvungna att dra vidare. Vi var nu tillbaka vid parkeringen och hoppade snabbt in i bilen för att åka till eventet vid Vapnö grustag. Vi kom dit trekvart försenade, men vi komi alla fall. Det får jag berätta mera om i nästa inlägg. Så fortsättning följer.

På toppen

Igår var det fredag och då slutar jag lite tidigare. Jag kom hem och gick en runda med hunden. Det var ju så soligt och fint. Sen åkte jag själv en liten tur med bilen, som avslutades med fika vid Bredasten, inte på Hamburger Hill men väl på The Hill.

Mitt ute på den stora grusplanen bortanför Biltema finns det en kulle av uppschaktat överblivet material. Däruppe på toppen hade Virrepinnen placerat en cache till vårt pizzaevent. Det var hit upp jag klättrade. Lite kändes det i benen och lite fick jag pusta när jag väl var uppe. Cachen hittade jag enkelt.

Jag hade tagit med mig lite fika. Så efter loggningen gick jag bort till andra kanten och tittade på utsikten. Sen satte jag mig och njöt av fikat och solen. Man såg faktiskt ganska långt. Jag kunde skymta Vidösterns vatten.

Uppe på kullen var det nästan myrmark. I mitten hade den sjunkit ihop så där var det lite blötare. Man fick torvmossekänsla av att gå där. Sen tog jag mig ner igen samma väg som jag kom upp. Det var lite läskigare att gå nerför an att gå uppför, men det gick lättare än jag först trodde.

Tillbaka i bilen fortsatte jag vägen utåt. Den belagda vägen tog slut och övergick i en gropig grusväg, men det klarar geoFabian utan problem. Vi passerade en liten damm med små öar innan vi kom ut på RV27 igen och kunde vända västerut mot hemmet.

När jag kom hem nätloggade jag dagens fynd. Därmed var åter hela Värnamo fyllt med gula glada gubbar.Kartorna ovan visar före och efter. Till vänster finns en grön låda kvar, till höger är alla cacher antingen gula gubbar eller gula stjärnor. Gubbarna är cacher jag loggat, stjärnorna visar de cacher jag själv äger.

Bestigningen av kullen var bara avslutningen på min lilla runda. Den började egentligen med besök hos tre av mina egna cacher som behövde nya loggremsor. Första stoppet blev i Fänestad där loggremsan var fulltecknad och lite fuktig. Sen fortsatte jag upp till Store Mosse. Vid Östra Rocknen har jag en lite klurigare gömma som också behövde ny logg. Annars var den helt okej. Sen hade jag fått veta att en av Tenniscacherna i stan behövde lite tillsyn. Där blev det också ny loggremsa. I närheten av denna sista gömman blommade tibasten på bar kvist. Sen snirklade jag mig ut igen på Ljussevekaleden. Det var markarbeten på gång så man kunde inte köra mot Prostsjön till men det gjorde inget. Det gick nästan fortare till Kvantum på nya leden. Det var där jag fixade fikat att ta med upp på toppen och lite annat smått och gott.

Idag var det inte lika soligt. Molnen har täckt himlen större delen av dagen. Jag städade av en del och åkte till affären. När jag kom hem, såg jag att några små tulpaner slagit ut i gräset på hörnan. De lyste röda och fina trots att det inte var så varmt i luften. Det blev ingen fika utomhus idag. Dels var det lite kallare, dels har de spritt ut gödsel på åkrarna så det luktar inte så gott. Jag har inga problem med lukten annars, men fika är inte så trevligt i odören. Nästa vecka ska de i alla fall plöja upp åkrarna här närmast.

Framåt kvällen tog vi en liten tur, maken, hunden och jag för att sätta upp några gömmor. Det var en gammal gömma som varit inne på service. Det gamla stället hade blivit förstört av vinterstormarna. Nu flyttade vi TB-hotellet en liten bit bort och sen kunde jag aktivera det igen. Den andra gömman är en ny geocache, som jag jobbat länge med. Fast nu har den bara legat ett tag utan åtgärder. Idag tog vi tag i den igen. Jag fick lite hjälp av maken att fixa till det hela. Mer kan jag väl inte avslöja för den är inte publicerad än utan ligger i kön hos reviewern.

Inte för att jag är något stort ljus, men jag har väl mina ljusa stunder ibland. Då kan man leka lite med apparna och få till några roliga bilder. Så här blev en av dem. Nu är det väl dags att släcka ljuset och stänga av datorn. Det är en dag imorgon också och då ska jag ut med cachingteamet en runda ner till Halmstad är det tänkt.

Vet bäst själv

Idag var det en av deltagarna i Vem vet mest som erkände att han nog var en riktig besserwisser. Det trodde jag inte att en äkta besserwisser höll med om. man har ju stött på ett antal genom åren som alltid vetat alla rätta svar, det bästa sättet att göra något eller som helt enkelt inte kunnat överlåta åt någon annanatt bestämma.

Detta fick mig att tänka på ett samtal vi hade i arbetslaget. Vi pratade om att det blir allt svårare i klasserna att ge gruppinstruktioner. Det brukar alltid vara några elever som har svårt att ta till sig instruktioner i grupp och som måste få individuella instruktioner. Vi konstaterar att dessa verkar bli fler och fler. Dessutom konstaterade vi att många inte lyssnar vid genomgångar och instruktioner. De stänger av och sitter i sin egen bubbla medan vi försöker gå igenom nya moment i undervisningen. Vi har nog kommit fram till att många av dem fått för sig att de inte behöver lyssna för de vet redan hur man ska göra. Då behöver man ju inte lyssna utan kan ta en liten paus medan läraren eller kompisarna pratar. Frågan är om vi har rätt i våra iakttagelser eller om vi bara tror att vi vet.

En som tror att han vet är väl år utbildningsminister. Nu har det varit många utspel på skolområdet och vi som jobbar där börjar känna oss less på alla påhopp. Även på det här området finns det tydligen för många besserwissrar. Min uppfattning är att alltför många tycker utan att ha på fötterna. Så även vår utbildningsminister. När han får från om vilken forskning han grundar sig på, svarar han bara att han inte delar den uppfattningen. Han sätter sig alltså över vetenskapliga rön. Är inte det en besserwisser så säg.

Om jag får tycka något i frågan, så anser jag att alla politiker och andra proffstyckare ska ge oss som jobbar i skolan rätt förutsättningar att kunna klara jobbet innan de sågar oss helt. Deras uppgift är att sätta upp målen och sedan ge de resurser som behövs för att nå dit. De ska inte lägga sig i de pedagogiska frågorna. Det är vår uppgift att lösa, men det kan vi inte göra om inte resurserna motsvarar behoven. Då får vi ingen ärlig chans. När man sedan läser i kvällstidningarna om hur miljardvinster plockas ur skolorna, då blir man arg. Vi behöver varenda krona till eleverna. Nog om detta ämne, som säkert kommer att vara på tapeten ett bra tag framöver. Det är ju valår och alla bjuder över varandra, men efter valet kommer det säkert vara lika tyst som tidigare. Då sitter våra folkvalda säkert i ytterligare fyra år.

Dagens fotoillustrationer går väl på temat vårtecken. De första vitsipporna har visat sig i backarna. Det finns säkert drivor av de på andra håll, men här brukar de faktiskt vara lite sena. Våra tranor har äntligen visat sig igen. En eftermiddag, när jag kom hem från jobbet, gick de nere på ängarna. jag hann få fram kameran och tog några halvdana bilder på paret innan de lyfte sina magnifika vingar och flög en bit längre bort. Vi har bara ett par tranor som häckar här. Jag såg en imponerande bild från Hornborgasjön där 20 000 tranor mellanlandat. Det var ett tag sedan jag var där och tittade på trandansen. Idag noterade jag att sälgen blommar för fullt. De ludna, gula kissarna lyser bland de kala grenarna. Än har ju inga löv slagit ut, men jag såg gröna knoppar på vresrosorna på slänten ner mot vägen. Snart kommer grönskan också.

Takko vill gärna ut förstås. Idag gick vi långa rundan när jag kom hem efter studiedagen. Jag förlängde den med ett par utvecklingssamtal dessutom och kom hem en bra bit efter kl. 17. Solen sken fortfarande,men det blir fort kyligt i luften så här på våren. Imorgon är det fredag och sen tar helgen vid. jag hoppas den blir lika solig och fin som förra helgen.