Ser bakåt och framåt

Nu har jag varit här i två veckor. Jag hittade lite bilder i mobilen bl a denna som visar hur det såg ut hemma på soffbordet den dan när jag ramlade. Det var ju makens födelsedag. Blommor var inköpta och presenten hade pojkarna och jag fixat tillsammans. Den låg väl kvar där när maken kom hem efter sjukhusbesöket. Själv fick jag ju stanna kvar.

Ni är förstås nyfikna på vad han fick. Det är en drönare med kamera. Så när han väl lyckats tyda manualen hoppas jag på fina bilder över Rannäs.

Själv hamnade jag som sagt här på sjukhuset. Men nu längtar jag bort härifrån. Min kompis har också legat inne några dagar på en annan avdelning. Vi har kunnat chatta lite då och då. Idag fick hon åka hem.

Vädret har varierat. Den här bilden är nog från förra veckan. I natt åskade det och blixtrade. Regnet smattrade på rutorna. Det var ett riktigt oväder. Regnmätarna fylldes snabbt. Tur man fick sova under tak.

Jag får vara kvar här över helgen. Det är väl bra eftersom maken ska åka till Stockholm på lördag. Sonen har hittat en egen lägenhet och behöver lite flytthjälp. Han flyttar från Salem till Trångsund. Ska bli spännande att få se lite bilder därifrån.

På måndag är det dags för mig att flytta. Det blev ett korttidsboende på Forsgården som jag önskade. Det blir närmare hem och närmare vänner som lättare kan komma på besök. Nu måste jag träna upp mig. Jag ska få en rullstol och den måste jag komma i och ur. Sen är det en massa andra saker som måste funka. Men jag får ta en sak i taget.

Indiana Johansson och Smallcountrystones

Det har hänt en del här men allt kan jag inte berätta utan att avslöja för mycket för vissa som inte ska få veta än. Jag återkommer med bilder senare. Allt behöver jag dock inte mörka. I torsdags gav Katrin och jag oss ut på en geotur till Smålandsstenar. Vi klarade av rundturen i Smallcountrystones citywalk delvis till fots med mest med bil. Det är en ny Wherigo som GSK-nisse lagt ut.

Innan vi loggade finalen blev det en halv hawaiipizza för vi var ju lite hungriga. Sen kunde vi enkelt ta oss med ny energi till slutgömman.

Katrin fick göra mycket av grovjobbet idag men jag bistod med diverse utrustning och glada tillrop. Den snygga burken hittades snabbt.

Det blev jag som fick äran att signera loggen. Sen återställde vi förstås allt innan vi drog vidare för att leta upp roliga GSK-nisse-burkar. Den här veckans uppdrag går ut på att samla ett visst antal guldmynt på egen hand och det skulle vi nog klara utan problem.

Bredvid gömman hittade jag en fjäder på gräset. Jag har ju några fjädrar i hatten men här fick jag en till att piffa till Feodorahatten med. Indiana Johansson har inte gett upp än.

Nästa gömma hade jag besökt tidigare,men det hade vuxit upp mycket runt om sedan sist. Katrin fick släpa på stegen och snart hade vi hittat rätt ställe. Förra gången undersökte jag stället minituöst men missade ändå den lilla burken. Sen började det regna och jag gav upp.

Idag agerade jag ankare och ganska fort hojtade Katrin till att där var den. Jag fick logga och det kändes riktigt bra att beta av Bullet.

Vi tog oss tillbaka till bilen på en betydligt enklare väg . Ljungen blommade och lingonen höll på att mogna.

På hygget fanns det gott om hallon som dessutom var öda, goda och mogna. Vi fyllde på energin med ett litet mellanmål.

Vårt nästa mål var Skruvad boning #2. Även här hade jag rekat tidigare utan resultat. Jag hittade gömman men mina nypor var inte tillräckligt starka så jag gav upp då. Nu var Katrin med och hon har starka nypor.

Vi löste det skruvade problemet och loggade, men något var fel med burkens placering så vi kontaktade CO som kollade upp gömman med en gång.

Vi var nöjda med dagens utflykt så vi fortsatte hemåt. Solen sken och stundom var det riktigt varmt i luften. De kalla vindarna var borta. Vi kunde njuta av sommaren.

Vid bilen paraderade renfanorna när vi kom tillbaka. Vi hoppade in i bilen och vände hemåt.

Katrin hade en gömma som retade henne att hon inte kunnat logga. Eftersom jag loggat den för några år sedan tillsammans med maken, körde vi dit. Jag kunde ju ge lite tips.

Burken hittades och tack vare min välutrustade bil kunde loggen signeras också. Detta lev den sista loggen på dagens runda. Nu var i alla fall jag trött och ville hem. Maken hade kommit hem och vi lagade grönpepparfilé med pasta. Det var gott för magen. Jag mår bättre nu och magen funkar betydligt bättre.

Familjetur till Skåne - del 2 - Sveriges botten

Nästa dag började vi förstås med frukosten som stod uppdukad en trappa ner. Det fanns yoghurt med jordgubbar, bröd med olika pålägg, ägg, sill, kaffe, te och äppelmust. Det smakade bra även för mig som har svårt att äta på morgonen.

Sen gick maken och jag en runda ner till sjön. Det var en vacker morgon. Solen sken och fåglarna kvittrade. Till höger ser man norra delen av Ivön. I planerna ingick ett besök på Ivön. Dit fick man åka färja från Barum. Men det var inte dagens utflyktsmål.

Alla kände vi oss nog lite snuviga, men värst var det för äldste sonen. Han hade feber. Det är ju inte roligt att bli sjuk på semestern speciellt om man bara har två veckor. Han ville helst stanna kvar på hotellet, vila och ta lite febernedsättande för att piggna till.

Vi andra åkte en runda till Kristianstad. Vi följde Ivösjöns västra strand. Utsikten var vacker på näset mellan sjöarna. Vi passerade Bäckaskogs slott. Jag kände igen mig så vi har nog varit hr på nån motorcykelrunda nån gång.

Först stannade vi på ett ställe där det skulle vara vacker utsikt,men det var lite för mycket grönska i vägen. Den bästa utsikten fick vi när vi fortsatte en bit fram på vägen. Men här fanns en liten gömma med namnet Ivösjön som vi letade upp. Jag såg den redan på håll och maken plockade ner den åt mig.

Sen fortsatte vi genom Skånes bokskogar. Skåne är inte så platt som många tror utan ganska så kuperat med fina lövskogar och vackra ängar.

Vid nästa stopp var det inte bokar utan ekar som var sevärdheten, Karl XV:s ekar. Det var några stora maffiga solitära ekar med god ålder. En av dem dolde en gömma. Maken fick ta kliven ner i diket för att leta upp burken åt mig.

Vägkanterna blommade vackert även här. Vi hittade kungsljus, vallmo och cikoria som också kallas vägvårda.

Ett av målen för den här semesterresan var annars att besöka Sveriges lägsta punkt. Den finns i Kristianstad. Vi kom alldeles förbi så det fick bli det första stället vi besökte. Vi parkerade vid en vändplan bakom två andra bilar. Sen fick vi gå några hundra meter längs en stig.

Här stötte vi på kardborrar men vi lyckades undvika att få dem som fripassagerare. De var stora och älskade av insekterna.

I hela området kring Kristianstad och Åhus finns det många sevärda platser. Området kallas Vattenriket och mitt i stan hittar man Naturum. Här fanns det en stor skylt med platserna markerade, men kartan finns på nätet också.

Vi tog oss fram till Sveriges botten, den lägsta punkten, 2,41 m under havsytan. Nu har jag alltså varit både på Sveriges högsta punkt och på den lägsta. Det gick bara 40 år och några dagar däremellan.

Givetvis fanns här en geocache som vi letade upp, Lowest in Sweden. Vi löste även den multi som fanns på platsen, men jag orkade inte gå så långt för att logga och sen hela vägen tillbaka till bilen så den hoppade vi över. Fokus var nu inte på att ta så många cacher som möjligt utan vissa speciellt utvalda och kanske några andra som vi råkade passera.

Mitt andra mål för resan var att besöka Naturum vid Rönne å och logga Earthcachen som fanns där. Jag gillar ju Earthcacher för de har oftast mycket att berätta. Nu åkte vi dit och parkerade bilen.

Sen började vi med att fika på Café Årum. Jag kände mig inte riktigt pigg och hade svårt att få ner bullen. Trött var jag också. Men de andra åt i alla fall upp sina portioner plus min.

Det här var utsikten från fikastället. Lite längre bort innan de mörkare träden rinner Rönne ås huvudfåra. Det här området var bara sumpmark tidigare, men djur och växter trivdes säkert här. På trettiotalet tyckte man inte att det dög till annat än soptipp. Nu är det ett spännande rekreationsområde med många fina vandringsleder och mycket information.

Inne på Naturum kan man se utställningar och titta på fiskarna i akvariet. Spännande att försöka känna igen dem från bilderna. En del namn hade man knappt hört förut.

Sen promenerade vi på  gångbroarna bort till Rönne å. Det var här man hittade informationen till Eartcachen Under ytan. Vi gjorde våra beräkningar och hoppas nu att de ska vara någorlunda korrekta.

I näten vid räckena satt mängder av hänglås. Det har vi ju sett på andra håll också. I Rom letade vi efter en gömma vid ett sådant ställe,men vi gav upp innan vi hittade det rätta låset. Det kanske kommer en gömma här med så småningom.

Himlen hade mulnat på och det var inte lika varmt och skönt som innan. Vi var nöjda med besöket och satsade nu på att handla med oss lite mat för att sedan åka tillbaka till sonen på hotellet.

På hemvägen missade vi den första avfarten. Då kom vi att passera detta stora flyttblock som kallas Maglestenen. Jag lyckades få de andra att stanna för att uppskatta stenens omkrets. Maken stegade sig runt den. Resten fick vi tänka ut själva. Sen körde vi raka vägen till hotellet.

Efter lite vila hade sonen piggnat till lite grann. Vi tog också en liten vilostund innan herrarna fixade till räksoppa med fralla till oss. Vi hade med oss stormköket och lite kåsor så då går det alltid att fixa något. Det var gott med soppa i alla fall.

Under natten och även på morgonen efter kände jag mig inte riktigt pigg. Jag hade nog fått lite feber. Det var svårt att få ner någon mat. Sonen var inte riktigt "hurken" han heller, som vi säger här i Småland. Vi bestämde oss för att avbryta semesterresan en dag i förtid och åka hem. Vi missade besöket på Ivö men det hade vi ändå inte orkat med. Vi packade ihop, betalade och tackade för oss. Sen åkte vi i stort sett raka vägen hem.

På eftermiddagen ringde vi till palliativa teamet för att rådfråga dem. Så igår kom de ut hit och kollade upp mig och tog lite prover. Dessa visade att jag hade väldigt låga blodvärden. Annars mådde jag redan bättre och febern hade försvunnit.

Idag ville de att jag skulle komma in till sjukhuset för att få blod. Det tog hela dagen. Först ska de ta ett basprov och kolla det. Sen kan de tina blodpåsarna, men det visade sig att de glömt beställa bestrålade produkter. Så jag fick vänta medan de skickades till Jönköping för bestrålning. Jag blev inlagd på en avdelning där jag fick både lunch och kvällsmat innan jag åkte hem. Två påsar blod tar lite tid att ge så klockan var över 18 innan jag kunde åka. Nu hopps jag att jag ska må lite bättre och orka lite mer. Vi kanske kan hitta på lite andra aktiviteter tillsammans i stället för de vi missade.

Grillmys och eventsfika

De senaste dagarna har det regnat en hel del. Till och med katterna har helst legat inomhus. De har fått ärva Takkos hundbädd och de verkar gilla den. Där kan de små söta kattungarna få mat från någon av mammorna. Om någon vill ha en kattunge, blir de klara för leverans om 3-4 veckor.

I regnet vill man inte sitta utomhus och äta. Inte behöver man vattna heller. Bara de krukor som står under tak. Det var kallt och fuktigt att sitta på verandan.

Jag har haft lite ont i magen de senaste dagarna. Det ömmar på en punkt. Så i fredags kom det palliativa teamet och kollade upp mig. Det var inte de vanliga för de har väl semester. Jag fick lite nya piller och andra medikamenter att pröva. Magont han bero på stressmage. Jag har ju sovit lite dåligt bl a. Jag fick en tablett som ska göra mig sömnig. Det gjorde den men samtidigt fick jag klåda så jag kunde inte somna i alla fall. Sen var jag trött hela förmiddagen. Den tabletten skippar vi nog.

Igår kom sönerna hem. Först kom den ene och lite senare den andre. Vi grillade lite spett med fläskytterfilé som jag marinerat. Dessutom hade jag marinerat lite grönsaker till ett grönsaksspett. Glazen var också hemmagjord.

Det blev väldigt gott med potatissallad. Det regnade medan vi grillade så vi satt inomhus och åt.

Idag var det dags för ett event väldigt nära mina hemmakoordinater. Jag hade bara drygt 3 km dit fågelvägen,men då behövde jag traska över mossen. Jag tog bilen till Slättö sand. Där hade Krusander ordnat ett trevligt fikaevent med anledning av att den här helgen genererar en souvenir om man besöker ett event. The lost treasure of Mary Hyde hette eventet.

När jag anlände satt redan ett gäng geocachare vid bordet under tak. Det duggregnade lite så då var det gott med tak över huvudet.

Fler geocachare anlände och snart var vi ett gott gäng. Vi lät oss väl smaka på Krusanders kaka.

Några hade rest lite längre men de flesta var från trakterna. Som vanligt handlade samtalet om geocachingrelaterade ämnen. Gömmor och äventyr dryftades.

Efter någon timme bröt vi upp och tackade Krusander för ett finfint event. Souveniren var säkrad. Nästa veckans utmaning består i att samla på guldmynt. En loggad cache ger fem guldmynt. Så sex loggar lär räcka för att få de erforderliga 30 guldmynten.

Efter eventet följde jag med 1000sjöar och GSK-nisse för att ge lite tips till 1000sjöar när han loggade en reversecache. Vi andra hade redan loggat den. Fast när GSK-nisse FTF-ade den låg den på ett annat ställe.

Vi hittade den till slut och dessutom en massa goda mogna blåbär som jag mumsade i mig medan de andra stövlade runt i naturen. Sen åkte vi hemåt. Här hemma väntade en god lasagne på mig. Imorgon blir det första dagen på vår lilla semesterresa. Så nu kanske det inte blir skrivit på bloggen på några dagar.

Dagens souvenir