Vårsol i Rannäs

Våren är här! Idag sken solen helt underbart. Det blev varmt och skönt i södra rummet här hemma. På förmiddagen satt jag och vilade i fåtöljen där. Natten hade inte varit så skön. Jag sov till tre, men sen hade jag svårt att somna om. Det blev ett antal jobbiga timmar innan de andra vaknade och kunde hjälpa mig upp. Ryggen krånglar fortfarande, men det är nog mest muskelsmärtor. Förhoppningsvis läker de snart. Maken och sonen åkte till stan för en del inköp. Under tiden slumrade jag i min fåtölj eller tittade på tv. Det blev riktigt spännande till slut i slalomtävlingen.

När de andra kom hem, tyckte maken att jag borde gå ut lite i det härliga solskenet. Promenad var inte att tänka på, men att sitta en stund i en solstol lockade lite mer. Han letade fram en stol och hjälpte mig ut. Takko ville också ut i vårvädret. Krokusarna hade slagit ut i gräsmattan och lyste så vackert mot oss. Maken fick agera fotograf för att föreviga denna sköna dag.

Det blåste lite då och då, men när det var vindstilla, gassade solen och kinderna kändes riktigt heta. Jag fick en filt om benen mot den kyliga vinden. Sen satt jag där en bra stund medan maken och hunden tog en cykelrunda ner till Torskinge. De behövde röra på sig. Sonen var hemma och kunde assistera mig vid behov. Maken hade letat upp ett par gamla walkietalkies som funkade. Då kunde jag ropa på sonen om jag behövde hjälp.

När de andra kom tillbaka, var jag ganska trött och lite frusen. Jag fick hjälp in och sen kunde jag fortsätta att vila inomhus. Sonen lagade mat till oss. Det blev pasta med grönpepparfilé, en gammal paradrätt som även sönerna lärt sig att tillaga.

Jag hoppas det fina vårvädret fortsätter lite till. Jag behöver all uppmuntran jag kan få för tillfället. Man blir rätt less på att ha ont och vara stel i musklerna. Ett träningsprogram vore inte helt fel. Vi får ta tag i det senare.

Ikväll är det dags för Earth Hour igen. Vi släcker ljuset och myser i stearinljusens sken. Vi får se hur mycket jag orkar mysa idag. Jag kanske redan har somnat då. Jag får samla krafter till nästa dag och ta en dag i taget.

MC-mässan i Halmstad

Denna helgen var det MC-mässa i Halmstad. Förr brukade vi alltid åka till MC-mässan i Stockholm eller Göteborg. Nu blev det Halmstad i stället. Den här mässan är inte lika stor som de vi åkte till på 80-talet, men det fanns en del att titta på i alla fall.

Vi åkte hemifrån på förmiddagen när hunden blivit rastad och vi ätit frukost. Parkeringsplatser fanns det och vi ställde oss i kön in.

Därinne träffade vi min bror som åkt hit från Växjö. Annars träffade vi inte på några bekanta ansikten.

Halmstad Arena var platsen. Golvet var fyllt av montrar med motorcyklar och annat motorrelaterat. Det var inte så trångt ändå som det brukar kunna vara på en mässa.

Vi gick runt lite. Det var inte större än att vi kunde hitta varandra igen. Jag tog en kopp kaffe i cafeterian. Det är trots allt så att de andra är lite mer intresserade än jag. Det är kul med motorcyklar men jag behöver inte studera alla detaljer och modeller.

Vi mötte en annan ful figur i Trafikskadeföreningens monter. En sådan vill man inte gärna möta ute på vägarna. Det räcker att de finns i skogarna. Nu var det längesen de var framme hos oss. Men man ser spåren efter dem här och där.

Det fanns förstås gott om olika motorcyklar. En del var stora och vräkiga.

Andra var lite retronostalgiska.

En del var bara konstiga.

Det här var några av alla utställda modeller.

Vi hittade lite nostalgiska affischer. Swedish TT på Anderstorp har vi ju minnen från. Maken var med tidigare än jag. 1984 kan jag tidigast ha varit med.

Andra halvan av 80-talet jobbade vi i presstältet vid de stora motorcykeltävlingarna. Det var Happiness MC-klubb som skötte servicen till journalisterna. Jag bredde många mackor och serverade otaliga koppar kaffe och massor av burkar med läsk.

Vi mötte en del legendariska motorjournalister från många olika länder. Japanerna var alltid så tacksamma för mackorna och servicen. Andra var lite otåliga och ryckte listorna med varvtider ur händerna på oss. I presstältet knattrade det på skrivmaskiner och luften fylldes av många olika språk.

Sen hamnade vi i en annan lokal med lite äldre modeller. En del kände vi igen att kompisar eller vi själva haft. Andra var betydligt äldre.

I en hörna fanns gamla mopeder från mopedfabriken Rex i Halmstad. Min bror påminde mig om att pappa köpte en röd Rex till mig när jag var 15 år. Jag åkte inte så mycket på den för inga av mina kompisar hade moped då. De cyklade i stället.

Det var nog mest pappa som åkte på min moped. Mina syskon åkte mer moped, men de hade andra modeller.

Jag blev rätt mätt på att gå runt i mässlokalen, men jag väntade ut maken och brodern. Till slut var även maken nöjd och vi träffades igen vid den stora besten med gaddarna. Det fanns även uppvisning i en lokal, men där var så fullt att vi inte kom in så vi kunde se något.

Nu var det dags för lite mat. Vi sa hejdå till brorsan och åkte för att leta upp någon restaurang. Det var inte så lätt. Till slut hamnade vi på en kinesisk restaurang på Östra stranden. Det var god mat och mycket på tallriken. Servitören var trevlig och vi blev mätta. Sen ville maken åka till Biltema och det fick han. Jag väntade i bilen medan han uträttade sina ärenden.

Inte långt därifrån hade det utkämpats ett slag på 1600-talet, Slaget vid Fyllebro. Maken kände till det och jag hade en svag aning om att jag läst om det i någon cachebeskrivning. Jag hittade cachen i GPS:en och läste beskrivningen högt för maken medan vi väntade på maten. Sen tyckte jag att vi kunde åka dit där minnesplatsen fanns. Den hade invigts av försvarsministern 2010. När vi kom dit, fanns fyra andra personer där. De höll på att hissa nya vimplar i flaggstängerna. Vi pratade en stund med dem och det visade sig att de hade varit med vid invigningen och visste en hel del om slagfältet. Sen åkte de och vi kunde leta efter burken, men den verkade vara borta. Kanske hade den funnits vid den gamla bänken, som nyligen ersatts med en ny. Det fick bli en DNF.

Vi åkte vidare hemåt, men jag lyckades få maken att stanna till flera gånger där det fanns cacher att logga. Vid den första stannade han i bilen. Jag fick själv traska rakt in i skogen och logga en gömma ur WCCH Julkalender 2014. Det stod en annan bil vid vägkanten med två personer med huvudena nere i motorrummet. De verkade ha lite problem.

Det var mycket skräp i skogen som det ofta blir vid de stora vägarna. Men jag behövde inte gå långt förrän jag såg burken ligga på några grenar i en gran. Den skulle ha hängt men så gjorde den inte. Loggad blev den i alla fall.

Vid Nissaström fanns flera cacher. Jag övertalade mannen att åka fram till naturreservatet. Där fanns rester från gamla tiders industrier som kunde intressera honom mer än burkletande. Ändå var det han som fann gömman. Ledtråden stämde dock inte längre.

Naturreservatet bredde ut sig på båda sidor om Nissan söderut från skylten. Där fanns spännande växtlighet och intressanta fåglar som strömstare och kungsfiskare.

När jag loggat gick vi en liten bit längs leden och kikade sen norrut mot dammen.Här nedanför var det nästan inget vatten som strömmade. Inga glada laxar lekte här.

Det såg nästan likadant ut nedströms. Det fanns ruiner efter gamla tiders dammar och broar. Det fanns visst bara ett hus kvar från det gamla bruket och det var smedjan.

Vi vände bilen och åkte tillbaka mot Nissastigen. På vägen in hade vi passerat en annan gömma vid kraftstationen. Min privatchaufför fick stanna så jag kunde logga den också. Här var det en ny, fin burk med en ny, torr loggremsa.

I Hylte fanns en nyare gömma bland kantarellerna mitt i rondellen.Trots rätt mycket trafik rusade jag över dit och letade. Maken parkerade bredvid trafikplatsen. Jag spanade intensivt men det kändes inte riktigt bekvämt att leta där så jag gav upp innan jag hittade någon burk. Jag får återvända en annan gång.

Vi stannade till i Smålandsstenar för att handla lite mat. Då märkte vi ett konstigt ljud ifrån bilen. Så innan vi fortsatte hemåt, blev det ett besök på macken. Lite mer olja så försvann ljudet från servostyrningen.

Därhemma väntade hunden ivrigt på att få komma ut på en liten kvällsrunda. Maken gjorde fruktsallad till oss, som vi avnjöt under Earth Hour. Jag måste nog erkänna att vi glömde släcka nån av lamporna, men de flesta var släckta. Jag gav mig inte ut för att logga 1000sjöars nya reflexgömma heller. Den får vänta tills jag blir helt frisk tror jag. Imorgon blir det vilodag.

I vårsolens och stearinsljusens sken

Vilka härliga dagar vi haft! Solen har kommit med ljus och inte minst värme. Det kändes i luften redan på fredagsmorgonen, när jag var ute med hunden. Då tänkte jag att idag blir det varmt och skönt. Det blev det också. Sista lektionen gick vi ut med sexorna och spelade en trevlig brännbollsmatch. Det var de värda efter en hel förmiddag med nationella prov i matematik.

Idag var det nog ännu varmare i luften. Maken kollade termometern utanför köksfönstret vid kvart över tio och konstaterade att det var sommartemperaturer. Visserligen låg solen på, men ändå.

Igår, när jag kom hem från skolan, plockade jag fram cykeln. Egentligen var det några trädgårdsmöbler jag ville ha tag på, men cykeln stod ytterst när jag öppnade ladugårdsdörren. Det blev ingen lång runda men det var en skön känsla att trampa på pedalerna. Jag hittade ett bord och en bänk som jag tog fram och ställde på den lilla altanen/trädäcket utanför köksdörren.

Sen satte jag på kaffet och plockade fram bullar och lite glass. Jag hade nämligen skickat ett SMS till Katrin och Fredrik tidigare på dagen och frågat om de ville komma ut och fika. Det ville de gärna och de ville sitta ute. Det blev en härlig fikastund i solgasset. Den lilla altanen är så bra på eftermiddagarna för då kommer solen dit men buskarna på sidorna skyddar från den kalla vinden.

Efter fikat åkte vi till Gummarp/Torskinge. Där fick Tess springa fritt. Hemma hos oss var hon lite irriterad på Takko för han var för närgången. Hon hoppade hellre in i bilen. Takko fick stanna hemma. Vi letade upp den gömman som jag tog i torsdags när jag fyllde hela kalendern. Sen blev det en liten dans runt granen, som CO uppmanade till i beskrivningen.

Egentligen hade vi tänkt åka ner till Malmö den här helgen och hälsa på sonen, men så blev det inte. Igår morse snubblade maken i trappan och sedan dess haltar han fram med en svullen fot. Jag dras ju med min hosta och hade lite ont i halsen i morse, men det gick som tur var över. Vi åkte till stan och inhandlade en ny diskmaskin i stället. Den gamla gick sönder innan jul och sedan dess är det maken som agerat diskmaskin. ikväll har han installerat och provkört den nya apparaten.

Idag åt vi ute. Det blev ugnsbakat falukorv med potatismos, en gammal klassiker. Takko gillade den också för han länsade fatet.

Det var lika skönt att sitta på altanen idag som det var igår. Jag tror solen gav lite färg åt vinterbleka kinder. Solglasögonen var ett måste om man inte vill ha migrän. Vårsolen är verkligen skarp.

Medan maken mixtrade med diskmaskinen förberedde Takko och jag oss för kvällens Earth Hour. Vi plockade fram stearinljusen och värmeljusen. Ibland ropade maken på oss och ville ha lite handräckning.

De var inte så lätt att sticka i stearinljusens sken, men det gick bra att göra annat den timmen. i veckan pratade vi i fyran om Earth Hour. Det passade väldigt bra då vi håller på med Kretsar kring el, ett NTA-tema om elektricitet, på NO-lektionerna. Vi funderade bl a på varför man ordnar Earth Hour. Några tyckte att det var för att spara ström, men vi kunde konstatera att så mycket sparade vi väl inte på en timme. Vi kom fram till att det viktigaste var att visa att vi bryr oss om klimatfrågorna och miljöfrågorna. det är snarare en manifestation än en besparing.Så här på landet är det svårt att se om det blev mörkare i stugorna. Det är ganska mörkt i vanliga fall också, när man inte har gatljus som man har i stan. Här hos oss var det i alla fall mörkare än vanligt.