MC-mässan i Halmstad

Denna helgen var det MC-mässa i Halmstad. Förr brukade vi alltid åka till MC-mässan i Stockholm eller Göteborg. Nu blev det Halmstad i stället. Den här mässan är inte lika stor som de vi åkte till på 80-talet, men det fanns en del att titta på i alla fall.

Vi åkte hemifrån på förmiddagen när hunden blivit rastad och vi ätit frukost. Parkeringsplatser fanns det och vi ställde oss i kön in.

Därinne träffade vi min bror som åkt hit från Växjö. Annars träffade vi inte på några bekanta ansikten.

Halmstad Arena var platsen. Golvet var fyllt av montrar med motorcyklar och annat motorrelaterat. Det var inte så trångt ändå som det brukar kunna vara på en mässa.

Vi gick runt lite. Det var inte större än att vi kunde hitta varandra igen. Jag tog en kopp kaffe i cafeterian. Det är trots allt så att de andra är lite mer intresserade än jag. Det är kul med motorcyklar men jag behöver inte studera alla detaljer och modeller.

Vi mötte en annan ful figur i Trafikskadeföreningens monter. En sådan vill man inte gärna möta ute på vägarna. Det räcker att de finns i skogarna. Nu var det längesen de var framme hos oss. Men man ser spåren efter dem här och där.

Det fanns förstås gott om olika motorcyklar. En del var stora och vräkiga.

Andra var lite retronostalgiska.

En del var bara konstiga.

Det här var några av alla utställda modeller.

Vi hittade lite nostalgiska affischer. Swedish TT på Anderstorp har vi ju minnen från. Maken var med tidigare än jag. 1984 kan jag tidigast ha varit med.

Andra halvan av 80-talet jobbade vi i presstältet vid de stora motorcykeltävlingarna. Det var Happiness MC-klubb som skötte servicen till journalisterna. Jag bredde många mackor och serverade otaliga koppar kaffe och massor av burkar med läsk.

Vi mötte en del legendariska motorjournalister från många olika länder. Japanerna var alltid så tacksamma för mackorna och servicen. Andra var lite otåliga och ryckte listorna med varvtider ur händerna på oss. I presstältet knattrade det på skrivmaskiner och luften fylldes av många olika språk.

Sen hamnade vi i en annan lokal med lite äldre modeller. En del kände vi igen att kompisar eller vi själva haft. Andra var betydligt äldre.

I en hörna fanns gamla mopeder från mopedfabriken Rex i Halmstad. Min bror påminde mig om att pappa köpte en röd Rex till mig när jag var 15 år. Jag åkte inte så mycket på den för inga av mina kompisar hade moped då. De cyklade i stället.

Det var nog mest pappa som åkte på min moped. Mina syskon åkte mer moped, men de hade andra modeller.

Jag blev rätt mätt på att gå runt i mässlokalen, men jag väntade ut maken och brodern. Till slut var även maken nöjd och vi träffades igen vid den stora besten med gaddarna. Det fanns även uppvisning i en lokal, men där var så fullt att vi inte kom in så vi kunde se något.

Nu var det dags för lite mat. Vi sa hejdå till brorsan och åkte för att leta upp någon restaurang. Det var inte så lätt. Till slut hamnade vi på en kinesisk restaurang på Östra stranden. Det var god mat och mycket på tallriken. Servitören var trevlig och vi blev mätta. Sen ville maken åka till Biltema och det fick han. Jag väntade i bilen medan han uträttade sina ärenden.

Inte långt därifrån hade det utkämpats ett slag på 1600-talet, Slaget vid Fyllebro. Maken kände till det och jag hade en svag aning om att jag läst om det i någon cachebeskrivning. Jag hittade cachen i GPS:en och läste beskrivningen högt för maken medan vi väntade på maten. Sen tyckte jag att vi kunde åka dit där minnesplatsen fanns. Den hade invigts av försvarsministern 2010. När vi kom dit, fanns fyra andra personer där. De höll på att hissa nya vimplar i flaggstängerna. Vi pratade en stund med dem och det visade sig att de hade varit med vid invigningen och visste en hel del om slagfältet. Sen åkte de och vi kunde leta efter burken, men den verkade vara borta. Kanske hade den funnits vid den gamla bänken, som nyligen ersatts med en ny. Det fick bli en DNF.

Vi åkte vidare hemåt, men jag lyckades få maken att stanna till flera gånger där det fanns cacher att logga. Vid den första stannade han i bilen. Jag fick själv traska rakt in i skogen och logga en gömma ur WCCH Julkalender 2014. Det stod en annan bil vid vägkanten med två personer med huvudena nere i motorrummet. De verkade ha lite problem.

Det var mycket skräp i skogen som det ofta blir vid de stora vägarna. Men jag behövde inte gå långt förrän jag såg burken ligga på några grenar i en gran. Den skulle ha hängt men så gjorde den inte. Loggad blev den i alla fall.

Vid Nissaström fanns flera cacher. Jag övertalade mannen att åka fram till naturreservatet. Där fanns rester från gamla tiders industrier som kunde intressera honom mer än burkletande. Ändå var det han som fann gömman. Ledtråden stämde dock inte längre.

Naturreservatet bredde ut sig på båda sidor om Nissan söderut från skylten. Där fanns spännande växtlighet och intressanta fåglar som strömstare och kungsfiskare.

När jag loggat gick vi en liten bit längs leden och kikade sen norrut mot dammen.Här nedanför var det nästan inget vatten som strömmade. Inga glada laxar lekte här.

Det såg nästan likadant ut nedströms. Det fanns ruiner efter gamla tiders dammar och broar. Det fanns visst bara ett hus kvar från det gamla bruket och det var smedjan.

Vi vände bilen och åkte tillbaka mot Nissastigen. På vägen in hade vi passerat en annan gömma vid kraftstationen. Min privatchaufför fick stanna så jag kunde logga den också. Här var det en ny, fin burk med en ny, torr loggremsa.

I Hylte fanns en nyare gömma bland kantarellerna mitt i rondellen.Trots rätt mycket trafik rusade jag över dit och letade. Maken parkerade bredvid trafikplatsen. Jag spanade intensivt men det kändes inte riktigt bekvämt att leta där så jag gav upp innan jag hittade någon burk. Jag får återvända en annan gång.

Vi stannade till i Smålandsstenar för att handla lite mat. Då märkte vi ett konstigt ljud ifrån bilen. Så innan vi fortsatte hemåt, blev det ett besök på macken. Lite mer olja så försvann ljudet från servostyrningen.

Därhemma väntade hunden ivrigt på att få komma ut på en liten kvällsrunda. Maken gjorde fruktsallad till oss, som vi avnjöt under Earth Hour. Jag måste nog erkänna att vi glömde släcka nån av lamporna, men de flesta var släckta. Jag gav mig inte ut för att logga 1000sjöars nya reflexgömma heller. Den får vänta tills jag blir helt frisk tror jag. Imorgon blir det vilodag.