Öland - Alvaret

Efter Orkideeventet vid Gråborgs rastplats fortsatte vi färden på Öland. I närheten upptäckte jag att det fanns en damm med röda näckrosor. De blommade förstås inte nu, men gömman Nymphaea alba f. rosea finns ju där året om. Det var en enkel gömma som snabbt kunde loggas. Här blir nog riktigt vackert när den röda näckrosen blommar. Då får jag väl titta på mina egna i dammen därhemma.

Det mest typiska för Öland är väl ändå Alvaret, denna karga kalkstenshed som ger en sådan blomsterprakt och huserar så många underbara fåglar och andra varelser. Det upptar en stor yta mitt på ön. Vi tog oss ut hit mitt på Alvaret efter ett tips från captiva. Här skulle finnas en alldeles speciell damm.

Man fick gå en bra bit för att komma till dammen. Vi valde den södra parkeringen och gick sedan på Ölandsleden ca 1,5 km.

Här lyste det mellan kalkstenarna av röd fetknopp och gul fingerört. På alvaret är jordlagret bara några centimeter och ibland syns berggrundens kalkstenar.

Solen sken fortfarande till och från, men molnen hade börjat att flocka ihop sig i stora sjok. Det var vacker utsikt och man såg långt över alvaret. Det finns träd på alvaret men de är små och vindpinade. Enbuskarna trivs men de blir inte heller så höga.

När det regnar blir det gärna blött på alvaret. I sänkorna var det rejält fuktigt, men på vägen hade lerat torkat ut. Här och där samlar sig vattnet i dammar och ibland finns det små källor. Fåglarna sjöng och vi såg även en stor havsörn som seglade över skogsdungen framför oss. Det var spännande att följa den när den gick ner för landning bakom några träd.

Överallt ser man dessa låga kalkstensmurar. På andra sidan om denna mur blir det säkert gott om smultron lite längre fram för här blommade det för fullt.

Vi kom fram till den omtalade dammen. Den var inte så stor som man kunde tro, men den lär aldrig torka ut även om det är torra somrar. Den är nog djupare än man tror.

Det fanns några andra intresserade besökare på plats när vi kom fram. De spanade ut i vattnet. Takko fick stanna bunden vid en buske. Sen anslöt vi oss till spanarna.

Där långt ute fanns ett stim av guldfiskar. I denna damm finns en massa guldfiskar. Ingen vet hur de har kommit hit, men de har funnits här sedan 1950-talet. Förmodligen har någon planterat ut dem här och de överlever. Sonen, som är biolog, påstår annars att fåglar kan ta med fiskägg och släppa dem på andra ställen. Det kanske är så det gått till.

De var inte lätta att fotografera. Det blänkte mest i vattnet så jag lånar en bild från cachesidan. För det finns förstås en geocache här. Den heter Guldfisken och berättar om den här dammen. Gömman fanns en bit ifrån själva dammen och var inte så svår att hitta.

Även här hittade jag vackra blommor som majvivor. Trots att alvaret är ett kargt landskapet är det ganska färgglatt.

Många växter blommar ju senare. Tätörten visade sina trekantiga ljusgröna blad men blomman kommer inte än. Jag tror också jag såg blad från guckusko. Den orkidéen blommar i juni-juli.

En av de blommor som jag blev mest glad över att se var kattfoten. Här fanns mattor med kattfot och den är inte så vanlig annars. När jag var liten fanns den hemma på vägkanterna. Nu har den försvunnit, men så sköts inte vägarna längre på samma sätt.

Denna blå blomma, har jag lyckats luska ut, heter Bergskrabba. Den hade jag inte hört talas om innan. Det fanns ganska gott om den här.

Vi gick samma väg tillbaka till bilen. Ängarna i närheten av den lilla sjön/dammen vi såg på vägen till guldfiskarna var översållad med mandelblom som vajade i vinden.

Närmare gårdarna var ängarna bevuxna med gullvivor och Sankte Pers nycklar. Här är det kanske lite mera näring för växtligheten.

Vi kom tillbaka till bilen och körde sedan ut till den östra vägen igen. En bit söderut hamnade vi hos Sveriges Ornitologiska förening som hade öppet hus. Här var det utsikt över Östersjön.

Man kunde studera fågelholkar i alla olika modeller, prova kikare och tubkikare av flera olika fabrikat. Bokbutiken var öppen och där fanns mycket turistprylar och böcker om fåglar och om Ölands natur. Det fanns mycket intressant att titta på. Många ornitologer verkade ha kommit för att både titta och handla.

Vi handlade bara en dricka och en glass för vi var lite svettiga och törstiga efter promenaden på alvaret. Sen fortsatte vi lite längre söderut innan vi svängde mot Mörbylånga för att återigen korsa Stora alvaret.

Mitt på Stora Alvaret finns en Earthcache som heter just Alvaret. Den var inte svår att logga. Givetvis skulle man läsa på om alvaret i beskrivningen, men uppgifterna var två. Den ena var frivillig och det var att ta ett foto av sig själv framför stättan. Maken fick agera fotograf.

Den andra uppgiften var att göra en skiss av alvaret just här. Det kunde vara en enkel pennteckning på ett block. Jag hade först tänkt ta med skissblocket och akvarellfärgerna, men det glömde jag. Dessutom kanske inte maken och hunden ville vänta på mig om jag satte mig att skissa. Jag löste problemet genom att använda en app i mobilen. Det finns ju appar som kan göra om foton till skisser. Jag använde InstaCartoon.

Nu var vi ganska trötta och nöjda med vår resa så vi vände hemåt. Först kom vi fram till Mörbylånga där vi svängde norrut mot Färjestaden.

Alvaret följde oss på högersidan hela vägen. Till vänster hade vi ibland utsikt mot Kalmar sund. Nu hade molnen tätnat och vi räknade med att möta regnet på färden genom Småland. Så blev det också.

Vårt sista öländska stopp blev inte så långt från brofästet. Där fanns Barnens TB-hotell och jag hade svarat rätt på barnfrågorna så jag hade koordinaterna till hotellet. Maken stannade bilen och han och hunden väntade medan jag lubbade bort till gömman.

Där framme hittade jag en kul gömma. Jag lyckades lista ut hur man tog sig in i den och kunde strax logga den. Jag tog med en ensam drake som hängde där. Annars lämnade jag bara min signatur. Alla andra resekryp lämnade jag av vid eventet. När jag hade stängt och låst, skyndade jag tillbaka till de andra som satt och sov i bilen.

Sen lämnade vi solens och vindarnas ö för den här gången. Det finns mycket kvar att se och många gömmor att logga så jag kanske snart återkommer. Bilen rullade snabbt hemåt. Vi kontaktade sonen i Växjö och stannade till där för en kopp te och lite prat med honom.

Efter någon timme fortsatte hemresan och vi var hemma vid niotiden. Takko var trött efter dagens alla rundor och av alla intryck han fått. Han sov gott i baksätet. Vi var också trötta och nöjda med tvådagarsutflykten till Öland. Men det var skönt att det var en ledig dag till innan jobbet börjar igen.

Öland - Orkidéevent och blomsterprakt

Andra dagen på Öland inleddes förstås med frukost uppdukad i värdinnans kök. Där fanns allt vi behövde för att piggna till och orka med dagen som låg framför oss. Värdinnan cyklade ner till stranden för ett morgondopp med några andra lokala hurtbullar. Så vi tackade för oss eftersom vi nog inte var kvar när hon kom tillbaka.

Efter frukosten packade vi ihop och gav oss av i bilen på lite irrfärder på de öländska vägarna. Det var ganska mycket trafik, men inte som på sommaren. Rapsfälten lyste gula bredvid vägarna.

Målet var förstås Orkidéeventet men det började inte förrän kl. 12 så vi hade gott om tid att leta upp lite andra vyer och andra gömmor. Vid Glömminge rastplats fanns en liten gömma. Maken var mer intresserad av konstruktionen av rastplatsens bord och bänkar.

Jag hittade den lilla nanon men loggremsan var överfull. Trots det klämde jag in min signatur i ett mellanrum nånstans. Datum hoppade jag över.

Glömminge kyrka blev nästa stopp. Här fanns en väldig kul trappa över kyrkmuren, men grinden var öppen så det var bara att gå in om man ville. Vi letade upp gömman i stället. Den fanns i ett träd med ett stort hål i mitten. Jag nådde den inte men maken är ju lite längre. Han fann både den och ett fågelbo. En fågel flög iväg medan vi stod där. Kanske hade den sitt bo i trädet, men det fanns inga ägg i boet i alla fall. Burken hade ramlat ned djupt i hålet.

Sen tog vi oss över till den östra sidan av Öland. I Runsten letade jag upp en enkel gömma som hörde till Ölands Power Trail, ÖPT #24. Trailer har man ju åkt, men de hör inte till favoriterna. På Öland finns många andra fina gömmor som jag hellre satsar på.

Sträckan är vacker men ständiga stopp hade nog frestat makens tålamod. Han är ju en inbiten mugglare. Så jag avstod från många gömmor längs vägen. De hade ändå inte tillfört så mycket mer än en pinne i statistiken. Det blev bara en skyltcache till, ÖPT #22.

Det finns en del rundor också för oss som gillar att gå en liten tur. Vid dagens eventsplats fanns flera slingor så vi åkte dit lite tidigare. Parkeringen fanns vid en gård alldeles intill Gråborg, en av Ölands 20 fornborgar. Här fanns toaletter och en liten butik där man kunde handla ölandsprodukter.

Först gick vi mot fornborgen. Vi passerade då Sankt Knuts kapell. Vi läste på skylten om kapellet och jag gick för att leta upp gömman och fotografera lite. Här hade man fin utsikt mot fornborgen en bit bort.

Det gamla kapellet från medeltiden hade bara några väggar kvar och ett valv. Men det var en vacker plats och här kunde man sitta länge och meditera över livets gång.

Promenaden fortsatte mot fornborgen. Här fanns också en informationsskylt att studera. Det fanns en multigömma, men den hoppade vi över. Vi funderade i stället på hur många som fick plats inne i fornborgens rundel. Den var ganska stor, men det fanns ingen information om detta.

Nu var där bara en stor gräsplätt, som vi kom in till när vi passerat ingången. Det kändes nästan som att gå ut på en idrottsarena eller en romersk skådebana. Vi stannade inte så länge på platsen utan vände tillbaka till bilen där vi hade vårt fika. Lite kaffe och några minimunkar slank ner innan vi fortsatte promenaden.

Det fanns en led som gick från borg till borg. Längs den fanns det många gömmor. Vi följde den en bit men gick sedan tillbaka för de skyltade att man inte fick ha med hunden  p g a kor med kalvar. Vi frågade bonden senare men han hade inga kor med kalvar ute där nu så vi hade nog kunnat gå där i alla fall. I stället gick vi mot rastplatsen där eventet skulle hållas.

Stigen gick längs en slåtteräng där det fanns gott om vackra blommor. Det var många mugglare på besök också. Ett par tanter funderade på denna blomma och jag kunde upplysa dem om att det var humleblomster. De tackade för upplysningen. De hade nog kommit på det men inte förrän senare.

Ett bestånd av majvivor lyste på lång väg i gräset. Marken var lite fuktig och då trivs vissa växter bättre. Dessutom är den ju kalkrik. Här var det jag som inte kom på namnet direkt, men en hjälpsam herre upplyste oss om namnet.

Ängen hade också många mörklila orkidéer, Sankt Pers nycklar. Det var mest dem vi såg i orkidéväg. Adam och Eva och andra orkidéer kommer lite senare. Men det var vackert med dessa spännande växter.

Stora blå violer fanns det också gott om. Jag gillar violerna. Hemma brukar jag kunna hitta både kärrviol, skogsviol, buskviol och styvmorsviol. De här var betydligt större än de violer jag hittar hemma.

På ängen fanns många hasselbuskar. Det verkar vara en väldigt vanlig buske i de här trakterna. Mellan buskarna fanns gott om utrymme för blommorna att lapa sol. Vädret var lite kyligare och blåsigare, men solen sken ibland även om molnen samlade sig mer och mer.

Det mest bestående intrycket från Ölands blommor är nog alla gullvivorna. De blommade överallt och väldigt rikligt. Ibland växte de som här tillsammans med Sankt Pers nycklar. De lila och de gula blommorna passade så bra ihop och framhävde varandra.

Vi kom fram till rastplatsen där eventet skulle hållas men det var fortfarande gott om tid. Vi lämnade ryggsäcken på en bänk och gick längs en gångstig genom hasselskogen. Här fanns en serie gömmor utlagda av dagens eventsarrangör. I skuggan under hasseln och andra lövträd var det svalt men solskenet strilade mellan lövtäcket.

Under buskarna växte många vackra blommor. Jag hittade Vätteros som är en sällsynt parasitväxt. Den parasiterar ofta på hassel. Det är en spännande växt som det inte är så vanligt att få syn på.

Gömmorna fanns en liten bit från stigen. Maken och hunden höll sig till leden. Så jag fick göra mina avstickare och leta gömmor själv. De var inte helt enkla så jag fick leta lite ibland. Min GPS hoppade men det var mer väntat där i hasselbuskagen. Jag hittade två gömmor på egen  hand: Åsen #6 och Åsen #5.

Maken och hunden väntade på mig vid stigen, som kantades av gullvivor och tusenskönor. En liten tupplur hann de tydligen med.

När vi närmade oss Åsen #4 hörde vi röster och någon som ropade på oss att komma till deras hjälp. Det visade sig vara gamla bekanta, captiva från Växjö. Givetvis hjälpte vi till att leta, men ganska snart hade fru captiva hittat burken.

Sen fortsatte vi tillsammans en bit. Vi letade efter Åsen #11 men där hoppade våra GPS:er och det fanns väldigt många ställen som passade in på hinten. Rundan var inte så gammal och det var visst bara FTF:arna som hittat denna. De hade letat i en timme. Så lång tid hade vi inte på oss så vi gav upp och fortsatte till nästa. Det var visst några andra som hittade den efter eventet men de hade fått lite tips av CO.

Vid Åsen #3 var det återigen fru captiva som hade ögonen med sig. Vi andra stövlade rakt förbi gömman. Maken hittade en björk som var omslingrad av murgröna. Det växte en hel del murgröna här även på marken. Nu var det dags att gå tillbaka till eventsplatsen. Klockan hade precis passerat tolv. Vi tog det långa benet före och gick samma väg tillbaka.

Vid eventsplatsen hade en hel del folk samlats och fler kom det. Vi satte oss vid en bänk och plockade fram matsäcken.

Det var helensfamily som ordnade eventet och hälsade oss välkomna till

❀❀❀ ÖLANDS ORKIDÉER ❀❀❀ 

 Där fanns en plansch med alla Ölands orkidéer och böcker att studera. Dessutom kunde man gå en tipsrunda om orkidéerna. Vi hoppade över rundan. Vi hade ju redan gått en cacherunda och var mest sugna på lite mat. 

Grillen var igång. Vi hade ett par choritzokorvar med som vi grillade. Hunden nöjde sig med några ogríllade wienerkorvar. Fler och fler bekanta dök upp. Här var det vetlandagänget som ville grilla lite.

Mingla kunde man göra en bra stund tillsammans. Det fanns besökare från Småland och även från Skåne. De flesta hade man ju inte träffat förut.

Vi satt en stund och samspråkade med två par från Mönsterås. Vi diskuterade bland annat skillnaden mellan GPS och mobilapp. Alla besökare vid rastplatsen var nog inte geocachare. En del var vanliga mugglare som också ville se den fantastiska platsen.

Det blev så småningom prisutdelning från tipsrundan. Vi var ju inte med så vi fick inget pris. Men alla hade fått en god kaka bakad av eventsarrangörerna. Lite senare blev det även ett cachesläpp, men då var vi inte kvar. Jag hade ingen notifiering heller så vi märkte inget av det. Man hade visst fått använda bilen och då kan det lätt bli lite för mycket biljakt över det hela.

Innan vi gick därifrån loggade jag Åsen #7 som jag missade tidigare. Den fanns i ett buskage på eventsplatsen. Det satt några vid bordet bredvid, men de var väl vana vid det här laget att det kom personer med GPS i handen och letade. Jag gjorde gemensam sak med en utländsk kille, dansk eller tysk. Vi loggade remsan tillsammans.

När vi packat ihop ryggan med innehåll, gick vi tillbaka till bilen för att fortsätta färden på Öland. Jag hade valt ut några andra cacher som jag gärna ville besöka. Ett tips hade jag fått av captiva och det lät riktigt intressant. Så här lämnade vi de andra och fortsatte på egen hand.