Indiana Johansson i Marieholmsskogen

Nyårsdagen brukar bli en dag med en sen start. Det kan vara skönt att vila ut lite efter nattens firande. Efter en sen frukost blev det lite stickning framför TV:n medan Wienerfilharmonikerna gav oss sin nyårskonsert. Det finns ju många traditioner att leva upp till denna dag, men jag hoppade över Ivanhoe och backhoppningen.

I stället var jag sugen på att ge mig ut i naturen på en liten runda. Jag lyckades övertala resten av den hemmavarande familjen att följa med. Vi packade ner lite kaffe och överblivna prinskorvar i ryggsäcken och gav oss av norrut mot Marieholmsskogen.

Där fanns det en fin liten väg fram till rastplatsen, men resten av skogen var ganska svårframkomlig. Tydligen ska det röjas lite stigar under året och det kan det nog behövas. Maken fick i uppdrag att sätta igång brasan vid grillplatsen.

Ett av dagens mål var förstås att logga årets första gömma. Indiana Johansson var riktigt sugen på att leta geocacher. Här fanns en fältmyst signerad 1000sjöar. Man vet aldrig vad sådana kan innehålla. Egentligen gillar jag bättre att kunna lösa mystarna hemma och bara leta upp burken på platsen. Sonen och jag hittade första steget ganska lätt, men sen gällde det att klura lite. Hjärnan var väl inte riktigt med mig den här dagen. Så efter ett litet tag ringde jag en livlina för att få lite skjuts framåt i tänket. Sen fixade jag allt på nolltid.

Gömmans loggbok var finfin och kunde snart signeras av mig som nummer ett på detta nya år. Denna geocache måste verkligen rekommenderas. Både för gömmans utförandes skull och för platsen den fanns på. Det var en vacker plats vi kommit till. Förhoppningsvis kan det komma fler gömmor i närheten. Det kanske kan bli en runda runt sjön om de röjer stigen runt.

Brasan sprakade på eldstaden medan det sakta men säkert skymde. Sjön låg spegelblank mitt i skogen. Det var helt vindstilla och fyra plusgrader så ingen behövde frysa trots att det är mitt i vintern.

Snart kunde vi plocka fram korvarna och svärta ner dem lite. Det är alltid mysigt att grilla ute i skogen. Extra skönt att kunna börja det nya året på detta sätt. Jag hoppas det kan bli många fler naturupplevelser under resten av året.

Snart hade vi ätit upp de grillade korvarna. Takko fick några han också. Vi kunde plocka ihop våra prylar och bege oss hemåt igen. Snart skulle mörkret sänka sig över sjön i skogen, men då var vi redan hemma.

Några korvar räckte ju inte som middag. Så väl hemma igen plockade vi fram ingredienserna till en fisksoppa och fixade till denna. Det var gott med lite varm soppa. Till efterrätt blev det kall glassbomb som var över från gårdagens meny. Sen räcker det med aktiviteter den här dagen. Nu blir det nog mest soffhäng tills det är dags att gå och lägga sig.

"Ring in det nya" 2016

Då har det nya året 2016 både sjungts, ringts och skjutits in. Här knallar det utanför dörren för fullt, men det är inte vi som skjuter nyårsraketer. Det är i grannbyn Torskinge, men det brukar både synas och höras ända hit. Som tur är har inte Takko några större problem med smällarna. Trots det ville han inte gå ut.

Under nyårskvällen är det tradition att vi i familjen lagar en  trerätters middag tillsammans. Ja, det brukar förstås mest vara jag och pojkarna som lagar maten. Maken får ta hand om disken i stället. I år var vi alla samlade och yngste sonen bestämde förrätten. Det blev crepes med räkfyllning. Han fixade crepes och jag gjorde stuvningen. Det blev godare än jag trodde.

Sen brukar vi pausa en stund innan det är dags för huvudrätten. Vi har ju hela kvällen på oss och det tar en stund att tillaga allt. Sen hinner vi titta lite på TV och umgås med varandra. Någon kanske tar en liten lur också.

Huvudrätten bestod av grillad entrecote med kantareller, potatisgratäng och två såser, rödvinssås och bearnaisesås. Äldste sonen lagade potatisgratängerna i portionsformar. Köttet hade jag marinerat sen vi kom hem från Jönköping i en lag av lök, vitlök, rosmarin, dragon, soja och rödvin. Det blev mört och fint. Såserna köpte vi och värmde på spisen. Kantareller har vi plockat själva. Det var riktigt gott faktiskt. De flesta var nöjda med grillningen som var "well done". Det var bara yngste sonen som hellre haft "medium rare" men de sa han inte innan och då är det ju försent att klaga.

Efter en lång paus kommer så desserten. Pojkarna och jag diskuterade den tidigare och de ville gärna ha pannacotta. Det är en vanlig nyårsdessert hos oss. Man kan göra den i förväg och smaken går att variera. I år blev det chokladpannacotta med lite cointreau och vaniljpannacotta toppad med apelsinklyftor, riven choklad och en liten chokladkaka.

Sen orkade vi inte mer. Vi var mätta och glada. Det var Takko också som fått smaka både på förrätten och huvudrätten. Pannacottan bryr han sig inte om och det blev inget över heller så. Årets nyårsmeny får väl anses vara inte bara godkänd utan riktigt lyckad.

Sen väntade vi in tolvslaget från Skansen. Vi hörde Malena Ernman läsa Tennysons dikt och nedräkningen till årsskiftet. Femman byttes till en sexa. Vi kunde önska varandra Gott Nytt År. Det önskar jag också alla läsare och alla jag känner.