Weekend i Kalmar

Den gångna helgen bestämde vi oss för att åka till Kalmar för att hälsa på sonen. Det är trevligt med en utflykt då och då. Hunden lämnades av hos extrahusse Ambjörn på lördag morgon. Sen åkte vi vidare, men det blev inte raka vägen. Vi gjorde några avstickare. Den första var i Horda. Där fanns en mystgömma som jag löst hemma och nu skulle vi leta upp burken. Det var inga större problem inte ens för mig med vissa rörelseproblem. Det var en rolig slutgömma, men jag ska inte avslöja för mycket. Månadens första logg var bärgad i alla fall. Förra månaden loggade jag noll gömmor och månaden innan bara mitt eget event. Det kanske är dags att försöka bli lite mer aktiv.

Nästa stopp skedde vid Rydaholms kyrka där vi ville besöka kyrkogården. I lördags skulle min pappa fyllt 100 år om han fått leva. Gravstenen var inte på plats än efter kompletteringen, men min syster hade gjort en liten skylt med mammas och pappas namn. Vi satte dit vår bukett med pioner och krysantemum.

Efter ett antal mil började vi bli fikasugna. Vi stannade på det vanliga stället i Hovmantorp. Idag regnade det inte, men det var inte så varmt. Den här gången hade maken glömt mitt te. Förra utflykten glömde han sitt kaffe. Eftersom jag inte ville ha svart kaffe, fick det bli silverte för mig. Britts bullar och kakor var underbart goda.

Så småningom kom vi fram till sonens lya i Kalmar. Utanför blommade fjärilsbuskarna och syrenerna för fullt. Solen sken och det var riktigt varmt utom när vinden drog förbi.

Medan sonen och maken sökte på nätet efter lediga lägenheter, sträckte jag ut mig på sonens säng. Vi tänkte senare åka runt och kolla in områdena och hur långt de ligger från hans jobb. De hittade tre objekt som var intressanta.

 Innan vi gav oss av på rundturen i stan, behövde vi lite mat. Vi promenerade till den närmsta pizzerian och beställde varsin Gyrossallad. Det var mycket mat vi fick. En del fick följa med tillbaka i lådor. Men salladen var god och mätta blev vi.

Sen körde vi runt till de tre ställena. Två av dem var nog bra, men det tredje låg lite långt bort. Den bästa lägenheten var alldeles nybyggd med en lite uteplats. Vi kikade in genom fönstren. Det såg fint ut det vi kunde se. Tyvärr är det väl många som är intresserade av denna och en del av dem är nog före sonen i kön hos Kalmarhem. Vi kan bara hoppas och leta vidare.

Hotellet vi skulle bo på låg inne i stan på Kvarnholmen. Vi åkte dit och checkade in. Efter en liten vilopaus var sonen och jag redo att ge oss ut på en liten geocachingrunda, men maken ville hellre nyttja bastun på hotellet.

Vi följde gatan från hotellet ut mot vattnet vid Kattrumpan. Området kallas så och även gömman som finns här.

Här finns en badplats mitt i stan, men den här dagen badade ingen. Kanadagässen spatserade längs stranden. Det satt en del mugglare vid borden som var utplacerade på gräsplanen. De brydde sig inte om vad vi gjorde när vi letade efter den välgömda burken. Trots att jag faktiskt gissade att det kunde vara en sådan som det var, fick vi söka en stund innan sonen plockade upp den.

Det fanns inte så många ologgade vanliga gömmor i närheten. Några hade jag redan loggat tidigare. Vi gav oss på en multi, Tre snabba på Kvarnholmen, trots att dessa inte hör till mina favoriter. Vi skulle besöka tre platser och samla siffror för att kunna räkna ut koordinaterna till slutgömman. Först gick vi till Bastionen och studerade skylten noggrant. På väg till nästa sa jag till sonen att det kanske gick att ta en genväg och det gjorde det både till den och till den sista. Först fick vi rött i checkern, men när vi kontrollräknade upptäckte jag att en siffra blivit fel. Sen blev det grönt.

På vår promenad passerade vi många fina gamla hus. Kalmar har många hus bevarade i centrum. Vi kom så småningom fram till slutgömman. Redan på avstånd gissade jag rätt på både placering och utseende.Det blev dagens sista fynd i cacheväg.

På väg mot hotellet passerade vi Stortorget. Det var lite jobbigt att gå på kullerstenarna. Sanden emellan dem hade regnat bort.

Mitt på Stortorget fanns domkyrkan. Den såg inte riktigt ut som en vanlig kyrka. Påminde mer om ett rådhus eller tingshus. Vi kom tillbaka till hotellet som låg alldeles i närheten och hittade maken i caféhörnan i foajén. Där kunde man förse sig med te eller kaffe. Vi satte oss en stund innan vi gick upp till rummet och vilade lite till.

På kvällen gick vi en kort sträcka bort till Pinchos för att äta lite god mat. Pinchos är en apprestaurang. Man laddar ned deras app och beställer genom den. Sen kommer det ett meddelande när det beställda är klart för avhämtning. Vi satte oss i uteserveringen och började beställa. Tapasrätterna kom på en planka som placerades i ställningen på bordet.

Maten består av tapas. Vi beställde två tapas var. Egentligen var det nog lite för lite för de andra i alla fall, men vi siktade på dessert också. Jag tog Oxfilé med pasta och gorgonzolasås och vitlöksstekta champinjoner. Sonen prövade kycklingfärs med ris och sötpotatispommes med en chilimajonäs.

Maken beställde en Bookmaker och Stekta räkor med aioli. Givetvis testade vi varandras rätter. Sötpotatispommes med chilisås var gott. Båda mina rätter var också goda.

Vi höll koll på vad vi beställt med lappar. På första lappen står vad vi drack. Det fanns gott om drinkar men vi är ju inte så förtjusta i sprit eller likörer så det blev lite enklare drycker för oss. På den andra lappen står vilka tapas vi ätit.

Det blev en tredje lapp med desserterna. Maken ville helst ha bara glass men det fanns det inte. Han kunde valt barndesserten, en kula glass med kolasås och ett kinderägg, men han valde i stället Marängsviss trots minimarängerna och skumbananerna. Sonen och jag åt god sorbet i tre smaker. Det var en läskande avslutning på middagen.

Sen promenerade sonen hemåt sitt medan vi andra drog oss mot hotellet för en förhoppningsvis god sömn.

Nästa dag blev det förstås en god hotellfrukost. Det fanns mycket gott att välja bland t o m våfflor. Jag kunde som vanligt inte äta så mycket men det räckte en stund. Sen checkade vi ut från hotellet och körde bort till sonens lya. Hastigt bestämde vi oss för att ta en tur över bron till Öland. Vädret var fortfarande fint, men det skulle komma regn senare mot kvällen.

.
Besöksmålet var Solliden, det kungliga slottet söder om Borgholm. Där var det lite kuperat och en bit att gå från parkeringen men jag lyckades ta mig ner till Kaffetorpet. Där serverade de lunch så vi stannade där och beställde stekt fläsk med löksås. Det var gott, speciellt gräddsåsen.

Rosorna började slå ut runt ute serveringen. Öland blommade som det brukar göra. De andra ville kolla in var slottet fanns. Det skulle ligga lite längre ner bland träden. Jag valde att sitta kvar en stund.

Jag kunde njuta av solskenet. Det kom en liten vindpust då och då men den var inte alltför kylig. De andra kom tillbaka ganska fort. Det var visst dyrt inträde så de skippade slottsbesöket. Vi tog oss sedan tillbaka uppför vägen till parkeringen. Den var jobbig för mig men det gick.

För två år sedan var maken, hunden och jag på Öland i maj. Då besökte vi ett event som hette Ölands orkidéer. Det var trevligt. De har haft liknande event varje år sedan dess. I samband med eventen lägger de ut lite nya burkar. I år var det 25 enkla burkar som berättade om lika många orkidéer. En av dem fanns längs vägen mot Färjestaden. Vi stannade till och tänkte leta upp den. Det var en brant slänt ner till ett taggtrådsstängsel att krypa under. Inte så enkelt för mig. Maken skyndade iväg och hittade burken innan vi andra tagit oss in i kohagen. Sonen fick ta pennan och signera Ölands orkidéer #22 åt mig. Det blev dagens enda fynd.

På fälten vi passerade blommade vallmo som röda fläckar. De växte i vägkanten också liksom många andra blommor. Vi åkte nu tillbaka till Kalmar för att lämna av sonen och sedan fortsätta hemåt. Det var riktigt trevligt att hälsa på äldste sonen.

Min bror hade bjudit in oss på fika hemma hos dem i Växjö. Vi passerade där förbi vid tretiden på eftermiddagen. Det är alltid trevligt att få en fikainbjudan.

Min svägerska hade bakat en god rabarberpaj som vi åt med glass och vaniljsås. Riktigt smarrigt till kaffet eller teet. En god pratstund blev det också innan det var dags för sista etappen på hemfärden.

Min brorsdotter har flyttat tillbaka till Växjö efter avklarade studier i Göteborg. Hon gillar sudoku precis som jag.

Maken handlade lite mat till det ganska tomma kylskåpet innan vi hämtade hunden hos extrahusse. Det var skönt att komma hem tyckte nog både han och vi.

Flyttlass till Kalmar

Idag gick flyttlasset till Kalmar. Maken och sonen var uppe tidigt och lastade kärran och bilen med sonens pinaler. Själv steg jag upp lite senare men i god tid innan avfärd så jag hann äta frukost. Vi åkte hemifrån vid niotiden och mötte solen.

I Hovmantorp stannade vi för en kort fikapaus vid Glasblåsaren. Här har vi brukat stanna och fika vid tidigare turer till Kalmar och Öland. Stället verkade ha blivit flyktingboende i varje fall för tillfället.

Takko fick följa med på resan. Det hade blivit ensamt därhemma. Vi kom inte hem förrän tio timmar senare. Han gillar som tur är att åka bil. Vi kom fram en timma före avtalad tid. Sonen skulle få nycklarna till sitt rum av den förra hyresgästen vid klockan ett. Maken och sonen gick tvärsöver gatan till en pizzeria, men hunden och jag tog en egen runda.

Vi kunde ändå inte vara till så stor hjälp varken hunden eller jag. Hunden skulle varit mer i vägen än till nytta. Jag har haft lite ont i ryggen och det gör fortfarande ont med vissa rörelser så jag ville inte chansa och lyfta eller bära tunga saker. Vi tog en georunda i stället.

Vi gick till Vasaplan som egentligen heter Ståthållareparken numera. Våra förehavanden övervakades av en stor jätte i trä. Jag hittade den enkla gömman snabbt på anvisad plats. De flesta gömmorna vi hittade hade den här typen av burkar, medicinrör, provrör eller typ bakpulverburkar. Oftast var de tejpade. Petrören verkar inte ha hittat hit.

Sen fortsatte vi mot sjukhusområdet som låg alldeles intill. Det kan ju vara bra för sonen att ha nära till sjukvården. I parken fanns några björkar med alldelss vita stammar. De såg häftiga ut och Takko gillade dem också.

På ena väggen på en av sjukhusbyggnaderna fanns en utsmyckning, som jag gissar ska föreställa DNA-strängar, livets spiraler. Det passade kanske bra på denna sidan.

På andra sidan huset hittade vi motsatsen. utanför bårhuset fanns gömman Slutstation. Den hittades enkelt med hjälp av en tydlig hint. Vi satte oss på en bänk utanför ingången till huset. När vi skulle återplacera burken öppnade sig en stor port och en bil körde ut. Vi fick vänta lite tills bilen kört iväg och porten stängts igen.

Jag hade sett ut en lämplig runda på 3-4 km. Den förde oss sedan till Skyttisskogen. Här fanns en fotbollsplan men idag var det ingen som lirade på den.

Här var det tallskog. Mång av tallarna var klädda med murgröna som slingrade sig uppåt lngs stammarna. Vi gav oss in i skogen för att leta upp gömman.

Först irrade vi runt lite. Vid nollan fanns inget som liknade ledtråden så vi utökade sökområdet lite och då fick jag syn på ett misstänkt ställe. Givetvis fanns den lilla burken där under stenen.

Vi fortsatte sedan ner mot vattnet och småbåtshamnen. Det låg is mellan bryggorna och de flesta båtarna stod på land. Det fanns några båtar som fortfarande låg i vattnet.

Det var vckert här nere vid viken med bryggorna och vassruggarna som gav lite färg åt allt det vita och gråa. Det var ganska skönt väder. Jag trodde att det skulle vara kallare och blåsigare, men här var det nog lä för vindarna.

Stensö kanal skiljer Stensö från fastlandet. Vi gick över bron till Stensösidan där det fanns en camping och många strövstigar. Vi fortsatte inte längre söderut på ön utan höll oss till stigen längs kanalen.

Här fanns det många gamla knotiga träd med  tjocka lianer av murgröna som slingrade sig uppför stammen. De var riktigt kraftiga.

Det fanns en cykel- och gångbro över kanalen lite längre österut mot Kalmar sund. Där skulle det finnas en annan gömma, Stensö kanal. Den avstod jag från att leta efter när jag såg var den fanns. Jag ville inte utmana min värkande rygg. Det kanske kan bli fler turer till Kalmar framöver och det finns fler gömmor ute på ön som man kan leta efter.

I stället fortsatte norrut längs Kalmar sund. Här fanns också en båthamn med bryggor och fina sjöbodar.

Solen sken längre bort över sundet, men hos oss låg molntäcket tätt. Vi såg en del fåglar i vattnet. Lite senare såg vi fyra svanar flyga i formation över oss. Igår läste jag att den första tranan hade siktats i Sverige det här året. Det var ovanligt tidigt. Vi såg inga tranor i alla fall.

Östersjöns vatten skvalpade mot stenarna på stranden och täckte dem med is. Vi gav oss inte ut på den istäckta stenarna eller piren som var helt täckt av ett islager. Det hade nog slutat med ett dopp i sundet.

Det fanns många vackra isformationer längs stranden.

I bakgrunden skymtade Kalmar slott. Det var ditåt vi var på väg. Vi följde stigarna genom Kalmarsundsparken ungefär 1,5 km. Här har vi varit och geocachat förut med Team Tess.

Vid Kalmar sund var det kyligare och här var det gott att ha dunjackan på sig. Det blåste lite om öronen men mössan skyddade bra. Jag brukar lätt frysa om fingarna, men det gjorde jag inte alls på den här turen.

Stigen gick ibland mellan en buskarna och dungarna med småträd och där var det lite mer lä för vinden. Vi mötte många andra hundar och deras mattar och hussar som också var ute på promenad.

Har fanns en liten sjö som en gång varit en vik av Östersjön. Tack vare landhöjningen är den numera en liten sjö. Landskapet förändras ständigt även om det går långsamt.

Vi närmade oss slottet och dens tora gräsmattan i Kalmarsundsparken. Här är säkert fullt med folk på somrarna när solen skiner. När pojkarna var små, var vi här i Salvestaden. Salve var ett barnprogram på tv som handlade om medeltiden. Det spelades in här och på sommaren kunde man besöka platsen och delta i olika aktiviteter. Jag tror vi har kvar de sköldar och svärd av tträ som pojkarna målade då.

Nu var vi framme vid den senaste turistattraktionen i Kalmar. I somras invigdes den långa bänken intill muren.

Bänken går längs hela södersidan av muren och smiter runt hörnet mot slottet till. Den är 222 meter lång och ska vara Sveriges längsta bänk.

Den kallas Gustav Vasa-bänken. Vi gick längs hela bänkens sträcka och det var fler som gjorde. En liten pudel passade på att springa och hoppa på den. Det fanns lite armstöd med jämna mellanrum och där hoppade pudeln över.

Någon hade tappat sin handske som lyste blått på långt håll. Vasaättens vase var inbränd i de kraftiga plankorna som man kunde sitta på. Mitt på bänken skulle det finnas en cache, Sveriges längsta parkbänk.Min GPS ville ha nollan en bit ut på vägen, medan mobilappen ville att cachen skulle finnas 12,7 m innanför muren. Jag trodde inte på någon av dem och letade vidare. Den borde finnas vid bänken och det gjorde den också.

Sen traskade vi längs Drottning Margaretas väg rakt mot sonens nya ställe. När vi kom fram, var bilen borta. De hade åkt till Clas Ohlsson för att fixa lite verktyg och andra prylar som saknades. Hunden och jag fick vänta utanför tills de kom tillbaka.

Sen kunde vi inspektera sonens rum. Det var ett ganska stort rum med en säng och ett litet bord. Mer fanns där inte förutom en garderob. Kök fanns gemensamt med de andra liksom flera badrum. Det är ett slags korridorboende, men det ska nog funka.

Sonen hade med sig sitt skrivbord och skrivbordsstolen. Men han hade glömt täcke och kudde. Lakan fanns med dock. Det brukar alltid vara något man glömmer.

Han hade köpt loss ett kylskåp från den förre hyresgästen. Vattenkokaren, brödrosten och mikron var med. Så han kan fixa en del inne på rummet om han vill. Hunden och jag fick resterna av pizzan om var kvar. Det räckte gott och väl till oss.

Men sängkläder behövde vi fixa liksom en sänglampa så vi packade in oss i bilen igen och åkte till ett stort köpcentrum. Där fanns det mesta.

IKEA verkade vara det bästa stället att hitta allt på så vi lämnade hunden i bilen och gick en tur genom varuhuset. Där fanns förstås det vi ville ha. Det gällde bara att välja bland alternativen.

Medan de andra packade in sakerna i bilen och uträttade lite andra ärenden besökte jag damrummet. Sen rusade jag runt hörnet och letade upp den gömma som skulle finnas här. Den hittade jag enkelt på första stället jag letade. Även här var hinten till hjälp. Blå / Gul hette den och det syftade fröstås på IKEA-husets färger. Sen rusade jag tillbaka till platsen där vi ställde bilen, men ingen bil fanns på plats. De hade kört fram till ingången, men de kom tillbaka och plockade upp mig. Sen skjutsade vi hem sonen och lämnade honom där i sitt nya boende.

Vi körde hemåt den långa, tråkiga vägen mot Växjö. I Lessebo gjorde vi en bensträckare på en parkeringsplats. PÅ andra sidan ca 60 m bort fanns en gömma. Det hade blivit mörkt så jag fick plocka fram pannlampan innan jag traskade över vägen och bort till informationstavlan som hyste en gömma. Den satt lite högt men det fanns ett betongfundament att kliva på så det ordnade sig. Det blev dagens sista fynd. Sen körde vi raka vägen hem och blev välkomnade av katterna. De mötte oss på uppfarten och var nog glada att se oss. Vi var i alla fall glada att vara hemma igen.